Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7

14 Sirenen Nr 1 ● 2000
nyheter
Kvalitetskontrollen fungerar inte
– Vi sitter på en bomb
– Kvalitetskontrollen i
byggprocessen måste bli
bättre. Annars kommer vi
att få mycket större skador
vid bränder. Vi sitter på en
bomb.
Det säger Lars-Gunnar
Strandberg, ställföreträdande
räddningschef i Karlstad. Under
ett års tid har han anlitats
av byggentreprenörer för att
göra kvalitetskontroller av
brandskyddet. Det han sett
har fått honom att inbjuda till
en två-dagarskonferens i mitten
av maj om brandskyddet i
byggprocessen.
– Ur brandsäkerhetssynpunkt
är kvalitetskontrollen
sämre än tidigare. Det handlar
mer om okunskap än fusk
men det kan få följder som är
svåra att förutse. Man förutsätter
till exempel att utrymningsvägarna
är avskilda och
att brandcellerna fungerar.
1995 skedde stora förändringar
i byggprocessen när
man lade hela ansvaret för
byggnadens tekniska utformning
på byggherren. Uppföljningen
sker av byggnadsnämnden
genom den kontrollplan
som byggherren ska
upprätta.
Följden av förändringarna är
att räddningstjänsten kanske
inte kommer in i bilden förrän
bygget står färdigt. En möjlighet
till påverkan är det samrådsmöte
som ska hållas innan
bygget startas.
– På en del ställen sitter
räddningstjänsten med på
samrådsmötet men det är
långt ifrån alltid. Vid samrådsmötet
borde också brandskyddsdokumentationenfinnas
med men det gör den sällan.
Genomföringar i väggar och
tak är ett stort problem. Under
sina kontroller har Lars-Gunnar
Strandberg sett åtskilliga
exempel på hål i brandcellsväggar
där man inte tätat alls
eller tätat med fel material.
– Vid en hastig blick ser det
riktigt ut men man har inte använt
godkända material. Vid
värme expanderar tätningen
och faller ut.
Ofta tar hantverkarna upp
lite för stora hål, kanske för att
ge utrymme för framtida kabel-
eller rördragningar.
– Dessutom sker det förändringarna
under resans gång.
Efter en tid kommer man på
att man även måste dra dataledningar
och då förstörs tätningen.
Att även små otätheter kan
Foto: LARS-GUNNAR STRANDBERG
Genomföringar av olika slag (bilden ovan och till höger) är ett stort
problem i nybyggen. Ofta görs det ingen tätning. Det har Lars-Gunnar
Strandberg, ställföreträdande räddningschef i Karlstad konstaterat.
Han slår nu larm om bristerna och har inbjudit till en konferens i
mitten av maj om brandskydd i byggprocessen.
få förödande konsekvenser
har Lars-Gunnar Strandberg
exempel på.
– Vid en brand i ett kapprum
på Säffle sjukhus spred sig röken
via tre tolvmillimeters elrör
till intilliggande brandcell.
Det råkade vara en operationsavdelning
och saneringen
kostade flera miljoner.
El- och datafolket hör till de
värsta syndarna men det finns
flera. Bland annat ett stort företag
som säljer och monterar
brandavskiljande dörrar i hela
landet. På ett bygge i Karlstad
hade företaget monterat dörrar
utan att täta mellan dörrkarmen
och väggen. En annan
dörrfabrikant uppgav att hans
dörrkonstruktion hade plåt på
båda sidor. När dörrarna kom
på plats var det inte plåt på någon
sida.
– Det upptäckte vi av en ren
slump eftersom det uppstått
en skada i det yttre laminatskiktet
och det gick att se konstruktionen.
Faller bristerna igenom internkontrollen
upptäcks de i
bästa fall vid en brandsyn när
bygget står klart.
– Om objektet faller inom
brandsyneramen, ja. Men det
är inte säkert att felet upptäcks
Foto: GUNNO IVANSSON
– Målet är att byggherrar och
entreprenörer ska inse att man
sparar pengar på att det blir
rätt från början, säger Lars-
Gunnar Strandberg.
ens vid en brandsyn eftersom
man inte kan gå och lyfta på
varenda innertak.
De nya bestämmelserna kräver
betydligt större engagemang
av byggherrarna.
– Tidigare hjälptes vi åt, nu
måste byggherrarna skaffa sig
egna kunskaper om brandsäkerhet.
Även försäkringsbolagen
måste få upp ögonen för
problemet. Att rätta till misstag
i efterhand kostar pengar,
säger Lars-Gunnar Strandberg.
GUNNO IVANSSON
Fakta
1995 ändrades Plan- och bygglagen (PBL). Även tidigare hade
byggherren det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller alla krav.
Detta förtydligades nu. Byggnadsnämnden fick ett rent tillsynsansvar.
Nya viktiga begrepp är bygganmälan, kontrollplan och kvalitetsansvarig.
Bygglovet finns kvar men har reduceras till att bli en fråga
om lokalisering och prövning av att byggnationen inte strider mot
planarbetet.
Senast tre veckor före byggstarten ska byggherren göra en bygganmälan.
Ansvaret för att bygget uppfyller samhällets krav har
lagts på en kvalitetsansvarig som byggherren i de flesta fall utser.
Den kvalitetsansvarige upprättar en kontrollplan som byggherren
förbinder sig att följa. Kontrollplanen innehåller många av de besiktningar
som tidigare utfördes av byggnadsnämnden. För vissa
åtgärder krävs intyg av fristående sakkunniga.
Kontrollplanen beslutas av byggnadsnämnden i samband med
byggsamrådet, som är det enda forumet för diskussion av tekniska
lösningar. Byggnadsnämndens roll är dock bara rådgivande.
Någon egentlig slutbesiktning utförs inte längre. Om byggherren
har följt kontrollplanen får han ett slutbevis. Byggnadsnämnden
kan dock i upp till tio år efteråt kräva rättelse om det avslöjas brister.