Ickevåld & Konflikthantering

görs blir föremål för tolkningar, vilket innebär att det är lätt att ramla ner
ett trappsteg till.
Oftast upplever den som kör över att han eller hon bara försöker göra det
bästa. Den andra ska nog förstå. Ibland genomförs en förändring på en
arbetsplats när en av parterna är på semester. På en sjukhusklinik vidtog
den övriga personalen en åtgärd gentemot en patient, vars kontaktperson
var på semester. Före semestern var alla överens om att denna åtgärd skulle
undvikas, men så uppstod en situation där de kvarvarande upplevde det
som nödvändigt att göra just ”det där”. Kontaktpersonen kände sig förstås
överkörd när hon kom tillbaka. Med överkörning följer ofta att en känsla
av att vara kränkt, som i sin tur kan ge upphov till stor ilska och behov
att ge tillbaka. Om konflikten utspelar sig på en arbetsplats är det inte
ovanligt att den överkörda parten sjukskriver sig. Att på det sättet lämna
en ouppklarad situation bådar inte gott för att klara ut konflikten eller att
förstå varför de andra agerade som de gjorde. Under sjukskrivningstiden
har den överkörda parten gott om tid att prata med andra och bygga
upp föreställningar om varför arbetskamraterna agerade som de gjorde.
Till exempel genom uttalanden som ”Så där gjorde de bara för att jag är
invandrare/kvinna/sjukvårdare!” En konflikt är båda parters ansvar.
Ju mindre vi pratar med varandra, desto mer känner vi rädsla för vad
den andra kommer att hitta på. Vi vet ju inte hur det vi gör och säger
kommer att tolkas. Ju längre ner i konflikttrappan vi befinner oss, desto
mer negativt tolkar vi allt som motparten gör och säger, och tvärtom. Till
slut går det inte att säga någonting som tolkas positivt. Tänk på en konflikt
mellan en tonåring och en förälder; där kan en förälder lätt uppleva att allt
han eller hon säger och gör är fel.
Fas 2 Motparten är problemet
När vi kommer till andra fasen i konfliktens trappa handlar det inte längre
om olika synsätt. Nu har konflikten tagit tag i relationen mellan parterna
och det blir allt svårare att vara tillsammans. Det finns dock fortfarande
begränsningar i vad parterna gör mot varandra.
4. När parterna i konflikten allt mer utformar stereotypa bilder av
varandra utformas tydliga nidbilder av den andre. Det blir allt tydligare
att motparten alltid varit som han eller hon nu framstår och att det inte
finns något hopp att personen ska ändra sig. Samtidigt träder den egna
parten själv fram i ett allt bättre ljus. Parterna anstränger sig för att finna
79