Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

More documents

Recommendations

Info

innehåll Kapitel 5. saMManfattning och avslutande disKussion förväntningar kvinnorna har på polis och rättsprocess och vilka tänkbara motiv kvinnan har till att kontakta polisen . Anledningen till att kvinnan tagit kontakt med polisen varierade och kunde handla om att få slut på våldet i den akuta situationen, eller kunde det vara en strategi för att få våldet inom relationen att upphöra, genom att markera för mannen att hon menar allvar . Några kvinnor var inte medvetna om att en anmälan hade gjorts, de trodde bara att de hade ringt polisen och haft kontakt med dem . De kvinnor som fortfarande sammanlever med mannen och vill fortsätta relationen har sällan förväntningar på att en anmälan ska resultera i att mannen blir dömd, i de fall kvinna önskar en rättslig process är fokus riktat mot att mannen ska få hjälp i form av vård och behandling . De kvinnor som har valt att fortsätta relationen med mannen efterfrågar ett mer holistiskt perspektiv där mannen kan få hjälp . Andra kvinnor betonade vikten av att deras anmälan resulterade i ett rättsligt efterspel, som en bekräftelse på hennes erfarenhet av att vara utsatt för misshandel och kränkningar . En kvinna beskrev att det skulle kännas som ett hån, om brottutredningen inte ledde någon vart . Dessa kvinnor har lämnat relationen och för henne fyller den rättsliga processen ett behov av bekräftelse, där hon ropar efter motbilder från samhällets sida, motbilder som vittnar om att våldet aldrig var hennes ansvar, utan mannens . För vissa kvinnor har polisanmälan också en stor betydelse i form av att kvinnan därmed kan erhålla skydd . Polisiära och psykosociala insatser i form av gripande, häktning, besöksförbud, skyddat boende och krissamtal blir för dessa kvinnor det mest elementära . Kunskap och medvetenhet om kvinnors skilda förväntningar är viktiga förutsättningar i skapandet av ”det goda samtalet”, där kvinnan kan bemötas med respekt, bli lyssnad till och tagen på allvar . Att inte förutsätta att kvinnan ”tar tillbaka” anmälan är oerhört viktigt . Ett holistiskt perspektiv där också mannen inkluderas på ett tidigt stadium och som ett förebyggande arbete hade kanske kunnat förhindra att kvinnor väntar med att vända sig till polisen . Det är sällan kvinnor vänder sig till polisen vid första eller andra slaget, utan våldet har oftast pågått en tid . Ju längre tid som går, ju större är risken för att destruktiva mönster skapas i relationen och att våldet successivt börjat normaliseras . Behoven som kvinnorna har givit uttryck för är bland annat betydelsen av att få information om brottsutredningen, hur den går till, vem som gör vad och vad som händer i hennes ärende . Vidare behöver kvinnorna information om andra myndigheters ansvar och vad de kan hjälpa henne med . Här har myndighetssamverkan en viktig funktion och samlokaliseringen kan vara ett sätt att skapa goda förutsättningar för ett sådant samarbete . Med tanke på att kvinnan befinner sig i en utsatt situation kan hon ha svårt att tillgodogöra sig information och behovet av information kan också skifta över tid, bland annat beroende av om kvinnan fortfarande har en relation till mannen och därmed kan befinna sig i olika faser i den 66 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR så kallade våldscykeln . Det handlar således inte bara om, att ge kvinnorna information utan också om, hur och när . Att utveckla en informationsstrategi utgör därför en viktig del i arbetet med våldsutsatta kvinnor . Andra behov som kvinnorna har givit uttryck för är psykosocialt stöd och eftervård . Utifrån bilden på s 51 kan en kvinna som utsatts för våld vara tvungen att ta ett stort antal kontakter med olika myndigheter . Av skäl som visat sig vara uppenbara är det inte alltid kvinnan befinner sig i ett sådant tillstånd att hon själv klarar av att ta dessa kontakter, och här kommer aktörernas samverkan in som en betydelsefull del för att hjälpa kvinnan . Den arbetsmetod som arbetats fram i projekt Karin, där kvinnokriscentrum får ta del av de polisanmälningar som har gjorts, för att aktivt kunna ta kontakt med kvinnorna, har beskrivits som något positivt . Många kvinnor känner att de behöver stöd, men orkar inte ta kontakten själva . Det kan också vara så att kvinnan först i ett senare skede, några dagar senare då det akuta skedet är över, känner att hon har behov av en samtalskontakt . Flera av kvinnorna har i intervjuerna beskrivit hur upprörda och rädda de har varit i samband anmälningstillfället, varför det vore en fördel om det även hölls ett kompletterande förhör några dagar efter misshandeln i en lugnare miljö . Vidare har kvinnan talat om behovet av att erhålla ekonomiskt stöd, eftersom våldet också har ekonomiska konsekvenser, direkt eller indirekt . Inte sällan förekommer ekonomiskt våld som ett av flera sätt att utöva våld mot kvinnor, det kan handla om att mannen rent fysiskt tar kvinnas pengar, bankkonton och andra tillgångar, hindrar kvinnan från att arbeta, förstör kvinnans eller barnens egendom eller mer subtila former av kontroll såsom att inte betala ut underhåll, övervaka inköp, neka henne information om hushållets ekonomi och ekonomiska beslut . Att leva under ekonomiskt våld, får ekonomiska konsekvenser för kvinnan och hon kan därför behöva samhällets hjälp att ta sig ur ett ekonomiskt beroende till mannen . I det här sammanhanget kan också påpekas att det är angeläget att se över lagstiftningen på flera olika områden . En kvinna som vi intervjuade berättade att hon drev ett företag tillsammans med mannen . Mannen dömdes till fängelse och skulle dessutom, betala ut en stor summa i skadestånd till kvinnan . Kvinnan kunde dock inte begära ut dessa pengar eftersom det skulle innebära att det företag som de äger gemensamt går i konkurs och att hon därmed förlorar både arbete och inkomst . En vanlig indirekt ekonomisk konsekvens av våldet, med efterföljande psykosocial utsatthet är att kvinnan många gånger har förlorat sitt arbete eller inte längre förmår att arbeta, varför samverkan och kontakt med arbetsförmedlingen och försäkringskassan skulle vara ett sätt att ytterligare hjälpa våldsutsatta kvinnor . Vi har funnit att ett gott bemötande är oerhört viktigt, där faktorer som att bli lyssnad till, känna sig betrodd, känna att man blir tagen på allvar är centrala . Kvinnorna i enkätstudien ger inte sällan uttryck för en svår situation
vid tiden för mötet med polisen . Förutom det faktum att de utsatts för misshandel av en person de älskat/älskar, försöker de på olika sätt begripliggöra våldet och finna förklaringar till det som hänt . En del av kvinnorna har drabbats av ekonomiska problem på grund av våldet, i vissa fall finns barn inblandade vilket gör situationen än mer komplicerad, och i en del fall förkommer missbruk av olika slag . Att möta dessa kvinnor på ett korrekt sätt är av stor vikt av flera ovan angivna anledningar, så sker dock inte alltid, och det finns kvinnor som gett uttryck för att de ifrågasatts vid anmälan, eller att de i en kaotisk anmälningsupptagning i hemmet, när radiobil tillkallats, blivit bemötta på ett sätt som de upplevt som ”kränkande” . För att kvinnan ska ha förtroende för polisen, och samhället, och för att hon ska kunna få hjälp i ett långsiktigt perspektiv, måste denna inledande kontakt vara anpassad efter den enskilda kvinnans behov . Detta är en del av det polisiära arbetet som är oerhört svårt, då kvinnorna har olika erfarenheter, olika behov och olika förväntningar och har varit utsatta för olika former av våld . Ett bra bemötande är viktigt också i ett längre perspektiv, för att kvinnan ska känna sig trygg med polisens insatser . En av de vanligaste anledningarna till att kvinnor som medverkat i utvärderingen inte anmält upprepad viktimisering har varit rädsla för hämnd . Känner kvinnan att polisen tar hand om henne, torde chanserna öka för att hon vid eventuell upprepad viktimisering vågar anmäla igen . Polisens brottsbekämpande funktion, får inte ta över handen eller ske på bekostnad av polisens trygghetsskapande funktion, dessa båda funktioner måste kombineras då de kompletterar och är beroende av varandra . För många kvinnor är polisen den första kontakten de har med samhället, och kan därmed utgöra en viktig barriär för fortsatt kontakt om kvinnan inte upplever polisen positivt . Detta kan vara av särskild betydelse då kvinnan har ett mindre socialt nätverk, samt har barn . Vad det gäller den fysiska miljön och den betydelse som miljön har tillskrivits, så uppger majoriteten av kvinnorna att miljön har betydelse för hur man upplever situationen och mötet . Miljön är den fysiska kontext som ramar in ett sammanhang och påverkar såväl sinnen som känslor . Lokalerna är viktiga för att brottsutredningen på olika sätt ska kunna optimeras, och för att kvinnorna ska erhålla bästa möjliga hjälp och stöd . Lokalerna ser vi dock som en del i ett betydligt större sammanhang där alla pusselbitar måsta vara på plats för att kvinnan ska få bästa möjliga bemötande och omhändertagande, och därmed för att polisens utredning ska bli den bästa möjliga . Genom att befinna sig i en miljö som upplevs avslappnande och omhändertagande, har man skapat goda förutsättningar för ”det goda samtalet” . Ett samtal där kvinnan upplever att hon har blivit väl bemött, lyssnad till, betrodd, tagen på allvar där hon inte blir ifrågasatt och där hon känner att hennes förväntningar och behov blir tillgodosedda . Att den fysiska miljön på projekt Karin innefattar en Kapitel 5. saMManfattning och avslutande disKussion innehåll samlokalisering av aktörer som kan vara kvinnan behjälplig på olika sätt, har av kvinnorna uppfattas som något positivt . Samverkan mellan aktörerna sker på olika sätt, och har fungerat i olika utsträckning . Den samverkan som inletts i och med projekt Karin, som innebär att Kriscentrum för kvinnor aktivt tar kontakt med de kvinnor som anmäler aktuella brott har visat sig vara en lyckad insats utifrån kvinnornas perspektiv . Att själv slippa ta kontakt i ett utsatt läge, eller att få en andra chans även om man initialt vid anmälan tackat nej till stöd, har tagits emot väl, och kan därmed vara en bra metod för att stödja kvinnorna . Denna aktiva inats från samhällets sida kan därmed ses som ytterligare ett positivt steg i rätt riktning för att på bästa sätt möta kvinnor som utsatts för våld . Vi vill också nämna betydelsen av att anlägga ett helhetsperspektiv, där barnens situation också synliggörs . Barnen är i stort sett alltid en del av våldet, direkt eller indirekt och deras utsatthet måste synliggöras för att man ska kunna kartlägga deras behov och erbjuda dem relevant stöd . Projekt Karin har stora utvecklingsmöjligheter . Verksamheten bedrivs inte i samverkan, enligt den gängse definitionen, utan bör snarare definieras som en samplanering . Samlokaliseringen öppnar upp för en verksamhetsutveckling som syftar till att sätta kvinnan och hennes behov i centrum för verksamheten . Projekt Karin har sin värdegrund i den social-ekologiska modellen som används internationellt för våldspreventivt arbete . Modellen kan användas mera systematiskt för att uppnå de mål som satts upp för projekt Karin . Nedan följer en sammanställning över utvecklingsmöjligheter utifrån kvinnornas perspektiv . positivt med projekt Karin utifrån kvinnornas perspektiv: Myndigheternas samverkan har bidragit till en metodutveckling som innebär att Kvinnokriscentrum aktivt tar kontakt med samtliga kvinnor som har anmält att de har utsatts för våld i nära relation . Lokalen på projekt Karin upplevs som trygg och familjär vilket kvinnorna anser underlätta deras medverkan i brottsutredningen . Exempelvis upplevs lokalen som utformad för att genomföra svåra samtal . projekt Karins utvecklingsmöjligheter utifrån kvinnornas perspektiv: Utveckla Karins verksamhet så att berörda barn och män också kan erbjudas psykosocialt stöd . Utveckla stöd för att lösa bostadssituationen både för kvinnan och mannen, i såväl den akuta fasen som i sökandet efter två nya permanenta boenden . VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR 67
Page 1 and 2:
Våldsutsatta kvinnor berättar En
Page 3 and 4:
Förord . . . . . . . . . . . . . .
Page 5 and 6:
ilageförteckning Bilaga 1 . Spousa
Page 7 and 8:
Hur vanligt förekommande är våld
Page 9 and 10:
andra myndigheter och organisatione
Page 11 and 12:
mål, liksom de förväntningar och
Page 13 and 14:
Kapitel 2. teori våld i nära rela
Page 15 and 16: Barns upplevelser av våld kan inte
Page 17 and 18: passar således väldigt bra som id
Page 19 and 20: aktörerna - polis, åklagare och s
Page 21 and 22: i målet samt dom i målet (FUK 13b
Page 23 and 24: och att anklagelser som riktas mot
Page 25 and 26: Dels för att detta synsätt går i
Page 27 and 28: projekt Karins teoretiska förankri
Page 29 and 30: ukaren endast nyttjar en gång och
Page 31 and 32: sitt aktiva samtycke till att delta
Page 33 and 34: att inte medverka är att undersök
Page 35 and 36: Kapitel 4. eMpirisK fraMställning
Page 37 and 38: Även om flertalet kvinnor ger en p
Page 39 and 40: på hur mannens våld mot henne, in
Page 41 and 42: En annan kvinna berättar: Det kund
Page 43 and 44: De kvinnor som har medverkat i utv
Page 45 and 46: förväntningar Genom de empiriska
Page 47 and 48: Kvinnorna har upplevt förhöret p
Page 49 and 50: Sen var det en annan sak till som j
Page 51 and 52: Ytterligare en kontakt kan aktualis
Page 53 and 54: Utifrån kvinnans perspektiv inneb
Page 55 and 56: Det innebär således att kvinnorna
Page 57 and 58: traumatiska upplevelser . Att förh
Page 59 and 60: kvinna berätta om hur hon upplevde
Page 61 and 62: också sakna kunskap om lagstiftare
Page 63 and 64: Vissa anhöriga går ytterligare et
Page 65: Utvärderingens övergripande syfte
Page 69 and 70: Källförteckning litteratur Anders
Page 71 and 72: Tillgänglig på Internet: http://w
Page 73 and 74: 10. Personlighetsstörning karakter
Page 75 and 76: Om du har frågor eller om du vill
Page 77 and 78: 5. Vilken utbildning har din pappa?
Page 79 and 80: Döms i domstol O Upphör med sina
Page 81 and 82: 23. Erbjöd sig polisen att hjälpa
Page 83 and 84: Kvinna O 36. Upplevde du att polise
Page 85 and 86: 45. Förekom följande problem i di
Page 87 and 88: Intervjumall - intervjuer med kvinn
Page 89 and 90: Vilken var den första kontakten? V
Page 91 and 92: Det är naturligtvis frivilligt att
Page 93 and 94: Om du har frågor eller om du vill
show all

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?