Ickevåld & Konflikthantering

More documents

Recommendations

Info

Ickevåld - en utvecklad akademisk definition 22 Denna text är hämtad från Stellan Vinthagens doktorsavhandling ”Ickevåldets sociologi” och utgör endast valda delar av hans sammanhängande text. Artikeln är tänkt för dig som har funderat eller vill fundera lite djupare kring ickevåld: Ickevåld kan förstås som uppbyggt av de två huvuddimensionerna ”utanvåld” och ”antivåld”. Ickevåld = Utanvåld + Antivåld (fig. 1 – reds anm.) Poängen är att båda dessa betydelser krävs samtidigt för att vi skall kunna tala om ickevåld. Inget blir alltså ”ickevåld” bara för att man inte använder våld – exempelvis att vara ute och promenera. Det blir inte heller ”ickevåld” bara för att man bekämpar våld – exempelvis när FNsoldater patrullerar en gräns för att bevaka ett avtal om eldupphör. En grupp obeväpnade övervakare som promenerar längs med gränsen och försöker stoppa stridigheter kan däremot sägas utöva ickevåld. Det är just kombinationen av ett bekämpande av våld på ett sådant sätt att man själv inte använder våld som blir ”ickevåld”. Ickevåldsrörelsen som socialt och idéhistoriskt fenomen förenar sina gruppers skilda ideologier, metoder och frågor i två generella och utmärkande karaktärsdrag för ”ickevåld”: 1: Utanvåldet som idén om att ”något annat” av högre värde finns eller kan förverkligas: olika former av våld och förtryck problematiseras och ifrågasätts, både i samhället och i det egna livet, samtidigt som man söker efter ”något annat”, en frihet från våld/förtryck, exempelvis ”Guds rike” eller ”självförverkligande”. Detta något annat är en utopisk tro, dold verklighet eller realistisk möjlighet. 2: Antivåldet som social motpol: där våld och förtryck undermineras i motstånd och konkurrens från ickevåldsliga institutioner och metoder. Ibland beskrivs grundidén i ickevåldsrörelsen med orden: ”det finns inte någon väg till fred, fred är vägen”. En mer exakt sammanfattning av ickevåldsrörelsens projekt är: att försöka tillämpa den ickevåldsliga framtiden i nuet som alternativ till och motstånd mot det nuvarande samhällets våld och förtryck. Den ena sidan av myntet, ”utanvåld”, skall förstås som en betoning av
liv/agerande utan våld. Här kan man tänka sig att vi människor har en inneboende förmåga att agera utan våld eller att vi måste uppöva eller konstruera denna utanvåldsförmåga, individuellt eller socialt. Utanvåld blir ett försök att nå befrielse utanför våldets domän, att överskrida våldet. Den andra sidan av myntet, ”antivåld”, skall förstås som en betoning av motstånd mot våld. Motverkandet av våld aktualiseras så snart våldet hotar den grupp man lever i. Ytterst sett innebär ett motstånd mot våld att man söker upp våldet där det finns, för att bekämpa det, inte inväntar att det kommer till en. I ett motstånd mot våld är våldet i sig problemet, inte vem som (för tillfället) drabbas. Antivåld blir ett försök att nå befrielse genom att underminera våldets domän. Både utanvåld och antivåld varierar beroende på vilken fenomenologisk våldsdomän och förtrycksdomän som räknas (se fig. 3) och vilken social domän som skall/kan frigöras från våld (se fig. 4). Ickevåld Utanvåld = Ickevåldskonstruktion Antivåld = Ickevåldsmotstånd Utanvåldet är en ickevåldskonstruktion (av den utökade förmågan att agera utan våld) och antivåldet ett ickevåldsmotstånd (mot det våld som uppstår trots ickevåldskonstruktionen). Ickevåldskonstruktion är uppövandet, understödjandet eller byggandet av förmågan – individuellt och kollektivt – att agera och leva utan våld. Beroende på synen på vad som är våld och synen på huruvida människan har en medfödd förmåga att agera utan våld varierar också ambitionsnivån med och metoderna för ickevåldskonstruktion. Ickevåldsmotstånd som exempelvis civil olydnad är underminering, transformering, hindrande eller upplösning av ”våld” eller ”förtryck” 11 (”orättfärdiga” maktförhållanden) där aktivisterna i sitt agerande samtidigt försöker undvika att själva använda våld eller förtryck. Ickevåldsmotståndets innehåll kan se olika ut beroende på hur strikt olika aktörer ser på vad som utgör ”våld” eller ”förtryck” (fig. 3). Några aktivister betraktar liksom Gandhi tankar och känslor som mer eller mindre ickevåldsliga, medan andra ser det som ett tillräckligt kriterium om man inte (avsiktligt) dödar människor. För några är kolonialism eller patriarkat förtryck, för andra köttätande eller fri abort. Båda dimensionerna – utanvåld och antivåld – utgår från en motsättning Figur 3: Ickevåldet två samtida betydelser (utveckling av fig. 1) 11 Olika rörelser har naturligtvis olika uppfattningar om vad som egentligen är våld eller förtryck. Ickevåldsmotstånd behöver inte bryta normer eller lagar även om motstånd mot hegemoniska vålds- och förtryckssystem vanligen är olagligt. Undermineringens metoder kan även, åtminstone delvis, vara lagliga. 23
Page 1 and 2: För dig som är nyfiken Ickevåld
Page 3 and 4: Ickevåld & Konflikthantering -Ett
Page 5 and 6: Colombia ..........................
Page 7 and 8: Läs detta först! Framför dig har
Page 9 and 10: Inledning 1900-talet var det mest k
Page 11 and 12: Direkt våld Det direkta våldet ä
Page 13 and 14: Strukturellt våld Under vattenytan
Page 15 and 16: mellan olika kulturer möjliggörs
Page 17 and 18: Ickevåldskroppen -principer, strat
Page 19 and 20: 1. Protest och övertygande Demonst
Page 21: Ickevåldets blomma 9 - Motstånd,
Page 25 and 26: som finns i världen motverkas). Å
Page 27 and 28: Hur vinns konflikter? Omvandling -
Page 29 and 30: makt, detta gäller på alla olika
Page 31 and 32: kärlek och bekräftelse. Krig, ras
Page 33 and 34: tre ickevåldskategorier beroende p
Page 35 and 36: delat ansvar för hem och barn samt
Page 37 and 38: ROLL från krigshärdar? Genom att
Page 39 and 40: Fredrika Bremer, 1801-1865 Författ
Page 41 and 42: lev så att hon inte satte sig län
Page 43 and 44: iktning är inledningsvis evangelie
Page 45 and 46: att ickevåld vänds både utåt, m
Page 47 and 48: ”Varje rörelse som arbetar för
Page 49 and 50: katolska kyrkan i Brasilien bildade
Page 51 and 52: på kartongerna satt de sig på rum
Page 53 and 54: ▲ I gryningen beger sig ett par h
Page 55 and 56: Det stora ickevåldet Vi lever i de
Page 57 and 58: ealistiskt och demokratiskt politis
Page 59 and 60: folk att intervjua när nyheten spr
Page 61 and 62: Colombia I skriften ”Välkommen t
Page 63 and 64: Några organisationer som arbetar f
Page 65 and 66: stark ut. Genom att be om hjälp el
Page 67 and 68: en mycket våldsam situation förs
Page 69 and 70: Allmän konfliktkunskap Vad är en
Page 71 and 72: Konfliktutfall Man brukar tala om a
Page 73 and 74:
Ett annat vanligt problem i konflik
Page 75 and 76:
dialogsträvan och ett kreativt sä
Page 77 and 78:
dem som är inblandade. De har inte
Page 79 and 80:
görs blir föremål för tolkninga
Page 81 and 82:
lite brysk och mästrande. Några a
Page 83 and 84:
Att tänka i behov Ett grundläggan
Page 85 and 86:
I den stora cirkeln, som delas in i
Page 87 and 88:
”Den ovillkorligt konstruktiva st
Page 89 and 90:
Lejonet är bra på att ryta till o
Page 91 and 92:
Konfliktarbete på olika nivåer Pr
Page 93 and 94:
♥ Lyssna och sök mer efter perso
Page 95 and 96:
ÖVNINGAR Att genomföra en utbildn
Page 97 and 98:
Det är du som tränare som gör be
Page 99 and 100:
mycket för de olika förväntninga
Page 101 and 102:
fram olika åsikter när deltagarna
Page 103 and 104:
▲ Demonstration är den mest effe
Page 105 and 106:
konflikter. Ett alternativ är att
Page 107 and 108:
IDÉSTORM OM BEGREPPET VÅLD Syfte:
Page 109 and 110:
som har störst chans att hjälpa p
Page 111 and 112:
jämlikheten i ett samhälle på tr
Page 113 and 114:
▲ Hur och när lider han av det?
Page 115 and 116:
Vad vi gör på kurser och varför?
Page 117 and 118:
117
show all

Ickevåld & Konflikthantering

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?