Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

More documents

Recommendations

Info

Kaptitel 2. teori de resurser som krävs för att ge individen de verktyg som behövs för att lösa dem 142 . För att kunna stödja individen på ett bättre sätt, startades redan under 1970-talet, olika samordningsprojekt i syfte att utveckla nya arbetsformer för interaktion mellan myndigheter . I samverkansprojekt går flera huvudmän temporärt samman för att öka sin operativa handlingskapacitet för att lösa specifika problem . Samverkansprojekt karaktäriseras av att de är avskiljda från den reguljära operativa verksamheten samtidigt som den strategiska och ekonomiska styrningen är fortsatt central . De är ofta organiserade i mindre, tidsbegränsade flexibla enheter som kan fungera målinriktat och effektivt 143 . Under 1980-talet togs ytterligare ett steg till att stärka samverkan som arbetsform i offentlig verksamhet genom att myndigheters skyldighet att samverka med varandra och det omgivande samhället reglerades i lag . Under 1990-talet vidareutvecklades samverkan 144 till att fokusera specifikt utsatta grupper, såsom hemlösa 145 , psykiskt funktionshindrade 146 samt barn och deras familjer 147 . Fokuseringen har bland annat bidragit till att de samverkande myndigheterna har samlokaliserats i exempelvis familjecentraler och Barnahus . Syftet med samlokaliseringen är att anlägga ett holistiskt perspektiv på individens liv för att bättre tillgodose målgruppens behov 148 . Begreppet samverkan har i olika sammanhang tillskrivits olika betydelser vilket har skapat en begreppsförvirring 149 . För att reda ut betydelsen av begreppet samverkan har fyra teoretiska kategorier specificerats . Myndighetssamverkan som sker i vissa former kring specifika frågor har exempelvis kallats kollaboration eller samverkan . Vilket ska särskiljas från en situation då myndigheters insatser adderas till varandra i syfte att uppnå bästa möjliga resultat som har kategoriserats som koordination eller samordning . En annan kategori av samverkan föreligger då en yrkesgrupp från en myndighet utför tillfälliga insatser inom en annan myndighet . Ett sådant upplägg har kallats konsultation . Ytterligare en kategori är då två eller flera myndigheter slås samman och arbetsuppgifterna blir gemensamma för personalen som har kategoriserats som integration eller sammansmältning . Försöksverksamheten med Barnahus (2006–2007) har varit en förebild för uppbyggnaden och utformningen av projekt Karin . Målsättningen med såväl Barnahus som projekt Karin är att utveckla en samlokaliserad målgruppsanpassad miljö för att ge brottsoffer bättre förutsättningar till att bidra till brottsutredningen och 142 Se exempelvis Westley 2008 och Glad 2006 . 143 Grape m . fl . 2006 . 144 Se exempelvis SOU 1995:142, SOU 1996:113 . 145 Sahlin 1996 . 146 Danermark & Kullberg 1999 . 147 Se exempelvis Hjortsjö 2005 & Johansson 2008 . 148 Se exempelvis Myndigheten för Skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen 2007 samt Johansson 2009 . 149 Danermark & Kullberg 1999 . 26 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR därigenom höja kvaliteten på genomförda utredningar vilket förväntas leda till ett bättre underlag för att i domstol fria eller fälla misstänkta gärningsmän . Av resultatet från utvärderingen av Barnahus framkom att de två målen; målgruppsanpassning och högre utredningskvalitet, skapade spänningar och olika fokus i verksamheten som har påverkat hur respektive Barnahusen har strukturerat och organiserat sin verksamhet . Alla Barnahus utom ett samlokaliserade sin verksamhet . Utvärderingsresultaten indikerade att samlokaliseringen bidrog till att myndigheternas verksamhet samplanerades i högre utsträckning . I praktiken innebar det att polisens och åklagarens insatser prioriterades för att säkra bevisning och att socialtjänstens skyldigheter i förhållande till barnets föräldrar åsidosattes och att socialtjänstens insatser senarelades 150 Samlokaliseringen hade också bidragit till ett kunskapsutbyte och en förståelse för respektive myndighets förutsättningar och begränsningar och detta hade i sin tur bidragit till förändrade arbetssätt . Socialtjänsten ansåg sig ha förändrat sitt arbetssätt mest medan polis, åklagare och rättsmedicin hade förändrat sitt minst . Ett annat resultat var att den formella samverkan i Barnahus i form av regelbundna samrådsmöten bidrog till en utökad informell samverkan . De professionella aktörerna lärde känna varandra och tog vid behov kontakt . Arbetsdelningen mellan myndigheterna var tämligen klart definierad . Däremot varierade projektets förankring inom de samverkande myndigheterna vilket bidrog till att de hade olika stora förutsättningar att delta i samverkansarbetet, vilket påverkade maktförhållandet mellan myndigheterna . Det berodde på att myndigheterna hade olika stora resurser för att delta i samverkan och därmed inte hade samma tillgång till information och kunskap om respektive myndighets roll och funktion . Den ojämna maktbalansen gav ett övertag för åklagare, polis och socialtjänst i förhållande till rättsmedicinalverkets och hälso- och sjukvårdens representanter 151 . Maktbalansen påverkades också av den fasta bemanningen på Barnahusen . Arbetssätten inom Barnahusen påverkades också av att de samverkande myndigheternas verksamhet styrs av olika regelverk . Regelverken hade dessutom tolkats på olika sätt varför samverkan tillskrevs olika betydelser . Utvärderingen visade också att den målgruppsanpassade lokalen bidrog till att barnperspektivet kom i fokus . Det samhälleliga barnperspektivet materialiserades genom lokalerna . De vuxnas barnperspektiv återspeglades i barnens eget perspektiv om hur de hade blivit bemötta i kontakten med Barnahusens personal . Barnens upplevelse av personalens bemötande och arbetsmetoder var genomgående positiv 152 . 150 Johansson 2008 . 151 Johansson 2009 . 152 Rasmusson 2008 .
projekt Karins teoretiska förankring i den socialekologiska modellen Malmös Kvinnofridsprogram vilar på en social-ekologisk modell som har rekommenderats av WHO för våldspreventivt arbete . Rekommendationen har gjorts utifrån en sammanställning av kunskap och erfarenheter från forskning och praktik som 160 experter från 70 länder har bidragit med 153 . Modellen utgår från ett antagande om att en tvärsektoriell flernivåansats krävs för att undersöka effekten av interrelaterade sociala faktorer i människor liv . Nivåerna fångar individen, individens familj och umgänge, lokalsamhället och samhället i stort och visar att nivåerna är relaterade till varandra . Av modellen kan man också utläsa att individen är en del av ett större sammanhang och att individen endast delvis kan påverka de sociala faktorer som påverkar hennes liv . Det finns en koppling mellan individens beteende och hennes miljö . Modellen kan fungera som ett verktyg för att förstå och identifiera faktorer som försätter människor i situationer som ökar risken för att utsättas för våld eller för att bli en förövare . Modellen kan också användas för att få kunskap om vilka insatser som bör vidtas för att eliminera eller reducera riskerna samt för att analysera effekterna av gjorda insatser 154 . Se figuren nedan . Individ I Familj och umgänge Lokalsamhälle Samhälle Figur 1 Den social-ekologiska modellen Enligt modellen, finns det faktorer som kan bidra till att öka risken för att bli utsatt för våld eller för att bli en förövare . På individnivå är exempelvis faktorer som ålder, kön, utbildning, inkomst, personliga förutsättningar såsom mognad, intelligens, temperament, beteendestörningar, funktionshinder och missbruk av betydelse . På den relationella nivån kan individens umgängeskrets, kollegor, partner och övriga familjemedlemmar 153 Dahlberg & Krug 2002, s . 1f . 154 http://www .cdc .gov/ncipc/dvp/social-ecological-model_DVP .htm 2010-01-26 Kaptitel 2. teori utgöra en riskfaktor genom att de påverkar individens beteende, värderingar och normer . Faktorer som kan öka risken i lokalsamhället kan vara individens sociala nätverk exempelvis skola, arbetsplats och grannar eller avsaknaden av ett socialt nätverk . Av betydelse är också den socioekonomiska standarden i lokalsamhället . Exempelvis är förekomsten av kriminalitet, tillgången till socialt stöd, bostads- och arbetsmarknad samt tillgång till hälso- och sjukvård av betydelse . Faktorer på samhällsnivå som kan bidra till en riskreducering eller en ökad riskexponering för våld kan vara rättsregler och rättsordningens rättstillämpning samt sociala och kulturella normer . Är exempelvis rättsreglerna vaga eller ofullständiga kan de vara svåra att tillämpa och därmed bidra till en tillåtande attityd till våld . Av betydelse är också om våld i nära relationer är ett politiskt prioriterat område eller inte, det vill säga om problemet med våld synliggörs eller osynliggörs i det offentliga samtalet . Ett annat exempel på faktorer som kan vara av betydelse är den offentliga bilden av våld i nära relationer, de professionella aktörernas föreställningar om brottsoffer och förövare 155 . En sådan föreställning kan exempelvis vara att kvinnor generellt sett inte är motiverade till att bidra till utredningen av våld i nära relationer eftersom de inte vill anmäla sin make, sambo eller sina barns far . Ett annat exempel är de professionellas föreställningar om att kvinnor ofta anmäler våld som en strategi för att ”vinna” en vårdnadstvist . Ytterligare faktorer som kan påverka risken för att individer ska utsätts för våld eller kommer att utsätta andra för våld är hur stora resurser som myndigheter tilldelas för att bekämpa våld i nära relationer, vilka insatser som kan erbjudas brottsoffer och förövare samt hur stora insatser som görs för att utreda och lagföra våld i nära relationer 156 . Modellens relevans, problematikens komplexitet och de olika nivåernas betydelse kan illustreras genom följande reflektion; en kvinna som har blivit slagen av sin man ställs inför ett val mellan den nuvarande familjesituationen och en okänd framtid . Hon vet inte var hon ska bo, hur hon ska klara att försörja sig själv och barnen eller hur hon ensam ska klara att ta hand om och uppfostra dem . Även om hon upplever våld och rädsla för våld, så kan hon känna rädsla för att bli ensam, hemlös med barn och utan reella möjligheter att som ensamförsörjare upprätthålla deras levnadsstandard . Vidare så kan hon känna en osäkerhet och en rädsla inför vad mannen kan komma att göra, om hon lämnar honom . Kan samhället bistå henne med skydd? I en sådan valsituation kan hennes individuella resurser och familjens resurser, lokalsamhällets möjligheter till att ge henne psykosocialt stöd och skydd samt samhällets förmåga att skipa rättvisa och skydda henne från fortsatt våld vara avgörande för om hon väljer att anmäla våldet eller inte, om hon väljer att stanna kvar i relationen eller att gå vidare till ett liv utan våld . 155 A .a ., se även Little & Kaufman Kantor 2002 . 156 Dahlberg & Krug 2002, s . 1f . VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR 27
Page 1 and 2: Våldsutsatta kvinnor berättar En
Page 3 and 4: Förord . . . . . . . . . . . . . .
Page 5 and 6: ilageförteckning Bilaga 1 . Spousa
Page 7 and 8: Hur vanligt förekommande är våld
Page 9 and 10: andra myndigheter och organisatione
Page 11 and 12: mål, liksom de förväntningar och
Page 13 and 14: Kapitel 2. teori våld i nära rela
Page 15 and 16: Barns upplevelser av våld kan inte
Page 17 and 18: passar således väldigt bra som id
Page 19 and 20: aktörerna - polis, åklagare och s
Page 21 and 22: i målet samt dom i målet (FUK 13b
Page 23 and 24: och att anklagelser som riktas mot
Page 25: Dels för att detta synsätt går i
Page 29 and 30: ukaren endast nyttjar en gång och
Page 31 and 32: sitt aktiva samtycke till att delta
Page 33 and 34: att inte medverka är att undersök
Page 35 and 36: Kapitel 4. eMpirisK fraMställning
Page 37 and 38: Även om flertalet kvinnor ger en p
Page 39 and 40: på hur mannens våld mot henne, in
Page 41 and 42: En annan kvinna berättar: Det kund
Page 43 and 44: De kvinnor som har medverkat i utv
Page 45 and 46: förväntningar Genom de empiriska
Page 47 and 48: Kvinnorna har upplevt förhöret p
Page 49 and 50: Sen var det en annan sak till som j
Page 51 and 52: Ytterligare en kontakt kan aktualis
Page 53 and 54: Utifrån kvinnans perspektiv inneb
Page 55 and 56: Det innebär således att kvinnorna
Page 57 and 58: traumatiska upplevelser . Att förh
Page 59 and 60: kvinna berätta om hur hon upplevde
Page 61 and 62: också sakna kunskap om lagstiftare
Page 63 and 64: Vissa anhöriga går ytterligare et
Page 65 and 66: Utvärderingens övergripande syfte
Page 67 and 68: vid tiden för mötet med polisen .
Page 69 and 70: Källförteckning litteratur Anders
Page 71 and 72: Tillgänglig på Internet: http://w
Page 73 and 74: 10. Personlighetsstörning karakter
Page 75 and 76: Om du har frågor eller om du vill
Page 77 and 78:
5. Vilken utbildning har din pappa?
Page 79 and 80:
Döms i domstol O Upphör med sina
Page 81 and 82:
23. Erbjöd sig polisen att hjälpa
Page 83 and 84:
Kvinna O 36. Upplevde du att polise
Page 85 and 86:
45. Förekom följande problem i di
Page 87 and 88:
Intervjumall - intervjuer med kvinn
Page 89 and 90:
Vilken var den första kontakten? V
Page 91 and 92:
Det är naturligtvis frivilligt att
Page 93 and 94:
Om du har frågor eller om du vill
show all

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?