Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

8 Sirenen Nr 1 ● 2000 nyheter Brandmän blir tekniker och tar med sig förrådet Beredskapen mot större kemikalieolyckor höjs. Sju förråd med avancerad utrustning inrättas, 126 brandmän och befäl i räddningstjänstenspecialutbildas. – Ett jättelyft när vi är klara, men fortfarande återstår en hel del arbete, säger Räddningsverkets Hans Ekåsen. Alla kommuner är skyldiga att hålla en grundberedskap för kemikalieolyckor. Vid större eller ovanliga olyckor behövs i regel specialutrustning utifrån. Något som visade sig bland annat när järnvägsvagnar med farligt gods spårade ur i Kävlinge och Kälarne. Erfarenheterna från dessa händelser har påskyndat Räddningsverkets satsning på mobila miljöskyddsförråd. De placeras i sju kommuner, Luleå, Borlänge, Växjö samt i de kommuner där Räddningsverket har skolor Kramfors (Sandö), Lund (Revinge), Skövde, och Märsta (Rosersberg). Räddningstjänsterna i berörda kommuner ansvarar för att utrustningen körs ut till skadeplatsen. I vissa fall kan det bli aktuellt att köra utrustning från fler förråd. 16 brandmän på var och en av de sju räddningstjänsterna har utbildats till så kallade materieltekniker under tre dagar, bland annat med hjälp av Perstorps ab, som har stor erfarenhet av hantering av kemikalier. – Det rör sig om en grundläggande utbildning där tonvikten lagts på håltagning, tätning av läckor och överpumpning. Ett påtagligt inslag har varit redovisning av erfarenheter från olyckor, berättar Hans Ekåsen. En viktig roll i beredskapen har de 14 regionala koordinatorer som Räddningsverket tecknat avtal med och som ska fungera som stöd för räddningstjänsterna i regionen (se vidare artikeln längst upp till höger på denna sida). På varje skift i de sju kom- munerna med miljöskyddsförråd finns fyra materieltekniker. Minst två av dem ska snabbt kunna transportera utrustningen till drabbad kommun. Den kapaciteten ökar när materielen placeras i containrar och hämtas med lastväxlare. Containrarna ska även kunna transporteras med flyg. Hittills har pengarna inte räckt till inköp av containrar och därför står materielen på pall (utom i Skåne som fixat en container på egen hand). Insatstiden är två och en halv timme för större delen av landet, det vill säga maxtiden från inkommet larm tills utrustningen finns på plats och kan börja användas. Materielteknikerna deltar aktivt på skadeplatsen med att vid behov visa den lokala räddningstjänsten hur materielen fungerar. I miljöskyddsförråden ska, förutom kvalificerad personlig skyddsklädsel, finnas utrustning för att bland annat kunna: - pumpa kemikalier, - indikera gaser och vätskor, - länsa in brinnande kemikalier på vatten, - täta läckage, - sanera, - upprätthålla bra samband, - bildöverföring, - transportera materiel i terräng (fyrhjuling). Totalpriset per förråd är cirka en miljon kronor. Staten står för inköp och underhåll. Vid insats betalar mottagande kommun kostnaden för att flytta förrådet (transport och personal). Räddningsverket har tidigare byggt upp en motsvarande beredskap för oljeutsläpp. Oljeskyddsförråd finns på fem platser, Botkyrka, Vänersborg, Karlskrona, Umeå och Gotland. STIG DAHLÉN Foto: HANS EKÅSEN Denna membranpump är en av de pumpar som ingår i utrustningen i miljöskyddsförråden. Den tål ett brett spektra kemikalier, är tryckluftdriven och har en minutkapacitet på 100 liter. – Vi har kapacitet att rycka ut redan i dag För år 2000 har Räddningsverket avsatt 1,8 miljoner kronor för fortsatt utbildning samt viss komplettering av materiel. De pengarna räcker dock knappast för att täcka bristerna i den grundläggande utrustningen, bland annat con- Foto: HANS EKÅSEN Kenneth Bengtsson från Perstorps AB demonstrerar utrustning för håltagning i tank för blivande materieltekniker vid en av höstens utbildningar. tainrarna och indikeringsmateriel. – Jag hoppas att Räddningsverket snart kan få fram de pengar som behövs för återstående utrustning. Det är viktigt för trovärdigheten, säger Gunnar Ohlén i Skövde, som är en av de 14 koordinatörerna. Han tillägger : – Skulle vi få ett larm i dag har vi dock kapacitet både personellt och materiellt att rycka ut till olycksplatsen och bli ett bra stöd till den lokala räddningstjänsten. Koordinator med uppgift att stötta och driva på I de regionala kemresurserna ingår, förutom de i artikeln till vänster beskrivna miljöskyddsförråden med sina materieltekniker, även 14 koordinatorer. Koordinatorerna ska fungera som expertstöd, inte minst i det förberedande arbetet. Det handlar både om åtgärder som kan förebygga olyckor, men också hur den kommunala räddningstjänstens kan förbereda sig på en olycka. Helt enkelt vara en pådrivare. En viktig roll är att sprida kännedom om miljöskyddsförråden samt andra tillgängliga resurser bland räddningstjänsterna och andra berörda organ. I akutskedet har koordinatorerna ingen uttalad expertroll, ej heller någon beredskap för att inom viss tid bege sig till skadeplatsen. Men som en koordinator säger: – Blir vi ombedda att komma och hjälpa till så är det klart att vi ställer upp. De 14 koordinatorerna har klarat av tre av fyra veckors specialutbildning. Räddningsverket har tecknat avtal med följande personer att ingå i de regionala kemresurserna som koordinatorer (avtalet omfattar sammanlagt tio veckor per år): Allan Lenander, Malmö, Ulf Petterson, Kalmar, Christer Bengtsson, Växjö, Per-Åke Eriksson, Halmstad, Kjell Collstedt, Göteborg, Gunnar Ohlén, Skövde, Torbjörn Gunnerud, Norrköping, Hannu Mourujärvi, Västerås, Peter Andersson, Sigtuna,Nils Weslien, Karlstad, Börje Stenqvist, Sundsvall, Henrik Östlund, Umeå, Stefan Berglund, Luleå och en företrädare för Dala Mitt . Ni som vill veta mer om miljöskyddsförråden och den nya kemberedskapen är välkomna att ringa närmaste koordinator alternativt till Räddningsverkets Hans Ekåsen (054 - 10 42 03) eller Monica Rhodiner, ansvarig för utveckling och drift, (054-10 43 72). – Intresset för denna nya beredskap är stort och flera räddningstjänster har hört av sig och vill att vi ska förevisa utrustningen.
Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: RONNIE LINDBERG Det var bakom främre jalusin som gasolflaskan var placerad. När den exploderade skakade bilen till ordentligt, brandmännen trodde först att de blivit påkörda. Explosion i brandbil Brandbilen stod vid rött ljus i en korsning. Då small det – och brandbilen började brinna. – En gasolflaska hade läckt och vi fick en explosion. Jalusiluckor flög upp till 15 meter från bilen, säger brandingenjör Kalle Håkansson. Räddningstjänsten i Luleå var på väg tillbaka till stationen när explosionen inträffade. Brandmännen kände hur fordonet skakade och trodde först de blivit påkörda. Föraren hoppade ur och såg då att ett par jalusiluckor till utrustningsfacken saknades och att det brann i facken. Han släckte branden med en pulversläckare. – Lyckligtvis skadades ingen människa av smällen, säger Håkansson. Men en personbil som stod i närheten fick mindre plåtskador när delar av ett jalusi landade på bilen. En brandman som bor 400 meter från platsen hörde smällen när han befann sig i sin lägenhet Föraren av brandbilen kunde konstatera att en oanvänd gasolflaska (typ 2012) i ett av de främre facken läckte. Han ställde ut flaskan i en snödriva, varvid det pysande ljudet upphörde. – Gasolflaskan var placerad under utblåset för varmluft som värmer utrustningsfacken. Bilen hade varit i gång ett par timmar, vilket troligen lett till att flaskan blivit så varm att säkerhetsventilen löst ut. Följden blev att gasol strömmade ut i facken och sedan antändes. Räddningstjänsten har skickat gasolflaskan på undersökning för att få besked om den var defekt. Släckbilen har skickats på reparation. – Det är bara att erkänna att vi förbisett lämplig placering av gasolflaskan. Utrymmet var heller inte ventilerat i den omfattning som det skulle ha varit, konstaterar Håkansson. ”Konstbomben” livsfarlig om den sköts fel Så har det hänt igen, en fyrverkeripjäs av modell ”konstbomb” har exploderat rakt i ansiktet på en människa. Det har hänt flera gånger tidigare och orsakar oftast livshotande skador. Den aktuella bomben var cylinderformad, 10 centimeter i diameter och 70 centimeter hög. Bomben innehåller två krutladdningar och ska skjutas stående. På illustrationen till höger ser du hur en konstbomb är uppbyggd. Den yttre, svarta stubintråden (1) brinner relativt sakta. Är den hel har man gott om tid att förflyt- ta sig i skydd innan det smäller. Den inre stubintråden (2) brinner däremot snabbt. Hela den rödmarkerade biten brinner upp på bara en sekund. I botten finns en så kallad kadus (4) som exploderar och kastar i väg den andra laddningen (3) cirka 100 meter upp i luften. Där utlöses laddningen med en knall och ett färg- och ljusmönster i form av en palmkrona. Öppna aldrig locket på en fyrverkeripjäs och försök aldrig att åter tända en blindgångare. Det är förenat med livsfara. 9 nyheter 110 dog i bränder 1999 Under 1999 dog 110 personer i 100 dödsbränder. Det visar en sammanställning som Räddningsverket gjort i samarbete Brandförsvarsföreningen och räddningstjänsterna. Det är den lägsta siffran sedan 1995, då 107 personer omkom i bränder. De flesta dödsbränderna inträffade i bostäder under vintermånaderna. Då omkom 83 personer i 82 bränder. 16 personer dog i bränder i samband med trafikolyckor. Som Sirenen redovisat i artiklar i tidigare nummer är gamla, sjuka och handikappade människor är klart överrepresenterade i statistiken. Över hälften av de omkomna var över 65 år, 30 procent var över 80 år gamla. För personer över 80 år är risken att dö i brand statistiskt sett 18 gånger större än för 18 - 25-åringar 15 dödsbränder inträffade på servicehus eller liknande äldreboende. Brandorsaken var ofta att det tagit eld i offrets kläder i samband med rökning eller i kontakt med öppen eld. Rökskador har i flera år varit den dominerande dödsorsaken, men 1999 var brännskador vanligast. I två av tre fall orsakade elden dödsfallet. Räddningsverket ska analysera statistiken för att därefter föreslå åtgärder för att minska antalet dödsbränder. Sex nya brandutredare Räddningsverkets engagemang i brandutredarprojektet utökas. Från 1 januari har ytterligare sex brandutredare fått procentanställning. De nya är Lars Tapani, Umeå, Ola Käll, Gävle, Mats Hedlund, Falun, Tommy Nilsson, Landskrona, Hans Wickberg, Tjörn, och Tommy Broholm, Nässjö. Förutom projektledaren Ulf Erlandsson finns 23 kommunala brandutredare med. De har cirka 10 procentas anställning av Räddningsverket. –Men det finns plats för fler. Och fler kommuner har nu vaknat och insett nyttan för den egna verksamheten, säger Erlandsson. Deltidsförmän med 90 sekunders anspänning När räddningschefen och brandinspektören gick i pension beslutade Örkelljunga kommun att köpa tjänsterna av Ängelholm. Det kvarstod dock ett problem: befälsberedskapen på 90 sekunder som de tre heltidsanställda tidigare delat på. Det löstes med att två deltidsförmän klivit in och har 90 sekunders anspänning och befälsbilen med sig oavsett var de rör sig under jourveckan. – Killarna jobbar på industri i samhället. De ska inom 90 sekunder kvittera till SOS att de är på väg och det fungerar bra, säger ställföreträdande räddningschef Boris Nilsson. Han är numera den ende heltidsanställde på brandstationen och håller den tredje jourveckan. – Men i sommar går även jag i pension. Hur kommunen löser det då vet jag inte. De två deltidsförmännen har fått jourersättningen höjd från 2 400 till 3 600 kronor. Informationsdagar med tema från Göteborg Vad kan man lära av en stor olycka? Vad görs för att den inte ska upprepas? Med den svåra diskoteksbranden i Göteborg som utgångspunkt arrangerar Brandforsk och Räddningsverket informationsdagar om aktuella forskningsprojekt. Dagarna genomförs i Stockholm 14 mars och Göteborg 16 mars. Ur programmet kan noteras att Jan Mansfeld, Haverikommissionen pratar om hur man får fram händelseförloppet, Göran Holmstedt, Lunds tekniska högskola, och Haukur Ingasson, SP, beskriver branden med ny teknik. Harras Kopsch berättar hur polisen genomför brandorsaksutredningar och räddningschef Åke Jacobsson, Göteborg, om erfarenheter, förändringar och behov av utveckling hos räddningstjänsten. För ytterligare information ta kontakt med Brandforsk tel 08-783 74 89, e-post: brandforsk@svbf.se
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning • Nr 1
Page 3 and 4: Sirenen Nr 1 ● 2000 Välkommen at
Page 5 and 6: tågen att genomföra två seminari
Page 7: Sirenen Nr 1 ● 2000 FN-uppdraget
Page 11 and 12: Sirenen Nr 1 ● 2000 Nytt om namn
Page 13 and 14: Sirenen Nr 1 ● 2000 lva stan 34 k
Page 15 and 16: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: TOMMY N
Page 17 and 18: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: WILLE C
Page 19 and 20: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: HANS HE
Page 21 and 22: Sirenen Nr 1 ● 2000 nnen tänka s
Page 23 and 24: Sirenen Nr 1 ● 2000 dsbränder Fo
Page 25 and 26: av samtliga handlingar i ärendet o
Page 27 and 28: Sirenen Nr 1 ● 2000 Klart att pen
Page 29 and 30: Avtal vid utryckningen? Ien insänd
Page 31 and 32: Sirenen Nr 1 ● 2000 Insatsplaneri
Page 33 and 34: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: PATRIK
Page 35 and 36: Sirenen Nr 1 ● 2000 Länsstyrelse

Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?