SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
SMT 3-2007 - Sveriges Mykologiska Förening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SVAMPPRESENTATION<br />
Kommentarer:<br />
R. faustiana är en av Sarnari (1998) nybeskriven art som växer i bokskog. Sarnari menar att Einhellingers<br />
beskrivning av R. galochroa och även Romagnesis R. subterfurcata är identiska med hans<br />
R. faustiana.<br />
R. faustiana är makroskopiskt och mikroskopiskt mycket lik R. galochroa. Frågan är om de små<br />
skillnaderna verkligen tillåter en uppdelning i två arter. Hattdiametern hos R. faustiana kan bli upp<br />
till 12 cm medan R. galochroa endast blir max 8 cm. R. galochroa växer under ek, medan R. faustiana<br />
förekommer i kalkrika bokskogar. Om detta stämmer bör de kollekter som tagits i Skånes bokskogar<br />
vara R. faustiana. Under mykologiveckan i Skåne 2005 påträffades en gulaktig kremla i bokskog som<br />
bestämdes till R. galochroa av Stig Jacobsson. Muntligen meddelade Ursula Eberhard till Jacobsson<br />
att denna kollekt ombestämts av henne till R. faustiana.<br />
Enligt mina undersökningar har dermatocystiderna hos R. faustiana en utdragen spets och är mycket<br />
smala vid basen. De ska enligt Sarnari (1998) kunna uppnå en diameter på 12 µm men i kollekten<br />
som jag undersökte uppgick diametern endast till 9 µm. Det finns också egendomliga, i mitten uppsvällda<br />
dermatocystider som jag inte har observerat hos Romagnesis kollekt av R. galochroa, som<br />
finns på Naturhistoriska Riksmusset i Stockholm. De klotformade segmenten hos håren i hatthuden<br />
skall enligt Sarnari kunna bli upp till 15 µm i diameter. Jag har endast uppmätt blygsamma 9 µm. I<br />
herbariet i Göteborg (GB) förvaras två kollekter av arten. Enligt uppgift från Stig Jacobsson härstammar<br />
båda troligen från samma mycel. R. faustiana är också känd från Danmark där ett flertal kollekter<br />
förvaras i herbariet i Köpenhamn (Vesterholt & Petersen 1996).<br />
Om de ovan redovisade små mikroskopiska skillnaderna är konstanta och tillräckliga för att kunna<br />
dela upp R. galochroa och R.<br />
faustiana i två arter vet jag<br />
ännu inte eftersom mina undersökningsresultat<br />
baseras på<br />
endast två kollekter.<br />
Fig. 18. a. Hatthudselement b. Cheilocystider c. Sporer<br />
38 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 28:3 (<strong>2007</strong>)
Change language