han - Läs en bok

Hon var mer än följsam i hans famn. Han drog efter andan
så det rosslade när hon vid ett par tillfällen körde in sitt ben
mellan hans, och när han i slutet av dansen kom sig för att
göra samma sak med henne tryckte hon sig mot benet och
gnuggade sig.
När de gick tillbaka till baren var han tvungen att gå med
händerna knäppta lågt framför sig.
Han föreslog ytterligare en whisky, men då lutade hon sig
tätt intill honom och nackhåren reste sig nästan när han kände
hennes varma andedräkt i örat.
– Man skall inte dricka för mycket, viskade hon. Det är
inte bra... Du vet varför.
Carola Bostedts hand gled längs hans lår och slöt sig över
manbarheten. Han svalde två gånger.
– Menar du...? flämtade han.
– Nya tiden! skrattade hon och visade sin pärlvita tanduppsättning.
Förr var det bara tillåtet för karlarna att jaga.
Nu får vi kvinnor också göra det!
– Länge leve rödstrumporna, sade han lågt.
– Just precis, svarade Carola.
– Men... men, jag fattar inte riktigt, sade han slagen av
onda aningar. Menar du att du gillar mig... eller är det... jag
menar...
Hon skrattade och beställde in sodavatten åt dem.
– Var inte rädd, lille Egon, viskade hon och än en gång
reste sig nackhåren på honom. Jag är inte ute efter dina surt
76 77
förvärvade pengar! Jag gillar mogna män. De kan mycket mer
än de här långhåriga halvfabrikaten som flyter omkring på
krogarna. Blir du mycket generad om jag frågar om vi inte
skall gå hem till mig och kika på mina etsningar?
– Jag... jag... Nej, varför skulle jag bli generad för det?
– Så bra, då åker vi! Du kan betala för sodavattnet. Min
jämlikhetssträvan sträcker sig inte så långt som till att betala
förtäringen åt okända herrar.
Han tittade sig i barspegeln medan han väntade på att få
växel tillbaka. För all del. Han såg nog inte så illa ut. Den
mogne mannens charm och allt det där! Djävlar att Majken
skulle komma tillbaka!
Han lämnade tre kronor kvar på disken, hämtade sin överrock
och slöt sig till Carola som stod och väntade vid dörren.
De fick tag på en taxi med detsamma. Carola bodde på Kungsholmsgatan
i en nästan lyxig tvåa.
De hade knappt hunnit innanför dörren förrän hon drog
honom till sig, sög sig fast vid honom och försatte honom i
ett tillstånd som han inte kunde påminna sig ha varit i tidigare.
Sängkammaren var möblerad i varma färger. Den breda
sängen hade mässingsgavlar.
– Fransk horsäng, skojade hon när hon hjälpte honom av
med skjortan.
Madrassen var mjuk, men Carola var både mjuk och fast.
Hon hindrade honom när han tänkte släcka ljuset.