Ickevåld & Konflikthantering

More documents

Recommendations

Info

14 utsatta personen som avgör vad som är ovälkommet, vad som är kränkande eller gör att arbetsplatsen upplevs som en otrygg plats. Här kan det därför finnas en speciell anledning till att arbeta med hur offerrollen kan brytas. Läs mer om vad lagen säger om sexuella trakasserier på www. jamombud.se Den norska professorn Berit Ås har studerat hur sexism ofta tar sig uttryck och kallat detta för ”De fem härskarteknikerna”. De fem härskarteknikerna är: ▲ Osynliggörande ▲ Förlöjligande ▲ Undanhållande av information ▲ Dubbelbestraffning ▲ Påförande av skuld och skam Genom att lära sig att identifiera och sätta ord på dessa härskartekniker kan vi lättare hjälpa varandra att undvika dem. Efter Berit Ås teori har andra feminister identifierat ytterligare härskartekniker. Läs mer om härskartekniker på nätet, till exempel så kan du ladda hem Ungdomsstyrelsens ”Genvägar till jämställdhet, Metoder och strategier inom ungas fritid och föreningsliv”, se www.ungdomsstyrelsen.se Rasism Rasism är en åskådning som lever i villfarelsen att vi människor består av flera olika raser, samt betonar rasens betydelse för samhället och som hävdar att den egna rasen ska hållas fri från främmande raselement. Rasismen som ideologi växte fram i samband med kolonialismen. Den gav legitimitet för västvärldens utnyttjande av kolonier i Afrika, Asien och Latinamerika. Det är ganska ovanligt idag att människor kallar sig rasister. Däremot förekommer rasistiska mönster i samhället. Människor med mörk hudfärg har till exempel svårare än andra att få arbete och bostad. Det talas inte mycket om ras nuförtiden. Däremot talas det mycket om olika kulturer. Kultur har blivit något av ett nytt rasbegrepp. Det finns föreställningar om att den som kommer från en viss kultur är på ett visst sätt. Ett sådant tankesätt tenderar att förstärka fördomar om olika folkgrupper. Även om det inte är illa menat om någon säger att ”afrikaner är så bra på att dansa - de har rytmen i blodet” bidrar ett sådant påstående till att människor pressas in i kategorier som är svåra att ta sig ur. Problemet är liknande vid sexism. Genom att betona särskillnaden
mellan olika kulturer möjliggörs en hierarki som ställer en viss kultur eller ras högre än en annan. Är du vit heterosexuell man har du betydligt större förutsättningar att få makt och inflytande i samhället än om du är en lesbisk kvinna med invandrarbakgrund. Kulturellt våld Det kulturella våldet symboliseras i isbergsmodellen av vattnet och luften runt isberget. Med detta menar Galtung att det direkta och det strukturella våldet legitimeras av kulturen det existerar inom. Till exempel kan vi säga att det är strukturellt våld när handelsstrukturerna i världen gör att priserna på kaffe pressas så mycket att de som arbetar på kaffeplantagen får undermålig lön och lever i fattigdom. Det faktum att vi prioriterar det låga kaffepriset högre än arbetarnas livssituation är då kulturellt våld; det vill säga det som gör att det strukturella våldet kan existera. En viktig aspekt av kulturen är språket vi använder. Hur tilltalar vi varandra och vad får det för konsekvenser? När människor skriker saker som ”horunge” eller ”jävla missfoster” efter varandra kan man hävda att klimatet blir kyligare och acceptansen för våld stiger. Det behöver inte vara så grova ord heller. Likadant är det med språket vi använder mot oss själva; hur vi nedvärderar oss när vi gör fel eller drabbas av ångest över alla ”måsten” vi intalar oss att vi har. Hur hänger olika typer av våld samman? Relationen mellan det kulturella våldet och de två andra formerna är inte enkelriktad utan likaväl som kulturell acceptans kan legitimera våldsutövning kan kontinuerlig våldsutövning öka den kulturella acceptansen, genom att vi blir vana och avtrubbade. Även om det långt ifrån löser alla problem kan det vara en bra start att börja med sitt språkbruk och fundera över vilka negativa och onödiga ord vi använder. 15
Page 1 and 2: För dig som är nyfiken Ickevåld
Page 3 and 4: Ickevåld & Konflikthantering -Ett
Page 5 and 6: Colombia ..........................
Page 7 and 8: Läs detta först! Framför dig har
Page 9 and 10: Inledning 1900-talet var det mest k
Page 11 and 12: Direkt våld Det direkta våldet ä
Page 13: Strukturellt våld Under vattenytan
Page 17 and 18: Ickevåldskroppen -principer, strat
Page 19 and 20: 1. Protest och övertygande Demonst
Page 21 and 22: Ickevåldets blomma 9 - Motstånd,
Page 23 and 24: liv/agerande utan våld. Här kan m
Page 25 and 26: som finns i världen motverkas). Å
Page 27 and 28: Hur vinns konflikter? Omvandling -
Page 29 and 30: makt, detta gäller på alla olika
Page 31 and 32: kärlek och bekräftelse. Krig, ras
Page 33 and 34: tre ickevåldskategorier beroende p
Page 35 and 36: delat ansvar för hem och barn samt
Page 37 and 38: ROLL från krigshärdar? Genom att
Page 39 and 40: Fredrika Bremer, 1801-1865 Författ
Page 41 and 42: lev så att hon inte satte sig län
Page 43 and 44: iktning är inledningsvis evangelie
Page 45 and 46: att ickevåld vänds både utåt, m
Page 47 and 48: ”Varje rörelse som arbetar för
Page 49 and 50: katolska kyrkan i Brasilien bildade
Page 51 and 52: på kartongerna satt de sig på rum
Page 53 and 54: ▲ I gryningen beger sig ett par h
Page 55 and 56: Det stora ickevåldet Vi lever i de
Page 57 and 58: ealistiskt och demokratiskt politis
Page 59 and 60: folk att intervjua när nyheten spr
Page 61 and 62: Colombia I skriften ”Välkommen t
Page 63 and 64: Några organisationer som arbetar f
Page 65 and 66:
stark ut. Genom att be om hjälp el
Page 67 and 68:
en mycket våldsam situation förs
Page 69 and 70:
Allmän konfliktkunskap Vad är en
Page 71 and 72:
Konfliktutfall Man brukar tala om a
Page 73 and 74:
Ett annat vanligt problem i konflik
Page 75 and 76:
dialogsträvan och ett kreativt sä
Page 77 and 78:
dem som är inblandade. De har inte
Page 79 and 80:
görs blir föremål för tolkninga
Page 81 and 82:
lite brysk och mästrande. Några a
Page 83 and 84:
Att tänka i behov Ett grundläggan
Page 85 and 86:
I den stora cirkeln, som delas in i
Page 87 and 88:
”Den ovillkorligt konstruktiva st
Page 89 and 90:
Lejonet är bra på att ryta till o
Page 91 and 92:
Konfliktarbete på olika nivåer Pr
Page 93 and 94:
♥ Lyssna och sök mer efter perso
Page 95 and 96:
ÖVNINGAR Att genomföra en utbildn
Page 97 and 98:
Det är du som tränare som gör be
Page 99 and 100:
mycket för de olika förväntninga
Page 101 and 102:
fram olika åsikter när deltagarna
Page 103 and 104:
▲ Demonstration är den mest effe
Page 105 and 106:
konflikter. Ett alternativ är att
Page 107 and 108:
IDÉSTORM OM BEGREPPET VÅLD Syfte:
Page 109 and 110:
som har störst chans att hjälpa p
Page 111 and 112:
jämlikheten i ett samhälle på tr
Page 113 and 114:
▲ Hur och när lider han av det?
Page 115 and 116:
Vad vi gör på kurser och varför?
Page 117 and 118:
117
show all

Ickevåld & Konflikthantering

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?