Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Han tände cigarrill<strong>en</strong> och aktade sig noga för att dra halsbloss.<br />
Han ville inte hosta. Egon Nilsson rökte ytterst sällan<br />
och aldrig hemma eftersom det inte var bra för gardinerna.<br />
Orkestern spelade, Egon rökte och stampade takt<strong>en</strong> medan<br />
<strong>han</strong> såg sig om efter ett lämpligt offer att bjuda upp. Han<br />
fick syn på <strong>en</strong> snygg, mörkhårig sak och skyndade fram, lagom<br />
för att komma tvåa.<br />
Egon Nilsson fortsatte förbi h<strong>en</strong>nes bord med hastiga steg<br />
för att inte visa att <strong>han</strong> också hade tänkt bjuda upp. Vid ett<br />
bord lite längre in satt <strong>en</strong> yngre kvinna och målade läpparna.<br />
Han bockade framför h<strong>en</strong>ne.<br />
– Får jag lov?<br />
Hon stirrade oförstå<strong>en</strong>de tillbaka. Sedan skakade hon på<br />
huvudet.<br />
– Nej, jag väntar på min kille, serru.<br />
– Förlåt då?<br />
– Visst.<br />
Han backade och hon återgick till att rödfärga.<br />
Egon Nilsson skyndade ut till bar<strong>en</strong> ig<strong>en</strong>. På väg dit stötte<br />
<strong>han</strong> nästan ihop med <strong>en</strong> parant blondin. Han hoppade undan<br />
och bad om ursäkt. Hon log mot honom med fuktiga, röda<br />
läppar. Egon fortsatte till bar<strong>en</strong> ute i foajén.<br />
– Whisky on the rocks! sade <strong>han</strong> hest. Och ett glas vatt<strong>en</strong>.<br />
Jo, jag är nog för gammal för det här stället, tänkte <strong>han</strong><br />
bittert. Småflickor. Lammkött, som <strong>han</strong>s jämnåriga på jobbet<br />
kallade dem. I helsike heller, tänkte Egon. De är lika gamla<br />
74 75<br />
tackor fast de inte är så gamla till år<strong>en</strong>. Vad skall de förrest<strong>en</strong><br />
med <strong>en</strong> gammal gubbe som jag?<br />
– Skål!<br />
Han ryckte till och såg åt sidan. Blondin<strong>en</strong> höjde glaset<br />
och <strong>han</strong> gjorde automatiskt likadant. Var hade <strong>han</strong> sett h<strong>en</strong>ne<br />
förut? Javisst, ja. Alldeles nyss, utanför toaletterna.<br />
– Skål, svarade <strong>han</strong>.<br />
– Vi tycks stöta ihop lite här och var, sade hon.<br />
– Jaa. Jo, ha-ha-ha, det gör vi visst.<br />
Tio minuter s<strong>en</strong>are var <strong>han</strong> på ett alldeles utmärkt humör.<br />
Han hade hunnit beställa mer whisky åt sig och h<strong>en</strong>ne, och de<br />
pratade otvunget med varandra. Han visste att hon var vacker<br />
och blond och att hon hette Carola Bostedt, att hon jobbade<br />
på kontor och att hon inte var gift eller förlovad. Faktiskt!<br />
Hon hade <strong>en</strong> fantastiskt tjusig kropp. Vid ett par tillfäll<strong>en</strong><br />
hade h<strong>en</strong>nes <strong>han</strong>d snuddat vid <strong>han</strong>s lår så det hettat till i honom.<br />
Han förstod att det varit av misstag, m<strong>en</strong> förhoppning<strong>en</strong><br />
om att det inte var så fick honom nästan att rodna. Gamla<br />
karl<strong>en</strong>, tänkte <strong>han</strong> och skrockade invärtes.<br />
Två glas s<strong>en</strong>are föreslog hon att de skulle dansa.<br />
– Damernas? frågade <strong>han</strong> och log.<br />
– Nya tid<strong>en</strong>, svarade Carola Bostedt. I jämlikhet<strong>en</strong>s namn<br />
bjuder jag dig, Egon, att följa med i <strong>en</strong> eldig foxtrot.<br />
Han skrattade och arm i arm gick de till dansgolvet. Orkestern<br />
spelade tango, m<strong>en</strong> det blev foxtrot i alla fall eftersom<br />
Egon aldrig lärt in steg<strong>en</strong> till d<strong>en</strong>na arg<strong>en</strong>tinska uppfinning.