SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
a<br />
b<br />
Figur 5. a) Colpoma ledi i torrt tillstånd b) Colpoma ledi i vått tillstånd. Foto Henrik Lantz.<br />
finns i Sverige, den kan lika gärna finnas i Asien,<br />
och jag måste därför ta med arter från så stor del<br />
av världen som möjligt. Vi vet mycket lite om<br />
Rhytismatales släktträd idag, endast små studier<br />
har gjorts, och det finns många oklarheter. Det<br />
är oklart hur de olika familjerna i Rhytismatales<br />
är släkt med varandra och det är osäkert om alla<br />
fyra borde inkluderas. Vi vet nästan inget om<br />
hur de olika släktena är släkt med varandra och<br />
därför inte vilka vi borde behålla och vilka vi<br />
kanske borde inkludera i andra släkten.<br />
Exempel på släkten och arter i<br />
Sverige<br />
Efter att ha diskuterat endofyter i stort och nämnt<br />
en del allmänna fakta om Rhytismatales kan det<br />
vara på sin plats att ge några exempel på släkten<br />
och arter som finns i Sverige. Nedan kommer<br />
jag att lista några av de vanligaste arterna<br />
och största släktena, men också nämna något om<br />
några ovanliga arter i hopp om att någon läsare<br />
kan hitta mer material av dem.<br />
Lophodermium<br />
Det största släktet i Rhytismatales är Lophodermium,<br />
både i Sverige och i världen. Över 100<br />
arter är accepterade totalt, vi känner till 25 arter<br />
i Sverige. Gemensamt för alla arterna är runda<br />
SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:3 (<strong>2007</strong>)<br />
SVAMPPRESENTATION<br />
till oftast ovala fruktkroppar som öppnar sig med<br />
en långsträckt öppning. Detta ger fruktkroppen<br />
en munlik form. Alla arter har små fruktkroppar<br />
runt 1 mm stora, och förekommer oftast i grupper.<br />
Man ser sällan fruktkroppar som sitter ensamma.<br />
Alla har trådformiga sporer och skiljer<br />
sig därigenom från det för ögat lika släktet<br />
Hypoderma som har globosa till klubbformiga<br />
sporer. En oerhört vanlig art är Lophodermium<br />
pinastri (barrsprickling) som förekommer på<br />
fallna barr av tall (fig. 1). Den orsakar många<br />
svarta tvärlinjer på barret och är därigenom lätt<br />
identifierad även makroskopiskt. Den kan blandas<br />
ihop med Lophodermium conigenum, som<br />
man också hittar på fallna tallbarr, men L. conigenum<br />
bildar bruna tvärlinjer eller saknar dem<br />
helt. En annan art som bildar svarta tvärlinjer på<br />
tallbarr är Lophodermium pini-excelsae, men<br />
den kännetecknas av mindre fruktkroppar och<br />
oftast gråa läppar på fruktkroppen medan L. pinastri<br />
har gula till rödaktiga läppar. Lophodermium<br />
pini-excelsae är så vitt jag vet inte känd från<br />
Sverige eftersom den framförallt förekommer<br />
på tallarter där barren sitter i grupper om fem<br />
istället för i grupper om två som på den svenska<br />
tallen. Det vore därför mycket intressant att studera<br />
inplanterade tallar för förekomsten av den<br />
här och möjligen andra arter av Rhytismatales.<br />
En fjärde art på tall, Lophodermium seditiosum,<br />
7
Change language