Ickevåld & Konflikthantering

76
Galtung menar att konflikter består av en eller flera sakfrågor (Conflict
issue på engelska). Det handlar alltså om vad det är parterna är oense
om, eller vill ha båda två. Konflikten medför ett visst konfliktbeteende
(Behaviour), t ex höjda röster, våld eller tystnad. Följden av detta beteende
blir förändrade känslor och attityder (Attitudes), vilket i sin tur igen
förändrar den ursprungliga sakfrågan och beteendet och så vidare.
Låt oss titta på ett exempel där två personer bråkar om vem som ska
diska. Sakfrågan handlar om vem som skall diska. Beteendet kan först vara
att de pratar och argumenterar. I takt med att känslorna och attityderna
gentemot den andra förändras, ändras också sakfrågan och kommer istället
att handla om den andra personen som kanske anklagas för att vara lat
eller envis. Nu är konflikten inte längre begränsad till dagens disk utan
går över till att handla mer och mer om personfrågor. När sakfrågan växer
blir beteendet ofta mer våldsamt, och attityderna bittrare. Någon kanske
går därifrån och smäller igen dörren. Konflikteskalering går alltså från
sakfråga till personfråga och slutligen till våld. På samma sätt kan givetvis
konflikten de-eskalera, genom positiva beteenden och attityder.
Fördelen med den här modellen är att den ger oss valmöjlighet för att
hantera konflikter. Beroende på vad det är för konflikt kan vi ingripa,
eller arbeta med, beteendet, attityderna, eller sakfrågan. En möjlighet
är att stoppa konfliktbeteendet B, bearbeta känslor och attityder A, lösa
sakfrågan C, eller kanske använda ordningsföljden B-C-A.
Det är ofta bara själva toppen på en konflikt som är synlig (den så
kallade”isbergsprincipen”). Under ytan kan det finnas det omedvetna och/
eller outtalade aspekter; så kallade ”dolda agendor”. För att kunna lösa
konflikten är det viktigt att försöka se hela ”isberget”. Annars riskerar man
att lägga ner en massa energi på att lösa problem som egentligen bara är en
täckmantel för en underliggande konflikt.
Konflikteskalering enligt Glasls konflikttrappa
Den tyske konfliktlösaren Friedrich Glasl har visat hur en konflikt utvecklar
sig och eskalerar i form av en trappa. 53 Modellen bygger på hur parterna
kommunicerar med varandra och vilka föreställningar de har om varandra
och sig själva. Vitsen med att trappan går neråt (i många fall talar man om
att en konflikt trappas upp) är att det är mycket lätt att gå nerför trappan
och betydligt svårare att gå uppåt. Det är som om trappan vore såpad. En
annan anledning till att den går neråt är att medvetenheten sjunker hos