råmanus - GSI

Mormodern (MM) har invaderat det verkställande föräldrasubsystemet, och tagit över föräldraansvaret
för sitt barnbarn (B). Men hon har samtidigt ena benet kvar i sitt gamla föräldrasubsystem,
i det att hon är överinvolverad i att uppfostra sin dotter, trots att hon varit myndig i
snart tio år. Mormodern är överinvolverad, både i sin dotter (D) och sitt barnbarn. Hon är dock
avståndstagande i den relation som borde vara den som engagerade henne som mormor,
nämligen till dotterns mammaroll (M). Mamman har även en distanserad relation till sitt barn,
som i den överinvolverade relationen till mormor (som ställföreträdande mamma) fastnat i en
koalition mot sin riktiga mamma.
Mamma och barn har i stället fått en slags distanserad syskonrelation när mormor invaderat
föräldrasubsystemet, och mamman blir frikopplad från sin mammaroll, i övrigt är det suddiga
gränser och insnärjdhet som råder. Den enda roll där hon möter ett engagemang (om än
våldsamt överdrivet) är i rollen som dotter. Om denna struktur får råda länge är det tveksamt
om dottern någonsin kommer att växa upp till att bli mamma, utan fastna i psykisk labilitet och
missbruk.
En familj med frikopplade styvföräldrar:
Fig. 4-12.
Det nyförälskade makarna är så upptagna av varandra att de frikopplar sig från barn och
exmakar.
En familj med en pappa i barnsubsystemet:
Fig. 4-13
Mamman klagar över att hon är ensamstående mor till tre barn, medan pappan/”sonen”
klagar över att han inte får ha sex med sin ”mamma”.
En familj där föräldrarna går i koalition mot tonårsdottern:
Fig.4-14.
När dotterns frigörelseförsök leder till att hon sätter upp en stel gräns mot föräldrarna, svarar
de inte med att försöka sudda ut gränsen och lägga sig i allt flickan gör. De behåller sin tydligt
markerade gräns, men går samman i en koalition mot dottern, så att hon inte skall kunna
spela ut dem mot varandra. Orättvist men salutogent!
Strukturella kartor är ofta mycket förenklade, för att belysa ett specifikt strukturellt problem.
Om man vill rita en fullständig karta för att belysa hela familjestrukturen, kan den bli komplicerad,
inte minst för att gränsen kan se olika ut, beroende på från vilken sida man betraktar
den, eller vilken del av gränslinjen man belyser. (Fig. modifierad från Familjeterapins grunder,
där kartan var en mix av traditionell och strukturell karta):
Fig. 4-15.
Trots att inga relationssymboler i syskonsubsystemen har ritats in, är kartan ganska gyttrig.
(Den läsare som vill detaljstudera kartan kan se genogram och läsa fallbeskrivning i Familje-
42