Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden

Skola
Målgrupp, storlek: Alla barn har en rättighet och skyldighet att få skolutbildning upp till årskurs 9.
Skolan är en arena där i princip alla barn och unga kan nås av olika insatser, vilket ses som en naturlig
arena för hälsofrämjande arbete i ett jämlikhetsperspektiv. Statistik från SCB visar att nästan alla unga
går vidare till gymnasium efter grundskolan. År 2009 var det drygt 90 procent i åldern 16–18 år som
studerade på gymnasienivå (52).
Verksamhetens mål/riktlinjer: I Skollagen 2010:800 anges bland annat att: Utbildningen ska vila på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 §). Alla elever har rätt att utvecklas så långt som
möjligt utifrån sina egna förutsättningar (1 kap. 4 §). Utbildningen ska utformas så att alla elever
tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap.).
Arbetssätt: Värdegrunder, strukturerat arbetssätt, elevhälsa och metoder.
Hälsofrämjande/förebyggande arbete: Att unga går ut skolan och gymnasiet med fullständiga betyg
tillhör en av de viktigaste skyddsfaktorerna för psykisk hälsa längre fram i livet. Utan fullständiga betyg
är det i dagsläget mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I skolan utgör trivsel en skyddsfaktor
för psykisk hälsa och en lugn och trygg atmosfär har betydelse för denna. I skolan utvecklar barn sin
självbild i samspel med andra barn och vuxna. De utvecklar också styrkor att hantera motgångar och
personliga färdigheter som har betydelse för den psykiska hälsan. Konceptet Hälsofrämjande
skolutveckling strävar efter att få en helhetssyn på hälsoarbetet i skolan. Här lyfts skolans fysiska och
psykosociala arbetsmiljöarbete, kunskap om hälsofrågor och det dubbelriktade sambandet mellan
hälsa och lärande.
Skolk och mobbning visar i många studier stark samvariation med psykisk ohälsa och utgör därmed
riskfaktorer. Skolk kan ses både som en riskfaktor för psykisk hälsa och som ett symptom på negativ
inställning till skolan. Andra aktuella hälsofrågor med koppling till psykisk hälsa är alkohol, narkotika,
tobak samt fysisk aktivitet och övervikt.
Elevhälsan är ett exempel på en strukturell insats som ska bidra till att skapa miljöer som främjar
elevernas lärande, utveckling och hälsa samt elevernas utveckling mot utbildningens mål (2 kap. 25 §).
I skollagen anges att elevhälsan ska bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Värdefullt är
därför om skolsköterskan har folkhälsovetenskaplig kompetens. Eleverna ska dessutom ha tillgång till
skolläkare, psykolog och kurator (53). Det finns ett stort värde i att integrera elevhälsan i skolans
övriga arbete, då den till exempel har möjligheter att bidra med kunskap om allt från en helhetssyn på
arbetsmiljöfrågor till att upptäcka barn som behöver särskilda stödinsatser.
I en nationell sammanställning (50) över metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa i
skolan rapporterades en förekomst av 26 olika metoder. Bland de vanligaste förekommande är:
KOMET, COPE, Vägledande samspel, Friends kamratstöd, SET och EFFEKT (ÖPP). Socialstyrelsen
och Skolinspektionen har riktat kritik mot en del av dessa metoder, då de inte är evidensbaserade (se
bilaga 4 kring effekter av olika metoder och program enligt SBU.)
I faktarutorna ges korta sammanfattningar kring risk- och skyddsfaktorer utifrån nyligen publicerade
kunskapsöversikter. Mer information om hälsofrämjande arbete i skolan ges även tidigare i denna
skrift.
38