Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

6 Sirenen Nr 1 ● 2000 nyheter Ljumt intresse för fortsatt utbildning av beredskapmän Civilpliktiga svarar för halva utbildningsvolymen på Räddningsverkets fyra skolor. När det flaggas för kraftiga neddragningar i utbildningen av räddningsmän och särskilt beredskapsmän skapar det oro i Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö. Överstyrelsen för civil beredskap (öcb) ska före 1 mars till regeringen lämna in det samlade svaret från de civila delarna av totalförsvaret. Berörda myndigheter har getts tillfälle att yttra sig. Räddningsverket argumenterar i sitt remissvar för fortsatt utbildning på ungefär nuvarande nivå av de två kategorierna civilpliktiga, beredskapsmän och räddningsmän. För beredskapsmän finns tre utbildningslinjer som ska göra dem till en förstärkningsresurs i den krigsorganiserade kommunen, social verksamhet, teknisk verksamhet samt stabs- och informationsverksamhet. Räddningsmännen utbildas som en resurs för räddningstjänsten i krig. En del av räddningsmännen får specialutbildning som ammunitionsröjare och sanerare. Totalt handlar det innevarande år om 82 000 utbildningsdagar, 48 600 för beredskapsmännen och 33 000 för räddningsmännen. Det motsvarar nästan hälften (47 procent) av utbildningen på Räddningsverkets skolor. I antal elever betyder det 800 respektive 700. Foto: GUNNO IVANSSON Räddningsmän med specialinriktning på sanering i arbete. Behoven av civilpliktiga har reducerats kraftigt, men ytterligare neddragningar väntas. Något som kan drabba en eller flera av räddningsskolorna. Resten av skolornas produktion är huvudsakligen utbildning av brandmän och befäl till den kommunala räddningstjänsten. Enligt vad Sirenen erfar vill öcb lägga ner utbildningen av beredskapsmän och reducera utbildningen av räddningsmän med en tredjedel. Stämmer dessa uppgifter? Avdelningsdirektör Björn Hanby är öcb:s representant i utredningen och den som ska sammanställa rapporten till regeringen. – Det vore fel av mig att säga något nu, så jag kan varken dementera eller bekräfta. Nästa steg i processen blir att sam- manställa remissynpunkterna och i mitten av februari gå ut med en samrådsremiss, säger Hanby. öcb uppges till stor del bygga sin inställning på att kommunerna visat en genomgående ljum inställning till beredskapsmännen. Trots att staten både erbjuder och bjuder kommunerna på denna extra resurs i krig har intresset varit svagt. Storstäderna Göteborg och Malmö har till exempel meddelat att de inte har något intresse av beredskapsmän. – Eftersom vi deltagit i Räddningsverkets försök har vi redan ett hundratal beredskapsmän. I fortsättningen kommer vi att hämta de förstärknings- resurser som behövs från i första hand kommunal personal, i andra hand från frivilligorganisationer och först i tredje hand beredskapsmän. Det ligger för övrigt helt i linje med gällande lagar. I nuläget ser jag inget behov av fler beredskapsmän, säger stabschef Ken Henningson vid räddningstjänsten i Malmö. ÖCB menar att de beredskapsmän som behövs under beredskap och i krig hinner utbildas under en femårig uppbyggnadsperiod. Det tycker inte Räddningsverket. För att klara framtida efterfrågan behöver årligen (från 2001) cirka 1 100 rädd- ningsmän och 700 beredskapsmän utbildas. Räddningsverkets anser därutöver att civilpliktiga under utbildning kan spela en viktig roll som förstärkningsresurs redan i fred, vid stora olyckor, bränder och andra så kallade svåra påfrestningar. För att klara detta måste det enligt verket kontinuerligt finnas 50 civilpliktiga under utbildning på varje skola, året runt. Det betyder 1 200 civilpliktiga per år. På grund av kommunernas ointresse för de civilpliktiga har det diskuterats att krigsplacera dem i en rikspott. Först vid beredskap skulle de civilpliktiga krigsplaceras i aktuell kommun. Med andra ord ett system som påminner om den statliga civilförsvarsorganisationen som i början av 1980-talet ersattes av det kommunanknutna civilförsvaret. I remissvaret betonar Räddningsverket att en lokal rekrytering och anknytning är både viktig och motivationshöjande, för såväl den civilpliktige som för kommunen. De nu diskuterande neddragningarna är en fortsättning på en redan beslutad och genomförd halvering av utbildningen av civilpliktiga. Den orsakade snabbnedläggning av Räddningsverkets utbildning i Almnäs och uppsägning av personal. STIG DAHLÉN Utbildningschefen Björn Sandborgh: – Fyra skolor behövs även i framtiden Räcker elevunderlaget till för att även i framtiden driva fyra räddningsskolor? – Ja, jag tror på ett fortsatt behov av civilpliktiga och dessutom står vi inför en period av stora pensionsavgångar i räddningstjänsten, säger verkets utbildningschef Björn Sandborgh. Han är övertygad om att de civilpliktiga är en kategori som kommit för att stanna och som det blir fortsatt efterfrågan på. – Statsmakterna har i flera år sagt att vi måste rusta oss bättre för att klara stora påfrestningar i samhället. Räddningsmännen kan göra viktiga insatser vid exempelvis skogsbränder. Förutsättningen är att de är utbildade och snabbt gripbara. Behovet ökar dessutom i takt med att militära Björn Sandborgh försvaret reducerar sin krigsorganisation. Det blir inte lika lätt att hämta resurser därifrån i framtiden, säger Sandborgh. – Vid långvariga elavbrott, stora översvämningar, snökaos och flyktingmottagning har beredskapsmännen en roll. De kan hjälpa till i kommunen med information samt stötta de tekniska och sociala förvaltningarna. Jag befarar att vi i framtiden ställs inför fler klimatrelateradenödlägen än hittills. Räddningstjänsten har möjligheter att träffa avtal om att den utbildade personalen på frivillig basis finns tillgänglig för fredstida räddningsinsatser. Det går också bra för den kommunala räddningstjänsten att med utnyttjande av tjänsteplikten skriva in den utbildade personalen i kommunens räddningsvärn. Räddningsverkets utbildning omges för tillfället av en rad frågetecken. Förutom osäkerheten kring civilpliktutbildningen pågår en översyn av hela utbildningssystemet och det finns starka krafter igång för att brandmän i framtiden inte alls ska utbildas på räddningsskolorna. – Yrkesutbildningen kommer även i framtiden att vara kärnan i vår utbildningsverksamhet. Jag är också övertygad att vi kommer att fortsätta utbilda civilpliktiga, även om omfattningen blir lite lägre än det tidigare talats om. Ett tredje och ökande fundament i vår utbildning blir säljkurser inom området Skydd mot olyckor, säger Sandborgh.
Sirenen Nr 1 ● 2000 FN-uppdraget fick Myhlback att säga upp sig i förtid Efter nära 14 år som chef för Räddningsverket tackar Lennart Myhlback för sig, ett år innan förordnandet går ut. Orsaken är hans engagemang för FN i Kosovo. Överdirektör Nils Olof Sandberg har varit tillförordnad generaldirektör under Myhlbacks fn-tjänst. Eftersom Sandberg går i pension 31 mars är Räddningsverket snart en myndighet utan ledning. Det var under Folk och Försvars konferens i Sälen i slutet av januari som Myhlback meddelade försvarsminister Björn von Sydow att det är dags att söka en ny chef för Räddningsverket. – Jag vet inte vad som händer med mitt fn-uppdrag efter 15 juli, men med tanke på att min ställföreträdare som generaldirektör snart går i pension ville jag inte förhala mitt ställnings- Vinaffärerna i Spanien kan ifrågasättas. Verksamheten i Bangkok bedrevs i ett halvår utan finansiering. Det erkänner Räddningsverket i svar på JO-anmälan. Det var i november Räddningsverket fick en jo-anmälan på halsen. Kritiken besvarades i de flesta fall i det senaste numret av Sirenen, men i några frågor hänvisades till pågående utredning. Det gällde bland annat vinaffären och verksamheten i Bangkok. Nu har Räddningsverket svarat jo (Justitieom- Räddningsverkets svar till JO ”Beslut att inte ingripa mot avdelningschef som upphandlade vinkällare med 600-700 flaskor i Spanien.” Räddningsverket svarar: Information och redovisning har varit bristfällig. Alla ekonomiska transaktioner synes dock vara redovisade och dokumentera- tagande. Räddningsverket måste ju ha en fungerande ledning och nu finns det möjlighet att samtidigt lösa frågan om både chef och ställföreträdare, säger Myhlback.Försvarsdepartementet var i slutet av januari fullt upptaget att hitta en ersättare för Lena Jönsson som statssekreterare. Detta blev klart 27 januari. Yvonne Gustafsson från ud och med förflutet i Kommun- förbundet efterträder den 1 mars Lena Jönsson. – Departementet har precis börjat diskutera frågan om ny gd i Räddningsverket. Jag vet att det brådskar att få fram en ny chef, men det kommer sannolikt att ta tre-fyra veckor, sa departementets pressekreterare Paula Burrau till Sirenen i månadsskiftet januari-februari. budsmannen). En sammanfattning av verkets svar på de frågor som tidigare är obesvarade i Sirenen finns härintill. I övrigt kan konstateras att Räddningsverket i några fall erkänner brister i hantering och rutiner, men samtidigt anser att inga oegentligheter förekommit. Det gäller inrättandet av affärsenhet (tjänsteexport) och kontraktet med en agent i Spanien. Kritiken mot tjänsteresor och att utrustning ska ha lånats ur civilförsvarsförråd avvisas helt. Upphandlingen av förmånsbilar konstaterar man att verket redan granskat och att personalansvarsnämnden de enligt gällande regler. Totalt har vinhanteringen uppgått till 54 500 kronor. Någon upphandling av ”vinkällare” i meningen fast egendom, har inte förekommit. Syftena med och formerna för hanteringen av vinflaskorna måste starkt ifrågasättas. Nuvarande verksledning och majoriteten av medarbetarna blev informerade via massmedia i november 1999. Beslut togs att in- Lennart Myhlback Räddningsverket erkänner brister Lennart Myhlback har fått beröm för sitt sätt att leda återuppbyggnaden i Prizren i Kosovo och fn vill att han fortsätter. – Mycket är ogjort. Det här tar tid och det krävs tålamod. Under våren kan det lossna på många plan och då känns det rätt att vara med och följa upp sådant jag varit med att dra igång, säger Myhlback. Han tycker med andra ord att detta är viktigare än att fullfölja sitt sista år som gd för Räddningsverket. – I Räddningsverket handlar det om en ständig process och egentligen blir man aldrig färdig med ett sådant jobb. Verksamheten kräver hela tiden utveckling, svarar Myhlback. Den turbulens som förekommit kring jo-anmälan, är beslutade att inte göra någon polisanmälan. Om beslutet att omplacera avdelningschefen för tjänst i Kuala Lumpur skriver man så här: Vid den aktuella tidpunkten gjordes bedömningen att beslutet var det bästa både för myndighet och person. Tjänsteexporten visade då enligt årsredovisningarna ett ackumulerat överskott. De problem som sedan visat sig vad gäller finansieringen av Thailand-projektet, var vid beslutstillfället inte kända för verksledningen. PER LARSSON tern utredning snabbt skulle genomföras och tillgångarna i Spanien avvecklas. ”Personal som under semester arbetade för privat företag i USA som till delar ägdes av avdelningschef på Räddningsverket. Semester beviljades av avdelningschefen.” Räddningsverket svarar: Vid kontakt med företagets led- det inget som bekymrat Myhlback och som fått honom att fundera på att återvända hem för att rentvå såväl verket som sig själv? – Jag uppfattar inte detta som något stort problem. Det finns många andra och viktigare frågar för Räddningsverket att ta tag i. Skulle jo ha några frågor kan jag svara på dem oavsett om jag sitter i Karlstad eller i Kosovo. När Myhlback 1986 som 41åring tillträdde som chef för Räddningsverket var han Sveriges yngste generaldirektör. Det är numera snudd på unikt att en och samma person är verkschef så länge som Myhlback. Vid en snabbtitt i backspegeln svarar Myhlback så här på frågan vad som är det viktigaste verket uträttat under hans ledning: – Integreringen av samhällets resurser för räddnings- JO-svaren prydligt sorterade på direktionsbordet. ning har uppgetts att varken avdelningschefen eller någon honom närstående medverkat i företagets verksamhet. ”Beslut att driva kontor och verksamhet i Bangkok efter att Sida upphört med finansiering.” Räddningsverket svarar: Ett antal missförstånd och felaktigheter har uppstått vid hanteringen av projektet under 7 tjänst i fred och i krig samt den nya utbildningen för deltidsbrandmännen, först fyra veckorskursen och senare en femte vecka med inriktning på sjukvård. Det har ökat tryggheten i glesbygden och lett till att deltidare nu med fog kan kalla sig professionella brandmän. Myhlback vet inte hur länge han kommer att jobba med fn som arbetsgivare. Det kan bli en fortsättning även när kontraktet går ut 15 juli, men på sikt vill han återvända till Sverige. – Kanske kommer jag att jobba med riskfrågor. Det är hur som helst ett område som intresserar mig, som jag har en del erfarenhet av och som kommer att bli allt viktigare i framtidens samhälle. STIG DAHLÉN 1998. Räddningsverket har felaktigt fortsatt ett projekt utan en klar finansiering april-november –98, alltså sex månader och inte tre år som anmälaren gör gällande. Projektledningen har brustit i den ekonomiska uppföljningen. Det saknades grund för den fordran på 2,7 miljoner kronor som fakturerades Sida i december 1998.
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning • Nr 1
Page 3 and 4: Sirenen Nr 1 ● 2000 Välkommen at
Page 5: tågen att genomföra två seminari
Page 9 and 10: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: RONNIE
Page 11 and 12: Sirenen Nr 1 ● 2000 Nytt om namn
Page 13 and 14: Sirenen Nr 1 ● 2000 lva stan 34 k
Page 15 and 16: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: TOMMY N
Page 17 and 18: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: WILLE C
Page 19 and 20: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: HANS HE
Page 21 and 22: Sirenen Nr 1 ● 2000 nnen tänka s
Page 23 and 24: Sirenen Nr 1 ● 2000 dsbränder Fo
Page 25 and 26: av samtliga handlingar i ärendet o
Page 27 and 28: Sirenen Nr 1 ● 2000 Klart att pen
Page 29 and 30: Avtal vid utryckningen? Ien insänd
Page 31 and 32: Sirenen Nr 1 ● 2000 Insatsplaneri
Page 33 and 34: Sirenen Nr 1 ● 2000 Foto: PATRIK
Page 35 and 36: Sirenen Nr 1 ● 2000 Länsstyrelse

Sirenen nr 1 2000 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?