Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 4. eMpirisK fraMställning och analys Vid en jämförelse mellan kvinnors upplevelse av brottsutredningen innan och efter projekt Karin visar det sig att det har skett en förändring . De kvinnor som har utretts på projekt Karin är i jämförelse med de kvinnor som utreds på polisstationen, mer nöjda med polisens sätt att hantera utredningen . I denna studie har en tredje del av kvinnorna anmält att de har utsatts för våld tidigare . Att anmälningsbenägenheten är låg tyder på att det finns en norm som förskriver att man inte anmäler nära anhöriga . En kvinna berättade under intervjun att hon inte vågade berätta att hon hade gjort en polisanmälan och att hon passade på posten för att kunna parera en eventuell reaktion från sin sambo . En annan kvinna berättade att hon hade polisanmält sin man och fick klart för sig att så gör man inte . Du har inte polisanmält mig? Jo det har jag, sa jag . Du är inte klok, det gör man inte . Nä, sa jag, men man slår inte nån heller, så det får du ta . Ja det kommer jag att förneka . Ja det spelar ingen roll sa jag . Det finns bildbevis . I enkätundersökningen uppger kvinnorna olika anledningar till att de inte har anmält tidigare våld . Vanligtvis uppger de en kombination av olika skäl såsom att kvinnan var rädd för hämnd, att hon skämdes och att hon ville inte blanda in polisen . Den enskilt mest frekvent förekommande anledningen är att kvinnan är rädd för hämnd . Själva bemötandet från poliserna har upplevts på olika sätt av de medverkande kvinnorna . I de empiriska undersökningarna uppger de flesta kvinnorna att bemötandet från polisen har varit bra, men några av kvinnorna vittnar också om negativa erfarenheter . Och sen ringde jag polisen för jag ville kolla hur lång tid det skulle ta (angående besöksförbud) och då fick jag prata med en väldigt otrevlig man som gav mig världens minsta hopp och tro på samhället… besöksförbud du vet att det är en falsk trygghet … bryter han det så finns det ju ändå inga repressalier… så det är en falsk trygghet… och då hade jag gått på kriscentrum en gång och pratat… han säger … Jaa dom på kriscentrum tycks ju tro att bara man får besöksförbud så går rättegången snabbare . Han var bara såå … så jag sa, det är lugnt . Han var bara så jävla negativ… En annan kvinna berättar: Jag ringde till polisen då och då var dom trevliga . Då ville jag inte anmäla . Så dom sa att om jag ville anmälan så skulle jag ringa igen och det gjorde jag typ efter tre veckor . Och då frågade hon mig; Åh varför ringer du nu och vill göra en anmälan? Och var allmänt otrevlig och då sket jag i det . När polisen ifrågasätter varför… så sa jag … det vet jag faktiskt inte… men du jag skiter i det… om man egentligen inte vill någonting… för jag vill ju egentligen inte anmälan för jag 44 VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR tycker det är skit jobbigt om någon då säger; varför vill du anmäla nu, då känner jag att det vet jag inte men då skiter jag i det… Att kvinnornas möte med polisen och andra myndighetsaktörer blir en positiv upplevelse, i betydelsen att de får ett bra bemötande, blir trodda, lyssnade till och så vidare, är oerhört viktigt, av flera skäl, exempelvis är det av vikt att bygga upp ett förtroende för den verksamhet man representerar, att få kvinnan att medverka i utredningen, men det kan också ha betydelse för att förhindra upprepad viktimisering . En kvinna berättar om hur hon antagligen hade tagit tillbaka anmälan, om det inte varit för åklagarens agerande . Det kändes fruktansvärt och jag ville liksom, om jag hade, ja det var ju inte jag som gjorde anmälan, men hade jag kunnat hade jag definitivt tagit tillbaka anmälan då, för att få ett slut på det hela . Men det gick ju inte . Nu i efterhand tyckte jag det var bra att vi var åtskilda då och jag har förstått att i många fall släpps man ganska snart och då hade det nog blivit en väldigt besvärlig situation, och det hade säkert lett till våld igen och vi hade inte kunnat prata med varandra om vi setts så snart . Så jag är väldigt glad över att det togs på allvar, situationen . Även om jag blev väldigt ensam i den situationen är jag ändå glad att åklagaren tog det på allvar . Vad som är ett gott bemötande kan inte fastställs i en mall, då människor är olika och har olika behov och förväntningar . Hur kvinnorna reagerar, och vilket bemötande som är korrekt för den enskilda kvinnan, samt vilket hjälp- och stödbehov hon har skiftar 192 beroende på ett antal olika faktorer såsom exempelvis relationen mellan offer och gärningsman 193 . Andra förhållanden som kan påverka reaktionernas omfattning och därmed vilket stöd- och hjälpbehov kvinnan har, är kvinnans livssituation såsom familjeförhållanden och ekonomi . Ytterligare en faktor som kan påverka reaktionerna negativt, utgör individens sociala nätverk . Att ha ett socialt stöd kan vara viktigt 194 och har i undersökningar visat sig vara positivt för möjligheterna att återhämta sig . 195 192 Lindgren 2004, s . s .73 . 193 Att utsättas för brott av någon man känner, kan ge allvarligare följder än att utsättas för brott av någon okänd . Everstine & Everstine 1986, s . 178 . 194 Cohen & Willis, 1985 . 195 Friedman m .fl . 1982 .
förväntningar Genom de empiriska undersökningarna har vi försökt skapa oss en bild av de våldsutsatta kvinnornas förväntningar på vad polisanmälan ska leda till . Kvinnornas förväntningar varierar . Vissa kvinnor hade förväntningar på ett rättsligt efterspel . Jag vill att bara han, jag vet inte på svenska hur ska man säga, har ansvar, på det som han gjorde, inte bara släppa . Om polis släpper nu, han ska göra igen, kanske nästa gång, inte bara han, det är många män som misshandlar kvinnor och dem läggs ner och nästa gång han ska göra igen och igen . Andra kvinnor har inte förstått att våld i nära relationer faller under allmänt åtal och att polisen tar upp en anmälan då de kallas till brottsplatsen . En kvinna besvarar frågan om varför hon anmälde så här; Polisanmälde jag honom?… Det tror jag inte… Jag ringde efter polisen . Att få hjälp i den akuta situationen genom att få bort mannen, var för vissa kvinnor det enda motivet bakom kontakten med polisen . Men är man verkligen ute efter att åtala varandra i sådana… jag menar det tar 7 månader som polisen sa innan det kommer till åklagaren och så tar det 3 år innan det kommer till domstol sa poliserna … . Vad händer under tiden? Så kändes det . För några kvinnor var polisanmälan en markering mot mannen med budskapet att hon menar allvar . En strategi för att få honom att upphöra med våldet . Anmälan kunde också vara en strategi för att skydda sig själv i framtiden, om det skulle hända igen . Jag kunde inte gå ut och träffa mina vänner så han började slå mig och låste in mig och gjorde inte polisanmälan från början utan efter ett halvår tog jag mig till polisen och bad dem ta bild på blåmärket för om det händer igen så hade jag bild på det . Men jag ville inte säga vem det var . Om det hände en gång till… Han började misshandla mig hela tiden . Vad det gäller kvinnornas uppfattning om polisens roll fick vi också väldigt varierande svar . En kvinna berättar . … jag tror att polis, måste ta hand om kvinnorna på grund av att många män dricker så mycket… det behövs inte bara gripa dem eller häkta dem, att ha samtal till dem och säga t .ex . om du gör det en gång du ska gå till fängelse, inte hota dem, men läxa till dem att de får inte göra så . Vi kvinnor, vi är inte starka som Kapitel 4. eMpirisK fraMställning och analys en man, till exempel om han slår dig, deras hand är så tung, men vi kvinnor vi har inte den styrkan, vi är inte så starka, att vi kan lyfta upp dem mot väggen och slå dem . Här handlar det om polisens roll som beskyddare, men det finns i kvinnans beskrivning också en tilltro till att polisen kan tala männen till rätta, att med en auktoritativ röst tala om för dem att deras agerande är felaktigt . I enkäten har några av kvinnorna, på vår fråga om varför de kontaktade polisen, svarat att de ville: Skrämma upp honom och att han skulle få hjälp och kunna inse att det är fel att använda våld . Att han kan få prata ur sig om det som han bär med sig . I vissa fall ringer våldsutsatta kvinnor till polisen för att hon vill visa mannen att hon inte accepterar mera våld . I andra fall ringer de polisen för att få mannen avlägsnad . I dessa fall blir polisen en strategi för kvinnan att få våldet att upphöra . En strategi som polisen har svårt att uppfylla eftersom våld mot kvinnor faller under allmänt åtal . hur nöjd är kvinnan? Vid en närmare analys av enkätsvaren framkommer att viktigast för kvinnan är att anmälan leder till att mannen förstår att han har handlat fel och att han accepterar att hon vill bli lämnad i fred . Jag vill bara att han gå ut från lägenheten . Vilka förväntningar kvinnan har med sin anmälan kan påverka hur hon sedan upplever anmälningsupptagningen och sin kontakt med polisen, och därmed i förlängningen hur hon upplever aktörernas bemötande . Med utgångspunkt i enkäterna har det visat sig att i samtliga fall där kvinnan ”enbart” har en förväntning om ett rättsligt efterspel, att mannen ska dömas, har hon upplevt att polisen lyssnade och trodde på henne, ställde passande frågor samt att hon fritt fick berätta vad hon varit med om . Annorlunda är det i de fall kvinnan har andra förväntningar såsom att bli lämnad ifred, eller i de fall hon har flera olika förväntningar . I dessa fall upplever kvinnorna i förhållandevis mindre utsträckning ovan nämnda förhållanden . Utifrån att förväntningarna kan se väldigt olika ut, kan vi konstatera att det är viktigt att polisen är tydlig med sitt uppdrag och med vad polisen kan hjälpa kvinnan med . För att öka möjligheterna för kvinnan att åter söka hjälp vid behov, samt för att upprätthålla ett gott förtroende för samhällets företrädare är det av vikt att kvinnan känner sig nöjd . Huruvida kvinnorna är nöjda med polisens sätt att utreda deras fall skiftar . Flertalet av kvinnorna, VåldSutSAttA KVinnoR bERättAR 45
Page 1 and 2: Våldsutsatta kvinnor berättar En
Page 3 and 4: Förord . . . . . . . . . . . . . .
Page 5 and 6: ilageförteckning Bilaga 1 . Spousa
Page 7 and 8: Hur vanligt förekommande är våld
Page 9 and 10: andra myndigheter och organisatione
Page 11 and 12: mål, liksom de förväntningar och
Page 13 and 14: Kapitel 2. teori våld i nära rela
Page 15 and 16: Barns upplevelser av våld kan inte
Page 17 and 18: passar således väldigt bra som id
Page 19 and 20: aktörerna - polis, åklagare och s
Page 21 and 22: i målet samt dom i målet (FUK 13b
Page 23 and 24: och att anklagelser som riktas mot
Page 25 and 26: Dels för att detta synsätt går i
Page 27 and 28: projekt Karins teoretiska förankri
Page 29 and 30: ukaren endast nyttjar en gång och
Page 31 and 32: sitt aktiva samtycke till att delta
Page 33 and 34: att inte medverka är att undersök
Page 35 and 36: Kapitel 4. eMpirisK fraMställning
Page 37 and 38: Även om flertalet kvinnor ger en p
Page 39 and 40: på hur mannens våld mot henne, in
Page 41 and 42: En annan kvinna berättar: Det kund
Page 43: De kvinnor som har medverkat i utv
Page 47 and 48: Kvinnorna har upplevt förhöret p
Page 49 and 50: Sen var det en annan sak till som j
Page 51 and 52: Ytterligare en kontakt kan aktualis
Page 53 and 54: Utifrån kvinnans perspektiv inneb
Page 55 and 56: Det innebär således att kvinnorna
Page 57 and 58: traumatiska upplevelser . Att förh
Page 59 and 60: kvinna berätta om hur hon upplevde
Page 61 and 62: också sakna kunskap om lagstiftare
Page 63 and 64: Vissa anhöriga går ytterligare et
Page 65 and 66: Utvärderingens övergripande syfte
Page 67 and 68: vid tiden för mötet med polisen .
Page 69 and 70: Källförteckning litteratur Anders
Page 71 and 72: Tillgänglig på Internet: http://w
Page 73 and 74: 10. Personlighetsstörning karakter
Page 75 and 76: Om du har frågor eller om du vill
Page 77 and 78: 5. Vilken utbildning har din pappa?
Page 79 and 80: Döms i domstol O Upphör med sina
Page 81 and 82: 23. Erbjöd sig polisen att hjälpa
Page 83 and 84: Kvinna O 36. Upplevde du att polise
Page 85 and 86: 45. Förekom följande problem i di
Page 87 and 88: Intervjumall - intervjuer med kvinn
Page 89 and 90: Vilken var den första kontakten? V
Page 91 and 92: Det är naturligtvis frivilligt att
Page 93 and 94: Om du har frågor eller om du vill

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?