SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening

SVAMPPRESENTATION
Fig. 1. Färgskala för Russulasporer
enligt Romagnesi (1975).
Man kan undra om vi inte har nått eller överskridit
en gräns där man entydigt kan skilja arter
från varandra med våra konventionella hjälpmedel,
d.v.s. makroskopiska beskrivningar, kemiska
färgförändringar av köttet och mikroskopiska
karaktärer hos sporer och hatthud. Framtiden får
utvisa om undermedlet ”DNA-analys” kan skapa
en klarare grund för våra bestämningar än den vi
för närvarande tillämpar. Eberhard (2005) presenterade
ett pågående projekt för att med hjälp
av molekylära studier undersöka släktskap och
artuppdelning i Russulales. Bland annat konstaterade
hon att arterna inom gruppen Heterophyllae
är nära besläktade med arterna i gruppen
Ingratae. Man kan anta att hennes studier, när
de publiceras i sin helhet, kommer att bidra till
en bättre förståelse av släktskapsförhållandena
bland kremlorna. Mina egna studier av amerikanska
kremlor har medfört att jag omvärderat
miljöns och växtplatsens betydelse för svampen,
eftersom jag har lärt mig att många av våra
lövskogsarter förekommer i monotona barrskogar
i USA. Med den lärdomen i bagaget kan jag väl
Ornam. A B C D
höjd Inga Få Många Komplett
konnektiv konnektiv konnektiv nätmönster
Fig. 2. Sporornamentering hos släktet Russula. Teckning H. Kaufmann.
tänka mig att sydliga arter kan förekomma i våra
nordliga landskap och att de där kan uppträda
i andra miljöer än vad som anges i beskrivningarna.
Möjligen ändras svampens utseende och
mikroskopiska karaktärer något när de gör språnget
mot norr. Kanske förklarar detta också varför så
många arter från norra Sverige är så svåra att
bestämma.
Jag har i nedanstående presentation av kremlor
ur gruppen Heterophyllae också tagit med R.
basifurcata från Nordamerika som har ett speciellt
intresse för oss i Europa eftersom både J.
Schäffer och J. E. Lange länge trodde att de hade
hittat arten i Tyskland resp. Danmark.
Alla beskrivningar (förutom R. galochroa och R.
sublevispora) grundar sig på mina egna kollekter
(HK) och notiser. Jag har också gjort jämförelser
genom att undersöka kollekter som finns deponerade
i herbarierna i Göteborg (GB), Uppsala
(UPS) och Stockholm (S).
22 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:3 (2007)