Att främja barns och ungas psykiska hälsa - Folkhälsoguiden

arnets behov och signaler samt har förmåga att bemöta dessa. Forskning visar att för barn där
anknytningen under tidiga år har varit problematisk kan detta kompenseras senare i livet, både genom
föräldrar, andra viktiga vuxna eller kamrater. En annan viktig faktor för psykisk hälsa är båda
föräldrarnas samarbete kring uppfostran (14). Föräldrarnas socioekonomiska situation har ofta stor
betydelse för barns liv och utveckling. Detta gäller framförallt föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi
och bostadsområde. Barnhälsovård, föräldrastöd, hög kvalitet i förskola och skola samt ekonomiska
transfereringar kan utjämna skillnader som olika hemmiljöer ger (15).
Kamratrelationers betydelse ökar med stigande ålder. Barn och ungas inflytande och sociala
kompetens är viktiga. Men metoder där barn eller unga stödjer varandra utan vuxnas ledning är
omdiskuterade. Studier har till exempel visat att riktade insatser där barn med höga nivåer av
utagerande problem deltar i gemensamma gruppinterventioner kan ha negativ inverkan (16).
Barns upplevelse av sitt sammanhang har betydelse för hälsan och till exempel skolprestationer. En
teori (17) använder begreppen ”känsla av sammanhang” (KASAM) vilket är ett salutogent perspektiv
på hälsa och bygger på:
Begriplighet, där det mesta som händer i livet går att förklara och förstå (förutsägbarhet,
information, struktur och regelbundenhet)
Hanterbarhet, där man har redskap att påverka omständigheter (resurser, tillgångar, rimlig
belastning och påverkansmöjlighet)
Meningsfullhet, där man är delaktig i de processer som skapar vardagen och livet (delaktighet,
motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet).
Teorin menar att dessa tre komponenter går att mäta och ju högre KASAM desto större chans till
hälsa. Begreppets tillämpning är beroende av barnets ålder och mognad. Utvecklingen av KASAM är
huvudsakligen baserad på en vuxen befolkning (17). För barn är begreppen begriplighet och
hanterbarhet en grund för meningsfullhet (18).
Inom alla nivåer i modellen för hälsans bestämningsfaktorer (se sidan 15) används idag förhållandevis
nya kommunikationskanaler såsom Internet, sociala forum, mobiltelefoner och sms. Framförallt
används dessa mer och mer i sociala relationer och 92 procent av unga i åldern 16–24 år använder
Internet dagligen (19). För en del unga kan internet vara ett socialt forum som föräldrarna inte ser eller
deltar i. Ofta kan barnens kunskap om sidor eller forum som är populära att använda, överstiga de
vuxnas. Det är dock viktigt att föräldrar är medvetna om och delaktiga i dessa kommunikationskanaler
för att upptäcka eventuella negativa effekter (4). Internet innehåller självklart också positiva
möjligheter, till exempel hemsidor som ger kunskap eller presenterar olika kognitiva övningar. Sociala
medier kan också öka den sociala samvaron, vilket i sig är en hälsofrämjande faktor (15).
18