Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 4. eMpirisK fraMställning och analys rande starka känslor för mannen och hoppas på att de ska återförenas efter att han har avslutat sin behandling . Omgivningens bilder av mannen, är inte bilder som kvinnan är beredd att dela, eftersom mannen, i kvinnans ögon är något annat än de våldsamma handlingarna . Genom att söka svaret till mannens aggressivitet i hans missbruk, kan de våldsamma handlingarna skiljas från hans person . Våldet är inte problemet, problemet är missbruket . Missbruk har här en central betydelse i den kontext som omger våldet, och gör det enklare för kvinnan att förstå varför mannen har agerat våldsamt och i förlängningen också varför hon stannar kvar hos honom . I de fall då kvinnan vill fortsätta relationen med mannen, är det svårt att dela omgivningens fördömande inställning till mannen, det är svårt att förena det oförenliga, våld och kärlek . Antingen måste våldet avdramatiseras eller också måste våldets orsaker förläggas till något som ligger utanför mannens person . Genom att finna externa orsaker bakom mannens våld, faktorer som kan skiljas från mannens person, kan man fästa tilltro till en förändring i mannens beteende och därmed begripliggöra sitt eget agerande och beslut om att fortsätta relationen . Mönster Våldet har oftast pågått under en längre tid och har bestått i såväl fysiskt som psykiskt våld . Vi har också funnit att många av kvinnorna till följd av att de har eller har haft en relation med en våldsam man, lever i en ekonomiskt och socialt utsatt situation . Alkohol och droger är vanligt förekommande, framförallt är det mannen som konsumerar/missbrukar droger, men det förekommer även att kvinnan gör det . Alkohol och drogmissbruk används ofta som en förklaring till mannens agerande, allra helst i de fall kvinnan vill kunna återuppta relationen och hoppas och tror på att mannen ska underkasta sig behandling för sitt missbruk . När han är drogfri… han är jättefin och kärleksfull men börjar han med amfetamin… Åhhhh då är det katastrof och jag tar inte den risken mer . Nästa gång han kommer slå ihjäl mig . Till och med polisen har sagt till mig; han kommer att slå ihjäl dig . Det är bara så . En annan kvinna berättar: Jag tror det berodde dels på att spritintaget ökade . Det har varit en väldigt . Det säger han nu också att han har inte druckit en droppe sprit på 6 månader och han har aldrig mått så bra . Och hade jag inte gjort som du sa och varit lite måttligare så hade det kanske inte hänt . Och då hade han dessutom inte haft den här förnekelsen, vadå jag har inte gjort något, det är du som är sjuk . Hela den processen har jag gått igenom, och jag har förstått att det är väldigt vanligt . Ett annat mönster vi funnit är att i de fall det finns barn gemensamma eller barn från tidigare förhållanden, så är 42 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR barnen en del av våldet, direkt eller indirekt . Barnen tvingas se eller höra när mannen (i vissa fall pappan) slår mamma, de tvingas gå emellan, eller om barnen är i övre tonåren eller vuxna så går de in och räddar sin mamma på olika sätt . I Men dina barn märkte de inte någonting? Jo det gjorde de . Om man ska säga så här… att om jag inte hade haft min 16 årige son hemma vid ett par av tillfällena så tror jag inte att jag hade levt idag . Det tror jag inte . Vad det han som gick in och bröt? – Ja det var det . Fick han också slag? Ja den sista gången, den 19 februari, men polisen la ner det . Eftersom han inte hade något märke gick det inte att anmäla . Det är för jävligt för han tog honom i halsen och tryckte upp honom mot väggen och hade stryptag, men det är polisen som avgör det . Det kunde man inte göra något åt . En annan kvinna berättar: I Har barnet sett när han har slagit dig? Oh ja många gånger . Alltså det var ofta och om det inte var det så hörde de åtminstone, men den äldste har nog sett allra mest . Han har ju sett ett flertal gånger hur hans pappa har gett hans mamma stryk . Han har fruktansvärda minnen i sin hjärna och han är väldigt aggressiv idag på många sätt när vi pratar om hans pappa blir han väldigt aggressiv . Han har inga känslor som helst för sin pappa utan han önskar bara att han kunde dö för han vill inte ha med honom att göra längre . Våld i nära relationer inrymmer en komplexitet som det är viktigt att vara medveten om i arbetet med våldsutsatta kvinnor . Genom kunskap om de mekanismer som är verksamma i våldets normaliseringsprocess, kan man också agera på ett sätt som minimerar risken för att kvinnan känner sig skuldbelagd eller ifrågasatt . Det är också viktigt att synliggöra vem som bär ansvaret för våldet, att aktivt arbeta för att skapa motbilder samt att aktivt våga lyssna . Vidare är det viktigt att våga utmana föreställningar om det ”ideala offret” och den ”ideala gärningsmannen”, då den inte speglar den komplexitet som verkligheten inrymmer . bemötande Att kvinnan upplever sitt möte med polisen på ett positivt sätt är av stor betydelse, både för hennes fortsatta återhämtning 185 men även för hennes medverkan i en eventuell rättsprocess 186 . Polisen har ansvar för att mötet och kontakten med kvinnan blir bra 187 . 185 Hickman & Simpson 2003 . 186 Se Brå rapport 2008:25 . 187 Se exempelvis Polismyndigheten i Skåne, 2009 s . 9 . 188 Över hälften av kvinnorna har kommit i kontakt med polisen genom att polis tillkallats till brottsplatsen . I dessa fall (53 %) är det vanligtvis kvinnan själv som tillkallat polis (63 %) . Vanligtvis är anmälningsupptagaren en man (60%) .
De kvinnor som har medverkat i utvärderingen har kommit i kontakt med polisen på olika sätt . Det vanligaste sättet är att en polisbil kallats till brottsplatsen 188 och att det är en manlig polistjänsteman som tar upp anmälan . Kontakten med polisen vid anmälningstillfället 189 upplevs i stort på ett positivt sätt . En majoritet av kvinnorna har i enkäten svarat att polisen som tog emot anmälan lyssnade och trodde på henne, att han ställde passande frågor . Hon uppger också att hon i målsägandeförhöret fritt fick berätta vad hon varit med om 190 . I intervjuerna har bilden av anmälningstillfället nyanserats . Många av kvinnorna upplevde att polisen lyssnade på dem och satte tilltro till deras berättelser . I Kände du att de blev lyssnad till att dem trodde på dig och att dem lyssnade på dig . – Ja, polisen som kommit den här kvällen, jag trodde på dem, han lyssnade . En lyssnade, den andre bara promenerade och pratade på telefon, jag vet inte med vem han pratade, men den som förhörde mig och skrivit ut allt som jag berättat till honom, jag tror att han tror på mig . En annan kvinna berättar: I Kände du att dom lyssnade och trodde på dig? Ja . Jag tror att de lyssnade på mig och trodde på mig för dom såg mig . De vet att jag… att jag inte har ljugit och han var till och med känd av polisen för narkotikabrott och kvinnomisshandel . Jag var inte den första som han misshandlade . Han hade suttit inne i fängelse för kvinnomisshandel också . Det visste jag inte om . Det tog jag reda på första rättegången då de läste allt straffet han hade innan . Så han var känd . I vilken utsträckning kvinnorna upplevt att polisen lyssnat och trott på dem, ställt passande frågor samt låtit dem fritt berätta om vad de varit med om, varierar med antalet anmälningar . Kvinnor som vid upprepade tillfällen utsatts för våld och som därigenom på olika sätt har kontaktat polisen, upplever i lägre utsträckning att polisen lyssnade och trodde på dem jämfört med kvinnor som endast kontaktat polisen vid ett tillfälle . Denna skillnad är svår att uttolka och analysera, men en tes skulle kunna vara att kvinnor som vid upprepade tillfällen gör polisanmälningar mot mannen, faller utanför bilden av ”det ideala offret” . Kvinnan har därmed ånyo utsatt sig för en risk, 189 Eftersom kvinnorna som har medverkat i enkätundersökningen inte har haft möjlighet att göra anmälan på Karin presenteras en allmän generell bild av samtliga svarande kvinnor där vi inte skiljer på de kvinnor som besvarat enkäten innan och efter Karins start . Även i de fall kvinnorna besökt polisen för att göra en anmälan har de alltså inte kommit till Karin för anmälan, detta möte har skett först vid ett eventuellt andra förhör eller genom kontakt med Kvinnokriscentrum . 190 Ungefär 80 % av kvinnorna har upplevt att polisen som tog upp hennes anmälan lyssnade på henne, trodde på henne samt ställde passande frågor . En något större procentandel (knappt 90%) av kvinnorna ansåg att hon fritt fick berätta vad hon varit med om . Kapitel 4. eMpirisK fraMställning och analys genom att inte lämna relationen/mannen där hon blir utsatt för våld . Hennes agerande skulle kunna tolkas i termer av att hon inte kvalificerar sig som ett offer, och förlorar därmed rätten till den ”service/hjälp” som ”det ideala offret” skulle ha åtnjutit . Vidare upplevde de kvinnor som endast kontaktat polisen vid ett tillfälle, i högre utsträckning än de kvinnor som upplevt upprepad viktimisering, att polisen ställde passande frågor och att de fick fritt berätta om händelsen . Kvinnor som har lämnat sin anmälan till yttre polispersonal är mera nöjd med de frågor som ställts än kvinnor som har lämnat sin anmälan på polisstation . Det kan förklaras av att kvinnor som får hjälp på brottsplatsen i den akuta situationen har andra och för polisen enklare förväntningar att tillgodose, exempelvis att avlägsna mannen från platsen . De kvinnor som inte kontaktar polisen i en akut situation, har inte sällan en annan avsikt med sin kontakt med polisen, och har många gånger efter ett moget övervägande kommit fram till att anmäla mannen . Genom att göra denna form av anmälan kan man också tänka sig att det finns förväntningar om att anmälan ska resultera i ett rättsligt efterspel, till exempel att en förundersökning ska inledas, att det blir en rättsprocess eller ett beslut om besöksförbud . Detta i kombination med att polisen har olika förutsättningar att leva upp till kvinnornas förväntningar, skulle kunna vara en förklaring till att kvinnornas förväntningar på polisen skiljer sig åt mellan de olika anmälningssätten . 60 % av de kvinnor som deltagit i enkätundersökningen uppger att de har upplevt anmälningsupptagaren som stressad och känslokall . Att polisen ger ett stressigt intryck behöver dock inte innebära att bemötandet också upplevdes som känslokallt . En av kvinnorna berättar: Alltså man märker att de är stressade samtidigt så märker man också att de har varit med om mycket och är erfarna . I alla fall de jag varit i kontakt med . De var väldigt uppmuntrande – fasen det här klarar du, och så där va . vikten av ett gott bemötande Kvinnor som utsätts för brott har olika behov, och bemötandet måsta anpassas efter den enskilda kvinnans behov . Mötet mellan kvinnan och polisen vid anmälningsupptagningen är ofta av stor betydelse för den fortsatta utredningen . Om kvinnan upplever polisen som avvisande eller nonchalant, kan offret tystna 191 . Det gäller dock inte alla . Vissa kvinnor blir i stället arga och kräver att en annan polis tar över anmälningsupptagningen . Det var då jag bytte för han ställde så dumma frågor, vad jag hade gjort då för att förtjäna detta ungefär, nånting sånt va, läser ni någon psykologi överhuvudtaget på polishögskolan, annars tycker jag faktiskt du skulle ha blivit, jag vet inte vad man ska säga, diskvalificerad eller fått utgå ur utbildningen, så kan du väl inte resonera, sa jag . 191 Brå:s rapport 2008:25 s . 58 . VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR 43
Page 1 and 2: Våldsutsatta kvinnor berättar En
Page 3 and 4: Förord . . . . . . . . . . . . . .
Page 5 and 6: ilageförteckning Bilaga 1 . Spousa
Page 7 and 8: Hur vanligt förekommande är våld
Page 9 and 10: andra myndigheter och organisatione
Page 11 and 12: mål, liksom de förväntningar och
Page 13 and 14: Kapitel 2. teori våld i nära rela
Page 15 and 16: Barns upplevelser av våld kan inte
Page 17 and 18: passar således väldigt bra som id
Page 19 and 20: aktörerna - polis, åklagare och s
Page 21 and 22: i målet samt dom i målet (FUK 13b
Page 23 and 24: och att anklagelser som riktas mot
Page 25 and 26: Dels för att detta synsätt går i
Page 27 and 28: projekt Karins teoretiska förankri
Page 29 and 30: ukaren endast nyttjar en gång och
Page 31 and 32: sitt aktiva samtycke till att delta
Page 33 and 34: att inte medverka är att undersök
Page 35 and 36: Kapitel 4. eMpirisK fraMställning
Page 37 and 38: Även om flertalet kvinnor ger en p
Page 39 and 40: på hur mannens våld mot henne, in
Page 41: En annan kvinna berättar: Det kund
Page 45 and 46: förväntningar Genom de empiriska
Page 47 and 48: Kvinnorna har upplevt förhöret p
Page 49 and 50: Sen var det en annan sak till som j
Page 51 and 52: Ytterligare en kontakt kan aktualis
Page 53 and 54: Utifrån kvinnans perspektiv inneb
Page 55 and 56: Det innebär således att kvinnorna
Page 57 and 58: traumatiska upplevelser . Att förh
Page 59 and 60: kvinna berätta om hur hon upplevde
Page 61 and 62: också sakna kunskap om lagstiftare
Page 63 and 64: Vissa anhöriga går ytterligare et
Page 65 and 66: Utvärderingens övergripande syfte
Page 67 and 68: vid tiden för mötet med polisen .
Page 69 and 70: Källförteckning litteratur Anders
Page 71 and 72: Tillgänglig på Internet: http://w
Page 73 and 74: 10. Personlighetsstörning karakter
Page 75 and 76: Om du har frågor eller om du vill
Page 77 and 78: 5. Vilken utbildning har din pappa?
Page 79 and 80: Döms i domstol O Upphör med sina
Page 81 and 82: 23. Erbjöd sig polisen att hjälpa
Page 83 and 84: Kvinna O 36. Upplevde du att polise
Page 85 and 86: 45. Förekom följande problem i di
Page 87 and 88: Intervjumall - intervjuer med kvinn
Page 89 and 90: Vilken var den första kontakten? V
Page 91 and 92: Det är naturligtvis frivilligt att
Page 93 and 94:
Om du har frågor eller om du vill
show all

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?