Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

More documents

Recommendations

Info

Kaptitel 2. teori dess förutsättning, en kriminalitetsdiskurs . Annorlunda uttryckt, för att vara ett brottsoffer, måste man ha utsatts för ett brott, och därmed aktualiseras frågan om vad som är ett brott . Nils Christie skriver: Kriminalitet finns inte som en stabil enhet . Men därför, precis därför, är kriminalitetsbegreppet sällsynt väl skickat för kontrollsyften . Begreppet är som en svamp . Det kan absorbera en hel rad handlingar – och människor – när förhållandena läggs till rätta för ändamålet . Men svampen kan också göras mindre innehållsrik, när detta är gynnsamt för dem som håller i svampen… Kriminalitet är ett begrepp som står fritt för var och en att begagna . Utmaningen består i att förstå användningen av begreppet innanför olika typer av samhällssystem, för att man därefter ska kunna värdera både användningen och användarna . 56 Samma resonemang kan appliceras på begreppet offer . Vem som betraktas som ett brottsoffer är inte givet, varken över tid eller rum, utan det styrs av omgärdande normer, normer som skapas genom mänsklig interaktion . Fram till 1965 var t .ex . våldtäkt inom äktenskapet inget brott, eftersom det saknades lagstöd . Att våldta sin hustru, var i juridisk mening ingen kriminell handling, och frågan blir då, var inte de kvinnor som blev våldtagna av sin man att betrakta som brottsoffer? Idag svarar vi alla givetvis ja på den frågan . För att inte riskera att osynliggöra olika former av våld, och olika kvinnors erfarenheter, vill vi därför öppna upp för en bredare definition och tolkning av offerbegreppet . Att vara ett offer kan vara relaterat till en brottslig gärning, men behöver inte vara det . att kvalificera sig som offer När vi försöker konstruera ett problem, strävar vi efter en förståelse av vad som har ägt rum, vem som har gjort vad, mot vem och varför? I denna strävan efter att förstå, utgår vi ofta från oss själva, på gott och ont . Att bemöta andra såsom jag själv skulle ha velat bli bemött, är många gånger en god vägledning i mötet med människor och central för vår förmåga att känna empati med andra, men detta förhållningssätt förutsätter samtidigt att vi försöker föreställa oss hur den andre känner och tänker mot bakgrund av dennes erfarenhetsbakgrund, något som kan vara svårt om den andres erfarenheter skiljer sig mycket åt från våra egna . 57 Enligt McShane & Williams präglas bilden av vem som är ett offer av en medelklass symbolism: Removed from the reality of crime as an endemic feature of American life, most middle-class citizens can only understand crime, and their own victimization, as irrational, senseless phenomena…They cannot 56 Christie, 2005, s . 10 . 57 Knutsson & Granér 2001, s . 34 . 16 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR appreciate crime as a major contributor to underground economy, a relief from the frustrations of living without means in a property-oriented society, or even as a form of excitement . For the middleclass, the victim and offender are part of a strict dichotomy, a mutually exclusive set of categories . The offender cannot be viewed as victim, nor can the victim be viewed as offender . 58 Av regeringsformens andra paragraf framgår att ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet” (RF 1 kap 2 §) . Detta innebär att det är det faktum att vi är människor som avgör vårt värde, inte våra handlingar . Våldsverkaren, missbrukaren och den prostituerade skall ha samma värde och rätt att få sin värdighet respekterad som flerbarnsmamman, nobelpristagaren eller den enskilde polisen 59 . Den i grundlagen stadgade rätten till lika värde, är tyvärr många gånger svår att efterleva, då människan har en tendens att kategorisera och värdera andra människor . I en av statens offentliga utredningar från 1992 för man en diskussion om bedömningen av kränkningsersättning till offer för sexualbrott, man konstaterar då att: När det gäller prostituerade kvinnor är situationen oftast annorlunda . De är vana vid att ha samlag med olika män och att befinna sig i situationer som för icke prostituerade kvinnor skulle kännas mycket främmande och förnedrande . De värnar inte om sin personliga integritet i samma mån som kvinnor i allmänhet 60 . Hur författaren tänker sig att detta bedömningsförfarande är förenligt med alla människors lika värde, ter sig något besynnerligt, och tyvärr finns det också exempel på hur myndigheter tycks ha vägletts av denna bedömningsgrund . I rapporten, respektera mig! handbok för yrkesverksamma om våldsutsatta kvinnor i missbruk, 61 skriver man t .ex . om hur brottsoffermyndigheten har minskat eller dragit tillbaka skadestånd till kvinnor som utsatts för våld, med hänvisning till att de själva, genom sitt missbruk, har försatt sig i situationen . 62 det ideala offret Nils Christie talar om ”det ideala offret” och ”den ideala gärningsmannen”, ett motsatspar som är intimt sammanlänkade genom att de förutsätter den andres existens och de förstärker också varandra . Det idealiska offret karakteriseras av (1) svaghet, sjuka, gamla, barn 58 Mc Shane & Williams 1992 . 59 Knutsson & Granér 2001, s . 22 . 60 SOU 1992:84, s 293f . 61 Handboken gavs ut 2008 av Malmö stad och är en del i projektet Bättre boende för hemlösa missbrukande kvinnor i Malmö . Projektet arbetar bland annat med att synliggöra och förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor med ett pågående missbruk . Handboken har författats av Helmersson & Mulabdi (2008) . 62 Sveriges Radio (2006) .
passar således väldigt bra som idealiska offer (2) respektabilitet, offret är upptaget av ett respektabelt projekt, t .ex . tar hand om någon (3) befinner sig på en plats som hon inte kan klandras för, t .ex . på en gata under dagtid (4) gärningsmannen är stor och ond samt (5) gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret . 63 Vi skulle vilja addera ytterligare några karakteristika för bilden av det ideala offret, såsom offrets agerande i situationen, om hon handlade rationellt, t .ex . uppvisade rationella strategier på att undkomma den brottsliga handlingen hon blir utsatt för 64 , men även agerandet efter det att hon varit utsatt för brottet, kan komma att vägas in i bedömningen av om hon kan kvalificera sig som ett idealiskt offer . 65 Offret bör ha synliga skador, uppvisa rädsla 66 och ha en uttrycklig vilja att undkomma upprepad viktimisering . Vidare bör det ideala offret uttrycka tacksamhet gentemot de myndighetsrepresentanter hon möter . Jag menar, man kommer in där (i kvinnans bostad) och hon är bara så där (håller upp handen framför sig som ett stopptecken) och vill inte ha med oss och göra, jag menar varför ringde hon oss, varför ska vi komma dit när hon ändå inte vill snacka . Vill hon inte ha vår hjälp så, så får hon skylla sig själv . 67 Man kan ju säga som så, att det är ju inte det roligaste som finns om de bara är otrevliga . Det finns ju andra då man hellre hjälper, som kanske är lite mer tacksamma när man kommer… . 68 Konstruktionen av det idealiska offret är på många sätt problematisk, eftersom de flesta som utsättas för brott inte passar in på de kriterier som associeras med det idealiska offret . Denna offerkonstruktion skapar en exkludering som kan få långtgående konsekvenser för den som blivit utsatt för brott, genom att inte bli trodd, ej betraktad som trovärdig, ej berättigad till socialt och ekonomiskt stöd, och inte erhålla moralisk upprättelse . Det kan vara svårt att verbalisera sin rädsla och det man har upplevt, varför det är viktigt att bemöta människor som utsatts för brott på ett bra sätt . Vad som upplevs som ett bra sätt kan givetvis variera från person till person, men enligt Lindgren och Lagerbäck är det viktigt att man inte avpersonifierar brottsoffret eller förhåller sig avvisande eller nonchalant, eftersom man därmed riskerar att tysta brottsoffret . 69 Vidare har forskning visat på att reaktio- 63 Christie 2001, s . 48 . 64 Se t .ex . rättens argumentation i det så kallade Södertäljemålet NJA 1997 s 538 . 65 Se t .ex . Lundberg (2001) om polisers inställning till kvinnor som tar tillbaka sin anmälan, eller som väljer att fortsätta sin relation med gärningsmannen . 66 Christie 2001:57 . 67 Lundberg 2001, s . 66 . 68 A .a . s . 59 . 69 Lindgren och Lagerbäck 1996, refererad till i BRÅ rapport 2008:25 s . 58 . Kaptitel 2. teori ner på rädsla kan ta sig olika uttryck, bland annat kan rädsla göra så att man ”fryser” sina känslor”, vilket kan ge intrycket av att kvinnan är lugn och oberörd . Det är heller inte ovanligt att olika försvarsmekanismer aktiveras i samband med den ångest som våldet och kränkningarna medför, såsom förträngning av de jobbigaste händelserna, vilket kan påverka kvinnans förmåga att återge vad som har hänt . 70 Hon kanske lever med eller har en känslomässig bindning till gärningsmannen, hon kanske inte vill beskriva sig själv som förtryckt eller som en passiv mottagare av våld, ej heller bli betraktad som så . Vidare har hon kanske själv brukat våld, i självförsvar eller i ilska eller både och, eller också kanske hon har ett missbruk, de kanske har gemensamma barn, hennes gärningsman är kanske i andras ögon inte stor och ond, osv . Det ideala offret är bara en konstruktion, en abstraktion, som inte ger utrymme för den komplexitet som verkligheten inrymmer, den blir således bara en chimär, mot vilken den enskilde individens erfarenheter ska mätas . Med en offerkonstruktion, där individen för att kvalificera sig som det ideala offret, måste underkasta sig vissa givna karakteristika, riskerar de verkliga offrens erfarenheter att döljas, bagatelliseras eller stigmatiseras . Det ideala offret förutsätter en ”idealisk gärningsman”, en främmande person på avstånd, en slags icke-person, någon som vi själva aldrig behöver vara rädda för att identifiera oss själva med . Därför måste den idealiske gärningsmannen konstrueras som ond, oberäknelig, med oförklarliga och oförlåtliga motiv till sina gärningar . Christie exemplifierar med bilden av knarklangaren, som en cynisk man som bara för profitens skull handlar med farliga droger och utnyttjar alla som kommer i dess väg . Problemet är att verkligheten är en annan, där knarklangaren ofta själv är offer för missbruk och där den sociala bakgrunden många gånger kantats av social utsatthet, men för att vinna politiska poänger i syfte att driva igenom straffskärpning är det dock mera tacksamt att använda sig av den idealiske gärningsmannen 71 . Våra lagar är utformade på ett sätt som ska garantera alla människor lika värde, men den juridiska tillämpningen äger rum i ett institutionellt sammanhang, där normer, värderingar, praxis och oskrivna regler präglar människors möten . 72 Christian Diesen beskriver till exempel hur invandrare i gemen i högre utsträckning än svensken i gemen utsätts för misstänksamhet och det är även större sannolikhet att en invandrare blir oskyldigt 70 SOU 1995:60 refererad till i BRÅ rapport 2008:25 s . 58 . 71 Christie 2001, s . 55ff . 72 Sarnecki 2006, s . 5 . VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR 17
Page 1 and 2: Våldsutsatta kvinnor berättar En
Page 3 and 4: Förord . . . . . . . . . . . . . .
Page 5 and 6: ilageförteckning Bilaga 1 . Spousa
Page 7 and 8: Hur vanligt förekommande är våld
Page 9 and 10: andra myndigheter och organisatione
Page 11 and 12: mål, liksom de förväntningar och
Page 13 and 14: Kapitel 2. teori våld i nära rela
Page 15: Barns upplevelser av våld kan inte
Page 19 and 20: aktörerna - polis, åklagare och s
Page 21 and 22: i målet samt dom i målet (FUK 13b
Page 23 and 24: och att anklagelser som riktas mot
Page 25 and 26: Dels för att detta synsätt går i
Page 27 and 28: projekt Karins teoretiska förankri
Page 29 and 30: ukaren endast nyttjar en gång och
Page 31 and 32: sitt aktiva samtycke till att delta
Page 33 and 34: att inte medverka är att undersök
Page 35 and 36: Kapitel 4. eMpirisK fraMställning
Page 37 and 38: Även om flertalet kvinnor ger en p
Page 39 and 40: på hur mannens våld mot henne, in
Page 41 and 42: En annan kvinna berättar: Det kund
Page 43 and 44: De kvinnor som har medverkat i utv
Page 45 and 46: förväntningar Genom de empiriska
Page 47 and 48: Kvinnorna har upplevt förhöret p
Page 49 and 50: Sen var det en annan sak till som j
Page 51 and 52: Ytterligare en kontakt kan aktualis
Page 53 and 54: Utifrån kvinnans perspektiv inneb
Page 55 and 56: Det innebär således att kvinnorna
Page 57 and 58: traumatiska upplevelser . Att förh
Page 59 and 60: kvinna berätta om hur hon upplevde
Page 61 and 62: också sakna kunskap om lagstiftare
Page 63 and 64: Vissa anhöriga går ytterligare et
Page 65 and 66: Utvärderingens övergripande syfte
Page 67 and 68:
vid tiden för mötet med polisen .
Page 69 and 70:
Källförteckning litteratur Anders
Page 71 and 72:
Tillgänglig på Internet: http://w
Page 73 and 74:
10. Personlighetsstörning karakter
Page 75 and 76:
Om du har frågor eller om du vill
Page 77 and 78:
5. Vilken utbildning har din pappa?
Page 79 and 80:
Döms i domstol O Upphör med sina
Page 81 and 82:
23. Erbjöd sig polisen att hjälpa
Page 83 and 84:
Kvinna O 36. Upplevde du att polise
Page 85 and 86:
45. Förekom följande problem i di
Page 87 and 88:
Intervjumall - intervjuer med kvinn
Page 89 and 90:
Vilken var den första kontakten? V
Page 91 and 92:
Det är naturligtvis frivilligt att
Page 93 and 94:
Om du har frågor eller om du vill
show all

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?