SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening

More documents

Recommendations

Info

SVAMPKEMI Inledning Under de senaste fem åren har flera forskningsrapporter uppmärksammat D-vitamin som en viktig faktor för god hälsa (Humble 2007, Bruce 2007, Mandavilli 2007) . Tidigare har D-vitamin ansetts som en trivial och ganska harmlös vitamin, men nya forskningsrön och bättre analysmetoder har gjort att en omvärdering är på gång. D-vitamin fungerar framförallt som ett hormon snarare än ett vitamin och påverkar bland annat immunsystemet. D-vitamin och ljus Vi producerar själva D-vitamin i huden när den exponeras för ultraviolett ljus (UV-B) med våglängder mellan 280–315 nm. UV-B strålning filtreras bort i atmosfären när solen står lågt och på våra breddgrader kan vi bara bilda D-vitamin några timmar mitt på dagen under Svensk Mykologisk Tidskrift 28 (3): 70-76, 2007 Svamp och D-vitamin – en solskenshistoria MATTIAS ANDERSSON Abstract Fungi and vitamin D – a sunny story. Recent progress in the science of vitamin D research shows vitamin D to be more important to common health than previously believed. Not only is it beneficial for bone status, but also many other diagnosis like multiple sclerosis and several forms of cancer. It also seems that these syndromes are distributed unevenly throughout the world, and one correlating factor has shown to be sunlight exposure. Vitamin D occurs in two forms. In animals Vitamin D3 is formed, while in mushrooms vitamin D2 is formed. Both Vitamin D3 and D2 are synthesized from precursors present in the skin and in the fruitbodies respectively, by the influence of sunlight (UV radiation, primarily UV-B radiation, 280–315 nm). Particularly in countries far from the equator and especially in winter time D-vitamin deficiency is not uncommon. Therefore it is particularly important in those countries to supplement vitamin D from the food. The richest D-vitamin source is fish products. Some food is fortified with vitamin D like margarine and milk. In mushrooms that have been irradiated with UV-light, high concentrations of vitamin D2 have been detected. It is the highest non-animal source of vitamin D found. It has also been shown that wild growing mushrooms contain a lot of vitamin D, due to its high exposure to sunlight. Especially Cantharellus species contain a lot of vitamin D2. Mushroom hunting on a sunny day and sun-drying of the harvest to be used on a dark winter day is therefore recommended to improve the vitamin D status. sommarhalvåret. Dock uppstår ett jämviktsläge efter cirka en halvtimme varefter ingen ytterligare nettoproduktion sker. Måttligt solande är alltså tillräckligt för att optimalt med D-vitamin ska bildas. Förmågan att bilda D-vitamin avtar med åldern, varför de äldre i befolkningen är särskilt utsatta för D-vitaminbrist. Hudfärgen påverkar även synteshastigheten. Mörkhyade personer behöver 5–10 gånger längre tid i solen för att uppnå samma mängd. För en invandrare från ett solrikt land, som flyttar till en skandinavisk storstad med luftföroreningar, inomhusvistelse och täckande kläder är risken stor att utveckla D-vitaminbrist. D-vitamin i kosten I Sverige får man i genomsnitt i sig 5 µg/dag av vitamin D via kosten. Viktiga D-vitaminkällor 70 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:3 (2007)
är fet fisk och D-vitaminberikade livsmedel som mjölk och margarin (tabell 1). Den enda väsentliga vegetariska D-vitaminkällan är svamp (ej odlad). Livsmedelsverkets senaste rekommendation är 7,5–10 µg per dag. Personer över 60 år kan behöva 15 µg per dag. D-vitamin från animaliska produkter inklusive vår egen produktion utgörs av vitamin D3 (kolekalciferol), medan D-vitamin från svamp utgörs av vitamin D2 (ergokalciferol), se faktaruta. De har liknande effekter i biologiska system, men de binder i olika grad till plasmaproteiner. Detta medför att vitamin D3 kan utöva sin effekt under längre tid, vilket bidrar till att vitamin D3 dosmässigt blir över 3 gånger mer potent än vitamin D2 (Armas m. fl. 2004). Den genomsnittliga D-vitaminkonsumtionen från livsmedel presenteras i tabell 2. Framför allt är det från matfett och såser (berikade) och fisk som vi får i oss D-vitamin, men även fikabröd, där tillskottet kommer från matfett och ägg. I Livsmedelsverkets databas anges D-vitamininnehållet i kantarell till 2,5 µg/100 g färskvikt (Livsmedelsverket 2007) (Tabell 1). Även om det SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:3 (2007) SVAMPKEMI finns en variation mellan fruktkroppar beroende på var de plockats anger flera studier ett värde över 10 µg/100 g färskvikt, varför värdet från livsmedelsverket förmodligen är för lågt (Rangel-Castro m. fl. 2002, Teichmann m. fl. 2007). D-vitamin och olika sjukdomar Mest bekant är nog att D-vitamin påverkar skelettbildningen och skyddar äldre från att drabbas av benskörhet. Det ges till spädbarn för att motverka rakitis (engelska sjukan). På senare tid har det kommit ett flertal rapporter som pekar på ett samband mellan flera olika sjukdomar och låga D-vitaminnivåer. Man har sedan tidigare känt till att vissa sjukdomar är vanligare i ett tempererat klimat. Till exempel är MS (multipel skleros) vanligare i Skandinavien, Nordamerika och Japan än i länder runt ekvatorn (Mandavilli 2007). Denna skillnad kan bero på skillnad i solexponering. Det finns också indikationer på att sjukdomar som är årstidsbundna, som vårdepressioner och influensa kan påverkas av D-vitaminnivåer. En klinisk studie har visat bättre 71
Page 1 and 2:
Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 2
Page 3 and 4:
I detta nummer nr 3 2007 SVAMPPRESE
Page 5 and 6:
syner. Var det kanske snarare mjöl
Page 7 and 8:
ellt kan vara en av de mest artrika
Page 9 and 10:
a b Figur 5. a) Colpoma ledi i torr
Page 11 and 12:
Figur 7. Rhytisma salicinum (videtj
Page 13 and 14:
Enklast är att gå ned på knä s
Page 15 and 16:
spp.) på grund av sina karminröda
Page 17 and 18:
mus skulle i så fall motsvara ca 5
Page 19 and 20:
Svensk Mykologisk Tidskrift 28 (3):
Page 21 and 22: Svensk Mykologisk Tidskrift 28 (3):
Page 25 and 26: Bestämmningsmetodik Alla makroskop
Page 27 and 28: Russula aeruginea Fr.: Fr. (grönkr
Page 29 and 30: Russula anatina Romagn. (skimmerkre
Page 31 and 32: Russula atroglauca Einhell. Hatt up
Page 33 and 34: Russula basifurcata Peck SVENSK MYK
Page 35 and 36: R. brunneomaculata H. Kaufmann nom.
Page 37 and 38: Russula cyanoxantha (Schaeff.) Fr.
Page 39 and 40: R. faustiana Sarnari Makroskopisk b
Page 41 and 42: Russula galochroa (Fr.)Fr. (gräddk
Page 43 and 44: Russula grisea (Batsch) Fr. ss Gill
Page 45 and 46: R. heterophylla (Fr.)Fr. (gaffelkre
Page 47 and 48: R. ionochlora Romagn. (iriskremla)
Page 49 and 50: Russula medullata Romagn. SVENSK MY
Page 51 and 52: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:3 (2
Page 53 and 54: Russula mustelina Fr. (brunkremla)
Page 55 and 56: Russula parazurea Jul. Schäff. (bl
Page 57 and 58: Russula pseudoaeruginea (Romagn.) K
Page 61 and 62: Russula subterfurcata Romagn. Hatt
Page 65 and 66: Illustrationer: Dähnke 2004:868, G
Page 67 and 68: Illustrationer: Dähnke 2004:855, G
Page 71: Tack Jag vill framföra ett tack ti
Page 75 and 76: ehovet om man intar en rimlig porti
Page 77 and 78: är att de D-vitaminliknande ämnen
Page 81 and 82: Vårmusseron (Calocybe gambosa). Ö
Page 83 and 84: Figur. 1. Toppvaxing (Hygrocybe con
Page 85 and 86: Mykologiska Notiser Cortinarius, Fl
Page 87 and 88: eräknas komma ut under första hal
Page 89 and 90: Vinnarbilden I samband med SMF:s å
Page 91 and 92: Styrelse Kerstin Bergelin ordföran
show all

SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?