Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden

Förskola
Målgrupp, storlek: År 2009 var 86 procent av alla barn i åldern 1–5 år inskrivna i förskolan (47). I
förskolan kan en stor del av barnen i denna ålder nås av insatser, vilket ger en möjlighet att verka för
det folkhälsopolitiska målet att skapa en god hälsa för hela befolkningen.
Verksamhetens mål/riktlinjer: I förskolans läroplan (48) har värdegrund och uppdrag samt mål och
riktlinjer för förskolans verksamhet formulerats. Målen och riktlinjerna finns uppdelade inom
områdena: normer och värden, utveckling och lärande samt barnets inflytande.
Arbetssätt: Värdegrunder, strukturerat arbetssätt och metoder.
Hälsofrämjande/förebyggande arbete: Att det finns förskolor är i sig en hälsofrämjande insats, då de
på olika sätt ger möjlighet att öka jämlikhet i hälsa genom att utjämna skillnader mellan olika
socioekonomiska grupper. Tack vare förskolan kan till exempel båda föräldrarna arbeta tidigt i
barnens liv, vilket ger ökade familjeresurser. Förskolan ger även barnen möjlighet att tidigt utveckla
relationer till flera vuxna och andra barn (39). Den har också en viktig roll i att stödja barn med
särskilda behov.
Det finns belägg för att samband mellan psykisk hälsa och skolprestation följer individen från tidiga
skolår och upp i ungdomsåren. Därför är förskolans verksamhet och de tidiga åren i skolan särskilt
viktiga för barns kunskapsutveckling och psykiska välmående. En förskola med hög pedagogisk
kvalitet har visat sig vara viktigt för barns läsförmåga och matematiska färdigheter (49). En
förutsättning för förskolans positiva effekter på barns hälsa är bland annat en barncentrerad pedagogik
och personalens utbildning. Studier visar att en hög andel förskolelärare minskar förekomst av
inlärningsproblem och främjar barnens språkutveckling. Studier visar också att barns emotionella,
sociala, kognitiva utveckling och koncentrationsförmåga främjas av fri och ostrukturerad lek samt lek i
naturlig utomhusmiljö (39).
I ett förebyggande arbetet med psykisk ohälsa är ett värdegrundsarbete centralt, metoder kan användas
som komplement. I en nationell sammanställning (50) över metoder som används för att förebygga
psykisk ohälsa i förskolan rapporterades 10 olika metoder: KOMET, COPE, Vägledande samspel
(ICDP), MarteMeo, De otroliga åren, Aktivt föräldraskap, Friends kamratstöd, Från första början,
Stegvis och Föräldrakraft. Flera är föräldrastödsprogram.
Våren 2010 publicerade Socialstyrelsen fem skrifter (51) om hur förskolan och skolan kan arbeta med
barn som visat tecken på psykisk ohälsa: ”Barn med ADHD och andra beteendeproblem”, ”Ledsna
barn”, ”Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd”, ”Blyga och
ängsliga barn” samt ”Barn som utsätts för fysiska övergrepp”.
37