Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden
Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden
Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Hemmet, föräldrar <strong>och</strong> kamrater<br />
Hemmiljöer <strong>och</strong> föräldrar är de viktigaste risk- <strong>och</strong> skyddsfaktorerna för mindre <strong>barns</strong> <strong>psykiska</strong> <strong>hälsa</strong>.<br />
Kamratrelationernas betydelse ökar sedan med åldern <strong>och</strong> vissa studier har visat att kamrater har en<br />
större betydelse för tonåringens socialiseringsprocess än föräldrarna. Föräldrar ”bär på” faktorer som<br />
har betydelse för <strong>barns</strong> utveckling, dessa är framförallt utbildningsnivå, ekonomi <strong>och</strong> boendeområde.<br />
Strukturella insatser på samhällsnivå har möjlighet att utjämna skillnader mellan olika hemmiljöer<br />
som dessa faktorer ger. Möjlighet till förskola är ett exempel som innebär att båda föräldrarna kan<br />
arbeta, vilket i sin tur skapar bättre familjeekonomi. Vidare kan transfereringssystem såsom<br />
barnbidrag <strong>och</strong> bostadsbidrag utjämna skillnader. Andra faktorer i hemmiljön som kan påverka den<br />
<strong>psykiska</strong> <strong>hälsa</strong>n är till exempel missbruk <strong>och</strong> konflikter (39).<br />
Undersökningar har visat att många föräldrar efterfrågar kontakter <strong>och</strong> möjligheter att med andra<br />
föräldrar diskutera frågor som tillhör föräldraskapet. Utifrån dessa behov har olika<br />
föräldrastödsinsatser startats (66). Föräldrastöd är en form av programverksamhet för föräldrar med<br />
syfte att <strong>främja</strong> en god relation till deras barn. På sikt förväntas barnens fysiska <strong>och</strong> <strong>psykiska</strong> <strong>hälsa</strong><br />
<strong>främja</strong>s, utvärderingar av sådana insatser pågår.<br />
Föräldrastöd kan ges på olika nivåer <strong>och</strong> erbjudas av flera olika aktörer beroende på barnets ålder.<br />
Stödet kan rikta sig till alla föräldrar (generella insatser) eller till grupper som riskerar o<strong>hälsa</strong> (riktade<br />
insatser). Insatserna kan både ges i grupp eller individuellt. Utgångspunkten för programmens<br />
innehåll är till stor del föräldrarnas egna frågeställningar, intressen <strong>och</strong> önskemål (66).<br />
I en rapport från Stockholms läns landsting (67) ges en sammanfattning av internationella studier av<br />
föräldrastödsprogram visar att de indikerade programmen (riktade till föräldrar med o<strong>hälsa</strong> eller barn<br />
med o<strong>hälsa</strong>) ger positiva, men inte långsiktiga effekter. Uppföljningar kan behövas. Program som<br />
arbetade med samspelsövningar gav större effekt om de enbart arbetade med att stärka föräldrarnas<br />
lyhördhet än om programmen kombinerade lyhördhet med fler komponenter. Programmen var minst<br />
lika effektiva om de hade fem mötesträffar eller färre, som om de hade fler än fem träffar.<br />
Programkomponenter som innebar positiva effekter för barnet var om föräldern hade ett positivt<br />
samspel <strong>och</strong> var konsekvent i samspelet. Det spelade ingen roll om programmet var manualbaserat<br />
eller inte.<br />
I en undersökning gjord bland högstadieelever i Stockholms län påvisas samband mellan<br />
föräldrarelation <strong>och</strong> kamratrelationer. Unga med en trygg relation till sina föräldrar hade även oftast<br />
trygga kamratrelationer. Flickor rapporterade oftare en stabil trygg relation till sina kompisar än<br />
pojkar. Skoltrivsel var starkt relaterad till föräldra- <strong>och</strong> kamratrelationer i alla årskurser <strong>och</strong> för båda<br />
könen, där elever med en trygg föräldra- respektive kamratrelation hade konsekvent högre skoltrivsel<br />
(68).<br />
43
Change language