Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

20 Sirenen Nr 1 ● 2000 reportage Mötet med Singapore blev en kulturkrock för Olle Wennström: ”Det tog tid att lära brandmä Olle Wennström, brandingenjör sedan 1981. 1983-98 anställd vid räddningstjänsten i Stockholm. Sedan våren 1998 anställd vid Räddningsverket. Stationerad i Singapore som konsult, under en tvåårsperiod. Uppgiften är att på heltid hjälpa räddningstjänsten, Singapore Civil Defence Force (SCDF) att utveckla och modernisera främst sin utbildningsorganisation. SCDF köper tjänsterna från Sverige, inga biståndspengar är inblandade. Räddningsverket har tidigare genomfört kurser för befäl och brandmän, både i Singapore och på verkets skolor i Sverige. Att komma från Sverige och Stockholms Brandförsvar till Singapore Civil Defence Force (scdf) var en stor omställning. Att flytta från Sverige och att bo och leva i Singapore var minst lika omtumlande. Juli 1997 skickades jag till Singapore av Räddningsverket, för att under en vecka bekanta mig med Singapore Civil Defence Force och bilda mig en uppfattning. Samtidigt skulle scdf intervjua mig och se om de ville ha mig som konsult under perioden. De skulle ju betala min lön, även om själva kontraktet gick till Räddningsverket. Jag åkte till Singapore med viss skepsis. På flygplatsen möttes jag av 35 grader och 95- procentligluftfuktighet.Mottagningskommiten bestod av en kapten, en löjtnant och en chaufför. I mars 1998 var jag på plats igen – för att börja jobba. Föreberedelserna bestod bland annat av boken ”Olika syn på saken”, skriven av Birgit Öberg, hustru till förre ambassadören Jean Christoph Öberg. Paret tillbringade många år i Sydostasien. Boken gav många bra tips och idéer och borde vara obligatorisk litteratur för svensk personal som arbetar på dessa breddgrader. Jag träffade även Birgit Öberg under en långlunch och fick lära mig allt från hur man för sig vid det orientaliska bordet till tips om rätt och fel i affärsmässigt umgänge. Jag har undvikit många fallgropar med den korta men intensiva skolning hon gav. Första veckorna kretsade tankarna mycket kring hur jag skulle kunna få grepp på uppgiften, ja egentligen också vad själva uppgiften bestod i. Blev tidigt konfronterad med en detaljerad plan från uppdragsgivaren. På något sätt kändes det om vi var på väg in i en process för att bekräfta det befintliga systemet. Jag ställde därför frågan: ”Varför behöver ni hjälp från Räddningsverket om ni redan vet exakt hur utbildningssystemet ska förändras för att bli världsklass?” Med den frågan spräckte jag uppenbarligen hela deras inriktning. Svaret blev nämligen: Det ska vara stenhård exercis och leenden i en lagom blandning – ok, hur vill du göra då, frågade överstelöjtnanten på andra sidan bordet och sen var vi igång. För att förstå människorna och komma in i deras sätt att tänka bestämde jag mig för att inte umgås med vita de sex första månaderna. Sagt och gjort, jag bytte gym till ett lokalt utan Ang Mo’s, som de vita kallas på kinesisk dialekt, och började uteslutande umgås med kineser, malayer och indier. Satte mig ner med några blädderblocksblad och började skissa på uppgiften. Efter diskussioner med Räddningsverkets Lars Hillerström, som vid den tiden var stationerad i Bangkok, var jag övertygad om att det behövdes två huvudgrepp: Attityden till eleven, utbildningen och kunskapen behövde ändras och nivån på den kunskapsmassa som tillfördes eleverna behövde förbättras. Nu är största delen av projekttiden avverkad. Mycket har förändrats. Alla instruktörer har fått en instruktörsutbildning enligt Räddningsverkets modell, omfattande pedagogik och attitydfrågor. Alla utbildnings- och kursplaner har skrivits om från att avhandla vilka lektioner som ska hållas till att beskriva utbildningsmål. Allt från de övergripandearbetsbeskrivningarna på olika nivåer till utbildningsmål, delmål och ämnesmål för alla kurser. Instruktörerna får månatliga specialutbildningar i olika ämnen, allt för att göra dem bättre rustade att möta en frågvis elev. En elev som i takt med att tiden går nu tillåts att ifrågasätta. Tidigare skulle han bara lyssna. Det var tabu att lägga sig i. Arbetet tar tid och måste drivas på annorlunda sätt än om man skulle gjort det hemma. Här är det viktigt att allt finns svart på vitt. Det ska finnas papper på allt. Det är meningslöst att göra en bra presentation om det inte samtidigt finns en rapport. Jobbet befrämjar onekligen färdigheten i engelskt skrivspråk. Möteskulturen är mycket annorlunda vår svenska. Att träffas och förutsättningslöst försöka diskutera fram en lösning är svårt. I sådana situationer förväntas att den med högst grad ger order om en lösning. Därför måste alla sådana arbeten ske som informella möten i än den ena och än den andra konstellationen. Man ska helst träffa de inblandade enskilt och sedan försöka arbeta fram en lösning som ingen ”äger”. Många gånger kan man som konsult lägga fram ett förslag som sedan i rapportform får cirkulera, för att sedan återkomma som ett förslag från någon chef i organisationen. Inte sällan får man sedan i uppdrag att yttra sig över det förslag man själv en gång planterat. En angenäm syssla. Då vet man att det är i hamn. Kulturen i SCDF är mycket militärisk. Det marscheras flitigt. Överallt där man kommer görs det honnör och lämnas Svensk räddningstjänstprofil i en annorlunda miljö. Räddningsverkets Olle Wennström fick ställa om sig mentalt i mötet med en ny kultur. Under två år leder han uppbyggnaden av en räddningsskola i Singapore. av. Brandmannen är traditionellt tränad att lyda kommandon. Slangar och stegar hanteras efter exercisboken. Men samtidigt finns det en vilja i toppen på organisationen att få brandmän som tänker själva och som kan fatta beslut om sitt eget teknikval för att uppfylla ett mål. Detta blir nästa stora kulturkonflikt i organisationen. ”Uppdragstaktik kan inte beordras den måste förtjänas”. Underställd personal måste lita på sina chefer och chefer måste tillåta att underställda inte alltid gör som man har tänkt sig. Många gånger blir det till och med bättre resultat än man trodde, bara man som chef klarar att beskriva målet och entusiasmera under färden. Trots den hårda fasaden av att vara en organisation som skriker order till varandra över kaserngård och exercisfält måste man vara noga med att le ofta. Att vara vänlig är viktigt. Om man ser förgrymmad ut får folk lätt ångest. Det ingår
Sirenen Nr 1 ● 2000 nnen tänka själva” Brandmän går först en tolvveckorskurs och efter ett års arbete ute på brandstatrion återvänder de till skolan för specialutbildning. Det svenska inflytandet över utbildningen har varit stort, både ifråga om kursinnehåll och utbildningsanordningar. i kulturmönstret här. Att leva i Singapore är ganska likt hemma, om man bortser från klimatet och maten. Mat är gott, billigt och lättillgängligt. Uteätarkulturen är väl utvecklad. Varje kvarter har sina egna små matställen. Visst kan det se lite annorlunda ut än på Harrys i Skara, men maten är det inget fel på. Turistställenas mat däremot är dyr och föga spännande. Klimatet kan bäst beskrivas med den väderprognos som lämnades av morgonprataren på en av de lokala radiostationerna: ”I dag blir det samma väder som de senaste 300 åren så ni kommer inte att bli överraskade.” Det betyder 25-32 grader, en hel del regn och hög luftfuktighet. Detta påverkar de singaporeanska brandmännens förmåga till exempelvis rökdykning. Risken för värmestockning är överhängande. Det finns en hel del man saknar. Nej, inte Kalles Kaviar. Den finns att köpa på ikea till lägre pris än i Sverige, men aldrig trodde jag väl att jag skulle sakna den svenska skattemyndigheten. Men byråkratin är utbredd här nere och ingen är ansvarig för något. Det kan innebära att man slussas i dagar mellan olika befattningshavare, som bara kan meddela att detta sorterar under en annan avdelning och dit ska man gärna hjälpa till att flytta över mig och min förfrågan. När så skattmasen i Skara kontaktade mig var det med en smidighet som hade kunnat förläna honom en plakett med texten Civil Servant of the Year. Det finns dock en sak jag aldrig kommer att vänja mig vid. Detta är landet där utryckningsfordonen stannar för rött ljus och snällt väntar på sin tur i trafikköerna. Med tjutande sirener stannar både brandbilar och ambulanser bakom stoppljusen. När väl det blir grönt går det för fullt fram till nästa rödljus. För en storstad av denna volym blir det många stopp under en utryckning. Inte oväntat har räddningstjänsten i Singapore svårt att klara insatstiderna. Olle Wennström 21 Svenska skolor bildar skola i Singapore Singapore Civil Defence Force, scdf grundades som Fire Service under det brittiska kolonialväldet. Singapore blev självständigt 1963 och Singapore Fireservice förde sitt brittiska arv vidare in i den nya staten. Parallellt med Fire Service fanns en civilförsvarsorganisation av likartad modell som den gamla svenska. I mitten av 80-talet var det, precis som i Sverige, dags för integration mellan civilförsvaret och brandförsvaret. Via några olika steg bildades 1986 Singapore Civil Defence Force, årsbarn med Räddningsverket. Organisationen är ansvarig för räddningstjänst i fred och krig i Singapore. Ett land beläget på en ö, stor som halva Öland, men med 3,5 miljoner människor. scdf har en föresats att bli världsklass. Som en del i detta har man satsat mycket på modern materiel, men även på utbildning. Som en del i denna satsning har man byggt the Civil Defence Academy, cda. Räddningsverkets fyra skolor har bildat modell. Man har plockat det bästa från Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö. Många av scdf:s befäl har varit i Sverige på studiebesök och utbildningar. Totalt finns samtidigt knappt 500 personer vid cda, fast anställda, civilanställda och totalförsvarspliktiga. När cda är fullbelagd vistas mellan 900 och 1 000 elever på skolan. Till ytan är cda mindre än sina svenska förebilder, men utrustningsmässigt håller man jämna steg. I vissa fall leder med man till och med med flera hästlängder. Alla skolsalar är utrustade med projektor ansluten till pc i nätverket. Varje instruktör kan förbereda sin lektion på kontoret, göra sina Powerpoint-bilder, gå ner till klassrummet och öppna sitt jobb och lägga upp det på projektorn. ”Ugnen”blir nattklubb För brand- och räddningsövningar har man ”The Furnace”, ugnen, ett 10-våningars övningshus i betong med de flesta rum klädda med eldfast tegel. De tre översta våningarna har en stor mängd gasoldrivna brandsimulatorer. Med ett knapptryck kan man förvandla ”Nattklubben” till ett brinnande inferno, till och med försett med ljudeffekter i form av människoskrik från plåtinklädda och värmeisolerade högtalare. För rökdykarträning finns Labyrinten, av senaste snitt, med löpband, ändlösa stegar och tre våningar ”kaninbur”. En cistern för oljebrandsläckning och en gasolramp med simulationskapacitet för att ge eleven en upplevelse av upptakten till en bleve. Allt har kostat runt 1 500 miljoner svenska kronor. Bygget invigdes för knappt ett år sedan och firades med för Singapore något så unikt som ett fyrverkeri. Sådana är annars absolut förbjudna. De få fyrverkerier som förekommer, normalt tre per år, är statliga och avskjuts för säkerhets skull från pråmar. Men på cda blev det landbaserat. Räddningsmännen utbildas i två år cda svarar för utbildning av all personal. Vissa befäl utbildas i nio månader. Brandmän går tolv veckor. Efter ett år på stationerna kallas de tillbaka för en Advanced Fire Fighter Course, en ny kurs inrättad på förslag från Räddningsverket för att öka kunskapen hos brandmännen. Singapore har tvåårig allmän totalförsvarsplikt och många får göra sin tjänstgöring vid scdf. Utbildningen kan liknas vid den som svenska räddningsmän får. Efter tolv veckors grundutbildning gör de resten av de två åren som brandmän på brandstationer.
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning • Nr 1
Page 3 and 4: Sirenen Nr 1 ● 2000 Välkommen at
Page 5 and 6: tågen att genomföra två seminari
Page 7 and 8: Sirenen Nr 1 ● 2000 FN-uppdraget
Page 9 and 10: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: RONNIE
Page 11 and 12: Sirenen Nr 1 ● 2000 Nytt om namn
Page 13 and 14: Sirenen Nr 1 ● 2000 lva stan 34 k
Page 15 and 16: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: TOMMY N
Page 17 and 18: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: WILLE C
Page 19: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: HANS HE
Page 23 and 24: Sirenen Nr 1 ● 2000 dsbränder Fo
Page 25 and 26: av samtliga handlingar i ärendet o
Page 27 and 28: Sirenen Nr 1 ● 2000 Klart att pen
Page 29 and 30: Avtal vid utryckningen? Ien insänd
Page 31 and 32: Sirenen Nr 1 ● 2000 Insatsplaneri
Page 33 and 34: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: PATRIK
Page 35 and 36: Sirenen Nr 1 ● 2000 Länsstyrelse

Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?