You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>han</strong> först <strong>en</strong> signal till nya polishuset på Kungsholm<strong>en</strong> och<br />
bad att få reda på allt de visste om Märta Danielsson.<br />
Vark<strong>en</strong> poliser eller datamaskiner kände till någonting om<br />
h<strong>en</strong>ne.<br />
Han kontrollerade telefonnumret. Det stod skrivet på televerksarbetare<br />
Embrick Danielsson, bosatt i Hökaräng<strong>en</strong>.<br />
Han slog de sex siffrorna. Tre signaler gick fram innan<br />
lur<strong>en</strong> lyftes.<br />
– Danielsson, svarade <strong>en</strong> kvinna.<br />
Arne Högstrand pres<strong>en</strong>terade sig med namn och titel och<br />
hörde människan i andra änd<strong>en</strong> dra efter andan.<br />
– Jag skulle gärna vilja komma och prata med er, fru Danielsson,<br />
sade <strong>han</strong>.<br />
– Har det hänt Embrick något? nästan ropade hon.<br />
– Nej då, nej då. Det här är <strong>en</strong> helt annan sak. Ni kom ju<br />
hem från Åland i går, eller hur?<br />
Det blev tyst <strong>en</strong> stund innan hon åstadkom ett skyggt:<br />
– Jaa...<br />
– Det gäller ett id<strong>en</strong>tifieringsproblem som vi tror att ni<br />
kan hjälpa oss med, fru Danielsson. Jag kan vara hos er inom<br />
<strong>en</strong> halvtimme. Går det bra?<br />
– Jaa...<br />
– Tack.<br />
Han lade på lur<strong>en</strong>. Ögonblicket efter klev <strong>han</strong> ut på trottoar<strong>en</strong>,<br />
steg in i bil<strong>en</strong> och körde bort i riktning mot Götgatan.<br />
Vägbygget under trafikkarusell<strong>en</strong> vid Gullmarsplan stoppa-<br />
178 179<br />
de upp trafik<strong>en</strong> och orsakade köer <strong>en</strong> bit in på Skanstullsbron.<br />
M<strong>en</strong> <strong>han</strong> hade i alla fall fem minuter till godo när <strong>han</strong><br />
parkerade i Hökaräng<strong>en</strong> och hittade rätt husnummer.<br />
Fru Danielsson hade rullar i håret och var klädd i <strong>en</strong> röd<br />
tingest som liknade <strong>en</strong> träningsoverall, fast b<strong>en</strong><strong>en</strong> var vidare<br />
och dragkedjan gick ända från hals<strong>en</strong> ner till skrevet.<br />
Hon verkade nästan panikslag<strong>en</strong> när hon släppte in honom.<br />
– Är det alldeles säkert att det inte hänt Embrick någonting?<br />
sade hon sedan <strong>han</strong> legitimerat sig.<br />
– Alldeles säkert, lugnade <strong>han</strong> h<strong>en</strong>ne och tog fram ett fotografi.<br />
Det <strong>en</strong>da jag vill veta är om ni känner ig<strong>en</strong> d<strong>en</strong> här<br />
mann<strong>en</strong>!<br />
Hon tog kortet och höll det på raka armar medan hon kisade<br />
mot bild<strong>en</strong>. Arne Högstrand undrade om hon använde glasögon.<br />
Hon skulle i alla fall behöva göra det. Märta Danielsson<br />
blev alldeles blek, vacklade bort till köksbordet och sjönk<br />
tungt ner på <strong>en</strong> stol.<br />
– Hur... hur har ni fått veta? frågade hon. Är det... är det<br />
min man som fått er att skugga mig?<br />
– Va? sade Arne Högstrand.<br />
– Har <strong>han</strong> satt er att kontrollera mig? frågade hon och<br />
sedan började tårarna trilla nerför kinderna. Jag har aldrig<br />
gjort det förr med <strong>en</strong> <strong>en</strong>da människa, och det skulle inte ha<br />
blivit nu heller om jag inte hade blivit full på båt<strong>en</strong>! Det var<br />
mina väninnor som sade att vi kunde ta ett par glas och dan-
Change language