Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden

Manual- eller temabaserade metoder
Olika metoder kan ha olika karaktär och benämnas på olika sätt. Mest strikta och lättast att utvärdera
är de så kallad manualbaserade metoderna där man följer olika tydliga steg/insatser. Mer öppna
metoder kallas ibland temabaserade, vilka beskriver vissa moment/teman som ska gås igenom. Inom
dessa finns möjlighet för tolkning och anpassning. Ännu rymligare för arenans/utövarens val av
innehåll är till exempel värdegrundsarbete eller utformning av hälsoarbetet i skolan, som ibland kan
vara inrymt i begreppet livskunskap (4). En kartläggning från 2007 visar att 21 procent av de tillfrågade
gymnasieskolorna i Stockholms län använder sig av livskunskap som enskilt ämne. Olikheter finns
även mellan skolor i vilka ämnesområden som tas upp, det kan variera allt från psykisk hälsa, sex och
samlevnad till alkohol och andra droger. 42 procent uppgav att ämnet livskunskap fanns inbakat i
ändra ämnen (32).
Metodtrohet
Många uppföljningar visar att användaren av metoder ofta inte följer den strikt, vilket innebär
bristande metodtrohet. Ofta vill utövare göra den till ”sin egen”. Om metoden är utvärderad och det
finns evidens för den så gäller inte evidensen om metoden görs om. Manualbaserade program som
görs om till en egen variant har ibland visat sig ge mindre effekt. I Skolverkets granskning av metoder
mot mobbning ifrågasätts manualbaserade program som kan uppfattas som att lärarens
professionalitet och kunskap om ”sina” elever inte har betydelse (33). Interventioner genomförs nästan
aldrig perfekt och flera forskare argumenterar för att hitta den rätta balansen mellan metodtrogenhet
och anpassning, en kompromiss kan vara att identifiera vilka inslag/ komponenter i interventionen
som måste genomföras.
Faktorer som kan påverka metodens effekt, är relationer mellan användaren och målgruppen, till
exempel relationer inom målgruppen liksom utövarens förmåga och sätt att hantera metoden. För att
undvika stigmatisering krävs det att utövaren känner barnen och vet vilka som eventuellt känner sig
utanför eller har det besvärligt (33).
Val och användning av en metod som involverar såväl elever som lärare, skolledning och övrig
skolpersonal har vanligen större möjlighet att lyckas och bli integrerat i verksamheten (33).
Hälsoekonomi
Barns och ungas hälsa kan främjas av många olika typer av insatser. Alla insatser har en kostnad och
samhället har begränsade resurser. Med dessa utgångspunkter har det betydelse hur resurserna bäst
kan satsas. Hälsoekonomiska beräkningar i form av till exempel hälsoekonomiska analyser kan
synliggöra vilka insatser som har störst effekt i förhållande till sin kostnad. I Sverige har en studie (34),
baserad på både internationella och svenska vetenskapliga studier, genomfört en hälsoekonomisk
analys av generella kommunala insatser för barn och unga. Hälsoeffekterna av insatserna har beräknats
utifrån förväntad reduktion av psykiska problem uttryckt i DALY´sa , funktionsnedsatta förlorade
levnadsår. I Sverige finns en praxis att en rimlig kostnad för att vinna en DALY maximalt är 0,5
miljoner kronor. I studien ställdes de kommunala insatserna sedan i relation till insatser inom andra
samhällsområden för att avgöra om de var kostnadseffektiva ur ett kommunalt perspektiv. I studien
gjordes ett urval bland många möjliga insatser. De nio kommunala insatser som slutligen analyserades
var:
a DALY: Disability Adjusted Life Years
24