råmanus - GSI

I en romsk familj, där en ung flicka inte gick till skolan, undvek socialarbetarna den förrädiska
fällan att stöta bort familjen (genom pekpinnar om att i Sverige har vi minsann skolplikt, hot
om vitesförelägganden...). I stället bad man familjen undervisa dem om hur man inom den
romska kulturen ser på skolgång kontra tidiga äktenskap. När den ene terapeuten ifrågasatte
lämpligheten av att flickan gick i skolan, när hon ändå snart skulle gifta sig och bli hemmafru,
lyckades hon skapa en allians med den mäktiga mormodern, som dittills suttit som en bromskloss
för varje förändring, samtidigt som hon lyckades ena de frånskilda föräldrarna om att de
ville att deras dotter skulle få en bra skolgång, någonting som mamman alltid saknat (se även
kapitel 6.2 om paradoxala direktiv).
Skenbar allians
Ett förrädiskt problem när det gäller samgående kan vara att samgåendet inte alltid är så
starkt som det verkar på ytan. I en handledningsgrupp arbetade ett co-trapipar med en frånskild
mamma, eftersom pappan vägrade komma till terapin, vilket var hennes villkor för att
träffa honom. Hans villkor för att träffa henne var att de skulle träffas utan advokater, myndighetspersoner
och terapeuter, vilket hon vägrade eftersom hon upplevde det som alltför
obehagligt.
Både jag och gruppen var övertygade om att samgåendet med mamman var starkt, eftersom
hon alltid log och hade ögonkontakt när hon hälsade, och villigt deltog i föreslagna aktiviteter.
När vi i den tredje sessionen prövade några kraftigare ombalanseringstekniker (se kapitel
5.3) för att utforska om det gick att rubba på de starka villkor hon ställde, både inför kontakten
med pappan och till de två tonårsbarnen, deltog hon som vanligt aktivt, och hälsade
som vanligt när hon gick. Men dagen efter ringde hon, och avsade sig all vidare kontakt.
Om vi hade varit tillräckligt lyhörda, hade vi kanske upptäckt att det som vi uppfattat vara
en god relation i själva verket bara var en extremt välputsad fasad, och i stället för att utmana
så kraftigt som vi gjorde, i tron att vi stod på fast mark, så skulle vi ha backat, och arbetat ännu
hårdare på att gå samman, bekräfta och utforska vad som låg bakom hennes rädsla att
träffa sin före detta make, som enligt hennes egna uppgifter aldrig slagit henne.
Samgående på flera systemnivåer
En svårighet i samgåendet, som omnämns på flera ställen i denna bok, är att man samtidigt
måste samgå med ett antal system på olika nivåer. Med hjälp av bibehållande operationer går
man samman med familjesystemet som helhet. Bekräftelse, uppföljning och matchning
fungerar ofta på individnivån. Men samgåendet måste också fokusera på subsystemnivån. I
familjer med en förvirrad hierarki, där föräldrarna abdikerat och ett eller flera barn tagit makten,
är samgående med föräldrasubsystemet en nödvändighet för att familjen skall kunna
hitta en funktionell struktur. Samgåendet kan ibland behöva ske på en kulturell nivå, så som
beskrevs under rubriken ”Samgående från en icke-vetande position” ovan.
Den strukturella familjeterapins styrka ligger till stor del i teorins förmåga att inkludera flera
olika systemnivåer, men innan nivåtänkandet fastnat i ryggraden är det alltid risk för att man
missar samgåendet på någon eller några nivåer, om man är alltför ensidigt fokuserad på
individ-, dyad-, triad-, subsystems-, familje-, nätverks-, kultur- eller samhällspolitisk nivå.
Vägen till det strukturella tänkandet är lång och berikande.
20