Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden
Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden
Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kungliga vetenskapsakademin (1) har gjort en stor genomgång av utvecklingen av den <strong>psykiska</strong> <strong>hälsa</strong>n<br />
hos barn <strong>och</strong> unga i Sverige, där man också granskar tillförlitligheten i de mätningar som hade gjorts<br />
tills dess.<br />
Måttmarknaden om barn www.folkhalsoguiden.se/mattmarknad är en portal där man hittar ytterligare<br />
information kring barn <strong>och</strong> <strong>ungas</strong> <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> hur den kan mätas i form av:<br />
länkar till databaser med uppgifter om barn <strong>och</strong> unga<br />
indikatorer för barnhälsorapportering<br />
en sammanställning av enkätundersökningar samt frågeformulär i dess originalutformning<br />
länkar till rapporter med statistikuppgifter om <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungas</strong> <strong>hälsa</strong><br />
en kartfunktion som visar resultat från ”Grodan” på kommun/stadsdelsnivå i Stockholms län<br />
http://folkhalsapakarta.se/barnounga.html<br />
en Lathund för att tolka data utifrån ”Stockholmsenkäten”<br />
http://folkhalsapakarta.se/dokument.html<br />
Hälsans bestämningsfaktorer<br />
När vi mäter <strong>och</strong> försöker förstå <strong>barns</strong> <strong>psykiska</strong> <strong>hälsa</strong> är det viktigt att ställa det i relation till det som är<br />
normalt för utveckling i olika åldrar <strong>och</strong> vad som indikerar någon form av problem/o<strong>hälsa</strong>. Vissa<br />
indikatorer på självrapporterade <strong>psykiska</strong> besvär som till exempel att känna sig ledsen <strong>och</strong> nere eller att<br />
vara nervös, kan vara besvär som ingår i ett normalt liv, inte minst under tonåren. Sådana känslor kan<br />
ha en reell grund i oro inför framtiden, såsom föräldrars skilsmässa eller arbetslöshet.<br />
Det finns ett samband mellan barnets nära omgivning, samhällsutvecklingen, hur barnet mår <strong>och</strong> hur<br />
dess självkänsla kan utvecklas. Inom folkhälsoarbete används ofta begreppet <strong>hälsa</strong>ns<br />
bestämningsfaktorer för att ge en bild av dessa samband. Bestämningsfaktorerna kan påverka <strong>hälsa</strong>n<br />
negativt <strong>och</strong> positivt, vilket benämns som risk- <strong>och</strong> skyddsfaktorer. Om insatserna syftar till att<br />
reducera en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. Om den istället bidrar till att stärka skyddsfaktor<br />
kallas den hälso<strong>främja</strong>nde (se fördjupning nedan). <strong>Att</strong> ha kunskap om dessa olika synsätt är en viktig<br />
komponent för ett effektivt arbete.<br />
Nedan visas en modell över <strong>hälsa</strong>ns bestämningsfaktorer utifrån ett barnperspektiv. Den yttersta<br />
halvcirkeln står för faktorer i omgivningen, nästkommande halvcirkel utgör barnets livsvillkor,<br />
därefter levnadsvanor/livsstil <strong>och</strong> innersta halvcirkeln utgör barnets sociala nätverk. Individen själv bär<br />
de opåverkbara faktorerna ålder, kön <strong>och</strong> arv. För att ett hälso<strong>främja</strong>nde <strong>och</strong> sjukdomsförebyggande<br />
arbete ska få effekt behövs en långsiktig <strong>och</strong> systematisk samverkan mellan aktörer på dessa olika<br />
nivåer.<br />
De bestämningsfaktorer som under barnets uppväxt har särskild betydelse för den <strong>psykiska</strong> <strong>hälsa</strong>n på<br />
olika nivåer är föräldrar, kamrater <strong>och</strong> sociala nätverk samt strukturella insatser som mödra- <strong>och</strong><br />
barnhälsovård, förskola, skola <strong>och</strong> fritidsverksamhet (13). Se även nedan under Fördjupning kring<br />
några bestämningsfaktorer samt bilaga 2 om arenor.<br />
16
Change language