Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 3. Metod och tillvägagångssätt svarsfrekvens enkäter Samtliga kvinnor under respektive undersökningsperiod (2008-07-01 – 2008-12-31, 2009-01-01 – 2009-09-31) som anmält aktuella brott har erbjudits delta i enkätundersökningen . Under delstudie ett var 213 kvinnor aktuella, motsvarande siffra för delstudie två var 92 stycken . En förfrågan om att delta i enkätundersökning har skickats ut till samtliga kvinnor . 34 kuvert har kommit i retur från posten då adressaten varit okänd . Om dessa returer räknas bort, har totalt 58 enkätsvar inkommit (39 innan Karin och 19 efter) . Med utgångspunkt från båda undersökningsperioderna har utvärderingen en svarsfrekvens på 21,4% . Skiljer man på undersökningsperioderna så har den första delstudien en svarsfrekvens på 20,2 %, medan den andra perioden har en svarsfrekvens på 24,3 % . intervjuer genomförda med kvinnor Tillvägagångssättet vid intervjustudiens urval är samma som använts vid enkätstudien, vilket innebär att samtliga kvinnor under respektive delstudier (2008-07-01 – 2008- 12-31, 2009-01-01 – 2009-09-31) som anmält aktuella brott har tillfrågats om deltagande i intervjustudien, samt att det under delstudie ett var 213 kvinnor som var aktuella, och att motsvarande siffra för delstudie två var 92 personer . Antalet intervjuer som genomförts är 7 innan Karin, och 11 efter, och svarsfrekvensen är därmed låg . Syftet med intervjuerna har emellertid inte varit att generalisera några resultat, utan att erhålla en fördjupad bild och förståelse för kvinnans möte med den juridiska processen, samt att nyansera de mönster som erhållits från enkäterna . reflektioner kring svarsfrekvenserna Malmö är en stad där många olika nationaliteter finns representerade; 75 156 eller 27 % av Malmöborna är födda i utlandet, och 171 länder finns representerade . De största grupperna kommer från Jugoslavien, Danmark, Irak, Polen och Bosnien-Hercegovina 169 . För att öka alla kvinnors möjligheter till att medverka i enkätundersökningen har enkäten översatts till arabiska, persiska, serbokroatiska och engelska . Svarsfrekvensen kan belysas och analyseras utifrån olika perspektiv . Det som skiljer denna studie från många andra är att det rör ett känsligt, och många gånger tabubelagt, område . Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer som inte ”går direkt” kan ifrågasättas både av allmänhet och myndigheter, vidare är kvinnan inte sällan rädd . 170 När en undersökning rör traumatiska upplevelser, kan det vara svårt att få frivilliga deltagare som orkar gräva i sina personliga erfarenheter i ämnet som antingen hör till det förflutna eller kanske fortfarande pågår . 171 169 www .malmo .se, 2010-01-20 . 32 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR Att barn ofta är berörda av våldet är något som ytterligare kan försvåra problematiken eftersom kvinnan många gånger, exempelvis på grund av en gemensam vårdnad eller skyldigheten att tillgodose barnens behov av kontakt med sin pappa, tvingas ha en relation med mannen även efter en anmälan . Detta är några faktorer som kan bidra till att våld i nära relation är ett känsligt område, och som kan påverka svarsfrekvensen . Om man jämför denna studie med studier av likande slag är svarsfrekvensen dock inte anmärkningsvärd . Vi har på olika sätt försökt öka svarsfrekvensen och det faktiska antalet inkomna enkäter genom att förlänga undersökningsperioden, och genom att använda flera olika kanaler för att distribuera enkäterna till de berörda kvinnorna . bortfall Det finns två typer av bortfall, externt och internt . Det externa bortfallet avser frånvaron av svar från individer som ingått i undersökningens urval, medan det interna bortfallet syftar på de fall då inte alla variabler kunnat mätas . 172 Det externa bortfallet kan uppstå dels på grund av att man inte når respondenterna, dels då en person väljer att inte medverka i undersökningen 173 . Det interna bortfallet i undersökningen är försumbart i båda enkäten och intervjun som genomförts med kvinnorna . De kvinnor som valt att medverka i enkät- och intervjustudien har besvarat flertalet av enkätens frågor . Det externa bortfallet är däremot större . Ett sätt att analysera bortfall är att genomföra kvalitativa bortfallsanalyser . Det innebär att man kontaktar de personer som studien riktar sig till, och som inte svarat, för att undersöka varför de valt att inte medverka . 174 Att genomföra en kvalitativ bortfallsanalys för kvinnorna som valt att inte medverka i enkät- eller intervjustudien är inte möjligt på grund av de restriktioner som den regionala etikprövningsnämnden givit oss . Efter den första inledande kontakten där vi skickat ut brev om förfrågan om deltagande i enkät- eller intervjustudie har vi inte fått ta några kontakter med kvinnorna, och därmed inte på sedvanligt sätt kunnat skicka ut några påminnelser, eller förfrågan om varför hon valt att inte delta . Ett ytterligare sätt att försöka få en bild av de som valt 170 BRÅ Rapport 2008:25 . I denna framgår att ”Studier har visat att vanliga skäl till att misshandlade kvinnor inte tar kontakt med polisen är: att de önskar att hålla händelserna privata, polisen inte behövdes eller ansågs behjälplig, för att skydda gärningspersonen och förhållandet samt av rädsla för repressalier från gärningspersonen (se t .ex . Davies m . fl . 2007 & Felson m . fl . 2002) . 171 Se exempelvis BRÅ rapport 2009:12 . 172 Rosengren & Arvidsson 2002, s . 133 . 173 Det externa bortfallet är enligt Rosengren och Arvidsson idag större än vad det var ”för något eller några decennier sedan” . Anledningen kan enligt nämnda författare härledas till människors tidsbrist samt till att människor inte längre ser det som sin plikt att medverka . Rosengren och Arvidsson 2002, s . 135 . 174 Lindgren 2004, s . 215 .
att inte medverka är att undersöka huruvida det finns någon gemensam nämnare bland dem som tackat nej till att medverka i förhållande till dem som medverkat . Detta kan undersökas med hjälp av en strukturjämförelse mellan olika variabler . Detta skulle exempelvis kunna genomföras med hjälp av etnicitet och ålder för dem som inte medverkat . 175 På grund av ovan nämnda restriktioner har detta heller inte varit möjligt . att använda det statistiska materialet Antalet enkätsvar som inkommit från enkätinsamlingen skiljer sig åt mellan de olika perioderna, 39 svar har inkommit innan Karin, medan enbart 19 har inkommit efter . Det hade ur ett utvärderingsperspektiv varit önskvärt att denna skillnad inte varit så markant . Som vi tidigare tagit upp, är detta inte ett förhållande som vi har kunnat påverka eftersom den regionala etikprövningsnämnden inte har gett oss tillstånd att kontakta respondenterna på annat sätt än via brev samt att vi inte har fått tillåtelse att skicka påminnelser till kvinnorna . En fråga som uppkommer när det gäller att undersöka de förändringar som skett genom projekt Karin är hur material av olika storlek överhuvudtaget kan jämföras . Ett problem är att alla kvinnor inte utreds på Karin . Så är fallet exempelvis när det gäller kvinnor som gjort sin anmälan genom att tillkalla radiobil, och sedan inte kalllats till ytterligare förhör . I dessa fall har kvinnan ingen erfarenhet av att utredas på projekt Karin, däremot kan de givetvis ha varit på projekt Karin med anledning av besök på Kvinnokriscentrum . Vårt uppdrag handlar ytterst om att utvärdera den fysiska miljön . Den fysiska miljön är av betydelse då den antas bidra till bättre utredningsmöjligheter på grund av att kvinnans olika behov bättre kan tillgodoses i och med en miljö anpassad utifrån kvinnans behov . Vi anser att vårt material, även det som inhämtats innan Karin, är av stor vikt för att ytterligare utveckla och förbättra Karin, och därmed mottagandet och omhändertagandet av kvinnor som anmäler brott i nära relationer . Av den anledningen har vi valt att hantera ovannämnda problematik genom att analysera materialet i sin helhet, och endast när vi funnit resultat av specifik betydelse för projekt Karin, gjort jämförande körningar . En viktig del för att ge en bild av förhållanden och förändringar innan och efter projekt Karin blir därmed de intervjuer som genomförts, vilka samtliga (förutom de tre telefonintervjuerna) genomförts på projekt Karin, och där kvinnan således kan ha en uppfattning om själva miljön och lokalerna . 175 Se vidare Lindgren 2004, s . 213, som gjort en strukturjämförelse på brottsoffer som inte medverkat i enkätstudier . 176 Vetenskapsrådet 2002, s . 6 . Kapitel 3. Metod och tillvägagångssätt hinder i genomförandet Vi har stött på flera olika hinder när det gäller genomförandet av utvärderingen . Ett sådant hinder utgör de svårigheter vi mött när vi försökt få kontakt med kvinnor för medverkan i studien . Eftersom vi har varit förhindrade att kontakta kvinnorna utöver den första förfrågan har detta varit problematiskt . Vi hade önskat att det gått att kontakta kvinnorna för att mer ingående beskriva betydelsen av hennes medverkan, och på så sätt motivera henne att medverka . Ett annat hinder är de fall där kvinnan har givit sitt samtycke och ändå avstått från att medverka när vi kontaktat henne . I dessa fall har kvinnorna således skickat in en samtyckeblankett samt angivit hur vi kan kontakta henne . Därefter har kvinnorna vid flera tillfällen varit svåra att få tag på, telefonabonnemang har upphört och tider har bokats om gång på gång . etiska överväganden Att skicka ut enkäter och intervjua kvinnor som är eller har varit utsatta för brott i nära relationer kan vara väldigt känsligt av flera skäl, dels på grund av att det för kvinnan kan vara smärtsamt att berätta för utomstående om det som hänt, men också på grund av att det kan vara förenat med fara för kvinnans liv och hälsa, om hon exempelvis fortfarande har en relation med den man som brukat våld mot henne . Det har av den anledningen varit av stor vikt att göra noggranna metodologiska och etiska övervägande beträffande individskyddskravet, samt att kvinnor som tillfrågats om att delta har garanterats konfidentiell behandling . I den av Vetenskapsrådet utgivna skriften, forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning kan man finna vägledning i hur man på ett insiktsfullt och ansvarstagande sätt kan bedriva forskning, allra helst där forskningsområdet är av känslig karaktär . De principer som finns återgivna har till syfte att tillhandahålla normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare . Vid konflikt ska de principer som utarbetats utgöra underlag för att en god avvägning kan ske mellan forskningskravet och individskyddskravet . 176 Det grundläggande individskyddskravet konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet . Informationskravet innebär att forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte . Uppgiftslämnaren ska informeras om deras uppgift i projektet, vilka villkor som gäller för deras deltagande, att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att bryta sin medverkan . Samtyckeskravet innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själv bestämma över sin medverkan . Konfidentialitetskravet föreskriver att ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR 33
Page 1 and 2: Våldsutsatta kvinnor berättar En
Page 3 and 4: Förord . . . . . . . . . . . . . .
Page 5 and 6: ilageförteckning Bilaga 1 . Spousa
Page 7 and 8: Hur vanligt förekommande är våld
Page 9 and 10: andra myndigheter och organisatione
Page 11 and 12: mål, liksom de förväntningar och
Page 13 and 14: Kapitel 2. teori våld i nära rela
Page 15 and 16: Barns upplevelser av våld kan inte
Page 17 and 18: passar således väldigt bra som id
Page 19 and 20: aktörerna - polis, åklagare och s
Page 21 and 22: i målet samt dom i målet (FUK 13b
Page 23 and 24: och att anklagelser som riktas mot
Page 25 and 26: Dels för att detta synsätt går i
Page 27 and 28: projekt Karins teoretiska förankri
Page 29 and 30: ukaren endast nyttjar en gång och
Page 31: sitt aktiva samtycke till att delta
Page 35 and 36: Kapitel 4. eMpirisK fraMställning
Page 37 and 38: Även om flertalet kvinnor ger en p
Page 39 and 40: på hur mannens våld mot henne, in
Page 41 and 42: En annan kvinna berättar: Det kund
Page 43 and 44: De kvinnor som har medverkat i utv
Page 45 and 46: förväntningar Genom de empiriska
Page 47 and 48: Kvinnorna har upplevt förhöret p
Page 49 and 50: Sen var det en annan sak till som j
Page 51 and 52: Ytterligare en kontakt kan aktualis
Page 53 and 54: Utifrån kvinnans perspektiv inneb
Page 55 and 56: Det innebär således att kvinnorna
Page 57 and 58: traumatiska upplevelser . Att förh
Page 59 and 60: kvinna berätta om hur hon upplevde
Page 61 and 62: också sakna kunskap om lagstiftare
Page 63 and 64: Vissa anhöriga går ytterligare et
Page 65 and 66: Utvärderingens övergripande syfte
Page 67 and 68: vid tiden för mötet med polisen .
Page 69 and 70: Källförteckning litteratur Anders
Page 71 and 72: Tillgänglig på Internet: http://w
Page 73 and 74: 10. Personlighetsstörning karakter
Page 75 and 76: Om du har frågor eller om du vill
Page 77 and 78: 5. Vilken utbildning har din pappa?
Page 79 and 80: Döms i domstol O Upphör med sina
Page 81 and 82: 23. Erbjöd sig polisen att hjälpa
Page 83 and 84:
Kvinna O 36. Upplevde du att polise
Page 85 and 86:
45. Förekom följande problem i di
Page 87 and 88:
Intervjumall - intervjuer med kvinn
Page 89 and 90:
Vilken var den första kontakten? V
Page 91 and 92:
Det är naturligtvis frivilligt att
Page 93 and 94:
Om du har frågor eller om du vill
show all

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?