SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
syner. Var det kanske snarare mjöldrygan som<br />
var boven i dramat? Det kommer vi troligen aldrig<br />
att veta, men helt klart är att vi ska vara glada<br />
för att vi inte har mjöldryga i brödet idag.<br />
Inte bara gräsen utan också en mängd andra växter<br />
har nu studerats för förekomsten av endofyter<br />
och man har hittat endofyter i alla växter man<br />
har tittat på. Det är inte bara blommande växter<br />
och barrträd som härbärgerar endofyter utan<br />
även mossor, lummerväxter och ormbunkar. Vad<br />
man framförallt har gjort är att man har tagit en<br />
bit av en växt, t.ex. ett barr eller ett blad, steriliserat<br />
ytan för att få bort alla ytliga svampsporer<br />
och sedan delat upp vävnaden i små bitar, kanske<br />
1−2 mm tjocka skivor. Dessa bitar har man<br />
sedan lagt på odlingsplattor för svamp och man<br />
har låtit myceliet som fanns i växtbiten växa till<br />
och bilda en koloni. Kolonierna ser ungefär ut<br />
som möglet du hittar på den där ostkanten du<br />
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:3 (<strong>2007</strong>)<br />
SVAMPPRESENTATION<br />
Figur 1. Lophodermium pinastri (barrsprickling), en endofyt på ett tallbarr taget från marken. Foto Henrik Lantz.<br />
inte visste du hade kvar i kylen. Redan här kan<br />
man göra en grov urskiljning mellan olika svampar<br />
eftersom kolonierna kan ha olika färg och<br />
andra kännetecken. Vissa svampar bildar också<br />
villigt asexuella sporer på odlingsplattorna och<br />
de sporbildande strukturerna och sporerna själva<br />
kan vara till stor hjälp vid artbestämning.<br />
Viktigast har dock varit att sekvensera DNA extraherat<br />
från kolonierna. Allt levande har som<br />
bekant DNA i sina celler, och det är DNA som<br />
innehåller all vår genetiska information. DNA<br />
är uppbyggt som en lång kedja där varje länk<br />
utgörs av en sockermolekyl, en fosfatjon och<br />
en s.k. bas. De olika baserna brukar förkortas<br />
A, C, G och T (jmf. Eriksson 2005). Det finns<br />
idag mycket effektiva metoder för att ta reda på<br />
i vilken följd dessa baser är arrangerade. För<br />
svampendofyterna har man sett till att ta reda på<br />
precis samma bit av DNA för varje koloni man<br />
Figur 2. Coccomyces ledi, en parasit på en fortfarande levande gren av skvattram. Fruktkropparna är de små svarta<br />
prickarna i det bleka området. Foto Henrik Lantz.<br />
3
Change language