Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7
Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7
Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
12 <strong>Sirenen</strong> Nr 1 ● <strong>2000</strong><br />
nyheter<br />
Nu kan Strängnäs varna ha<br />
Strängnäs fick som andra<br />
kommun i landet – Eksjö<br />
var först – det nya systemet<br />
för varning till allmänheten<br />
som bygger på<br />
radiosignaler.<br />
Numera kan räddningstjänsten<br />
via en pc på<br />
brandstationen skicka ut<br />
lokala varningssignaler,<br />
exempelvis vid en farligt<br />
gods-olycka.<br />
– Nu vet vi kontinuerligt vilken<br />
status vi har på varningstutorna.<br />
Hela systemet skapar en<br />
bättre kännedom för personalen,<br />
säger räddningschef Torbjörn<br />
Pettersson.<br />
Strängnäs kommun med<br />
29 000 invånare har elva varningstutor<br />
(eller ljudsändare)<br />
som i huvudsak används för<br />
signalen vma (viktigt meddelande<br />
till allmänheten). Nio av<br />
varningstutorna finns i tätorten<br />
där också hälften av kommuninvånarna<br />
bor. Åker och<br />
Mariefred har varsin varningstuta.<br />
– Nu slipper vi åka<br />
runt för att göra<br />
översyn<br />
– Dessutom har vi en mobil<br />
varningstuta som vi kan transportera<br />
ut på landsbygden.<br />
Med det gamla systemet,<br />
som fortfarande är i bruk i huvuddelen<br />
av landet, larmas via<br />
telefonlinjen. Samtliga varningstutor<br />
i kommunen utlöses<br />
samtidigt över hela stan.<br />
Men i Strängnäs larmas sedan<br />
början av november med<br />
hjälp av radiosignal, varningstutorna<br />
kan aktiveras en och<br />
en. Hela systemet finns tillgängligt<br />
på en dator i brandstationens<br />
räddningscentral.<br />
– Tidigare fick vi åka till den<br />
gamla civilförsvarsanläggningen<br />
i ett bergrum för att utlösa<br />
larmet. Kontroll av varningstutorna<br />
gjordes på respektive<br />
plats.<br />
Varningsaggregaten och tutorna<br />
är de samma som förut,<br />
trycket för signalen byggs upp<br />
av samma kompressor som tidigare.<br />
Men vid varje tuta<br />
finns också en radioanläggning<br />
med sändare och mottagare<br />
som numera sköter kontakten.<br />
– Ett fel indikeras på vår dator<br />
här på stationen. Vi får<br />
också besked om vad det är<br />
som inte fungerar. Exempelvis<br />
kan vi se hur ofta kompressorn<br />
har startats den senaste tiden,<br />
har det skett för ofta tyder det<br />
Foto: PER LARSSON<br />
Alla eventuella fel kan ses i datorn på brandstationen. Torbjörn Pettersson, räddningschef i Strängnäs,<br />
kan också välja vilka varningstutor han vill lösa ut.<br />
på läckage. Det vanligaste felet<br />
på varningsaggregaten är att<br />
lufttanken läcker.<br />
Torbjörn Pettersson konstaterar<br />
att underhållsarbetet<br />
därmed underlättas.<br />
– Vi slipper åka runt för att<br />
göra översyn, arbetet kan ske<br />
vid datorn på brandstationen.<br />
Vi ska skapa en rutin för det .<br />
På datorn på brandstationen<br />
får man upp en kartbild med<br />
samtliga varningstutor utplacerade.<br />
Programmet är lätt att<br />
begripa och använda även för<br />
den som inte sitter vid datorn<br />
varje dag.<br />
De gröna varningstutorna<br />
blir röda om de är ur funktion.<br />
Kartbilden ger en bra överblick<br />
över vilka tutor som behöver<br />
aktiveras vid ett larm.<br />
Strängnäs nio varningstutor är<br />
indelade i grupper om tre som<br />
normalt ljuder samtidigt. Men<br />
det går också att aktivera varningstutorna<br />
en och en.<br />
– Vi har tre paragraf 43-företag,<br />
men den största risken är<br />
sannolikt farligt gods-transporter<br />
på e20.<br />
Kartan kan också användas<br />
för att mäta upp riskområdet.<br />
En olycksplats markeras enkelt<br />
på kartan och från den lika<br />
lätt riskområdets radie. Räddningstjänsten<br />
får snabbt begrepp<br />
om vilket område som<br />
direkt berörs av olyckan.<br />
Samma vecka som systemet<br />
installerades i Strängnäs fick<br />
åtta anställda utbildning i hur<br />
man sköter varningssystemet.<br />
Programmet för att sköta utalarmering<br />
av exempelvis VMAsignalen<br />
via datorn är enkelt<br />
och överskådligt.<br />
På skärmbilden över Strängnäs<br />
kan vi se att anläggning nummer<br />
001 är rödmarkerad, vilket<br />
indikerar ett fel. De anläggningar<br />
inom cirkeln som är gröna<br />
med röda kanter är aktiverade.<br />
Cirkeln har dragits så långt man<br />
befarar spridningsrisk från en<br />
tänkt olycka med utsläpp. Varningstutorna<br />
inom cirkeln markeras<br />
automatiskt och kan enkelt<br />
utlösas gemensamt. Längst<br />
ner till höger ses cirkelns diameter:<br />
1 498 meter.<br />
De återkommande kvartalstesterna<br />
kommer räddningstjänsten<br />
och sos sköta varannan<br />
gång.<br />
– Vid ett skarpt larm kan jag<br />
tänka mig att ett första larm<br />
kommer att utgå från sos.<br />
Men en olycka kan ju utvecklas<br />
så att vma-signalen behöver<br />
utlösas igen, exempelvis<br />
vid ändrad vindriktning efter<br />
ett utsläpp, och då är det troligt<br />
att vi sköter uppgiften. Vi<br />
kommer ju att ha vår stabsorganisation<br />
i arbete i samma lokal.<br />
PER LARSSON
Change language