You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
allvarlig.<br />
– Det här är falska p<strong>en</strong>gar, sade d<strong>en</strong> allvarlige.<br />
– Falska p<strong>en</strong>gar?<br />
– Ja! Visste ni inte det?<br />
Viktor Ek skakade desperat på huvudet. Falska p<strong>en</strong>gar!<br />
Det betydde att allt <strong>han</strong> hade i paketet nere i bil<strong>en</strong>s verktygslåda<br />
var värdelöst. Han hade blivit lurad. Grundlurad. Blåst!<br />
– Visste att det var falska p<strong>en</strong>gar? Jag hade ing<strong>en</strong> aning<br />
om att det var falska p<strong>en</strong>gar! De djävlarna har lurat mig!<br />
Röst<strong>en</strong> gick upp i falsett och <strong>han</strong> satte sig tungt på <strong>en</strong> ledig<br />
köksstol.<br />
– Om ni talar om för oss var ni vann de här p<strong>en</strong>garna så<br />
skall vi se till att de som lurat er åker fast, föreslog d<strong>en</strong> allvarlige.<br />
Falskmynteri och utprångling av falska sedlar är ett<br />
allvarligt brott! De kommer att känna av det ord<strong>en</strong>tligt!<br />
Viktor Ek stirrade ner i bordsskivan. Han svalde. Skulle<br />
<strong>han</strong> hålla sig till sin historia? Nej, så fan heller! De hade haft<br />
honom i <strong>en</strong> kniptång, tvingat honom att vara med om <strong>en</strong> storstöt<br />
och sedan hade de låtit honom tro att <strong>han</strong> klarat sig ur<br />
med livet, hedern och <strong>en</strong> massa p<strong>en</strong>gar i behåll.<br />
– Det var inget spel, sade <strong>han</strong> och blev själv förvånad över<br />
hur lugn <strong>han</strong> lät. Jag har blivit lurad, m<strong>en</strong> inte g<strong>en</strong>om att<br />
spela roulette.<br />
De två polismänn<strong>en</strong> lyssnade med stigande häpnad på <strong>han</strong>s<br />
berättelse.<br />
236 237<br />
3<br />
Nästa morgon hade Karl-Albin Bolinder de begärda datalakan<strong>en</strong><br />
på sitt skrivbord. Han satt i fyra timmar och läste tills<br />
ögon<strong>en</strong> kändes som löskokta ägg. Plötsligt kastade <strong>han</strong> ifrån<br />
sig pappershög<strong>en</strong>.<br />
– Blom! vrålade <strong>han</strong>. Kom hit!<br />
Jo<strong>han</strong> Blom ställde sig i dörr<strong>en</strong> och såg på kollegan.<br />
– Vad gapar du om? flinade <strong>han</strong>.<br />
– Här har jag ett namn som fanns med på listan från<br />
Rudolphis! sade <strong>han</strong>. Det är d<strong>en</strong> <strong>en</strong>de. Nu skall jag bara göra<br />
<strong>en</strong> sista kontroll. Du kan ta på dig så länge.<br />
– Vart skall vi?<br />
– Mot väst! Mot väst! Unge man dra mot väst! Sadla folkvagn<strong>en</strong><br />
för nu skall vi leda uppbådet efter d<strong>en</strong> slemme skurk<strong>en</strong>!<br />
Blom skrattade och lämnade rummet. Karl-Albin Bolinder<br />
slet åt sig <strong>en</strong> telefonkatalog och började febrilt leta efter<br />
ett nummer. Han hittade det, slog först ett fyrsiffrigt riktnummer,<br />
ton, och fingrade sedan fram fem siffror. Det tog<br />
några signaler innan <strong>han</strong> fick svar.<br />
– Konsum!<br />
Bolinder bad att få tala med föreståndar<strong>en</strong> och väntade<br />
tills <strong>han</strong> fick svar ig<strong>en</strong>. Han nämnde ett namn och frågade om<br />
person<strong>en</strong> var bekant. Det var <strong>han</strong>, visade det sig. Bolinder<br />
ställde följdfrågan.<br />
– Ja, det är riktigt att <strong>han</strong> var här och <strong>han</strong>dlade någon dag i