råmanus - GSI

erikande. För att kunna skriva del II (som jag från början tänkt mig som ett relativt kort
avslutningskapitel) har jag också varit tvungen att fördjupa mina kunskaper om teorier som
jag normalt inte ägnar så mycket tid, och även detta har varit berikande. Så jag kanske inte
ska skälla så mycket på de svenska bokförlagen, även om jag fortfarande tycker att det vore
bra om det fanns någon samhällsfunktion som kunde bevara även facklitteraturens kulturskatter
för eftervärlden, när nu marknadskrafternas snöda ekonomiska vinstintressen styr produktionen
av böcker, precis som all annan kommersiell verksamhet. 3
Med denna skrift vill jag ge GSI’s kursdeltagare en grundläggande förståelse för de viktigaste
elementen i den strukturella familjeterapin: samgående – terapeutens anpassning till
den specifika familjen för att tillsammans bilda ett terapeutiskt system; strukturell analys som
bland annat fokuserar på den avgörande nivå som ligger mellan individnivån och familjesystemet
som helhet – de funktionella delsystemen som organiserar makarnas, föräldrarnas,
barnens och syskonens funktioner, och hur subsystemen (som vi oftast kallar dem) förhåller
sig till varandra; systeminterventioner som syftar till att hjälpa familjen hitta en flexibel struktur
där ingen behöver uppvisa symtom samt de förhållningssätt som utmärker en strukturellt
orienterad terapeut.
Friserade fraser
Eftersom det förmodligen är omöjligt att hitta bättre exempel och fallbeskrivningar än de som
Minuchin presenterat i sin fantastiska bokproduktion, har jag citerat friskt. Det vore tragiskt
om alla dessa oerhört lärorika fallbeskrivningar inte skulle kunna nå svenskspråkiga läsare. I
detta har jag känt mig fri att frisera språket ibland. Minuchins språk kan ibland bli lite svårtillgängligt.
Ett av hans favorituttryck är ”transaktion” (transaktionssekvens, transaktionsmönster…).
Jag skulle tro att de flesta svenska läsare associerar transaktionsbegreppet mer till ekonomi
än till terapi. När det gäller mellanmänskliga relationer föredrar jag ordet ”samspel”. Om det
behöver vara lite mer akademiskt föredrar jag ”interaktion” i stället för transaktion, för att
spegla kommunikation mellan människor. Där det varit möjligt har jag bytt ut ”transaktion” mot
någon av dessa termer.
Ett annat exempel på svårtillgänglig terminologi är begreppet ”transformation”, som lika
gärna kan översättas med begrepp som förändring eller utveckling. Minuchin och hans
översättare tycks ibland lida av Gunnar Sträng-syndromet (”Varför använda en massa
främmande ord när det finns en adekvat svensk vokabulär?”). 4
Ytterligare en anledning att frisera språket är att översättningarna inte alltid har varit av
hög kvalitet. I Minuchins första bok på svenska översattes ”mimesis” till ”härmning”!?! Sämre
familjeterapeutisk översättning får man leta efter, även om begreppet inte är lättöversatt. 5
Kurslitteratur i GSI’s familjeterapiutbildning
Om du inte är, eller har varit, kursdeltagare vid GSI’s grundutbildning i familjeterapi är texten
förmodligen svårare att ta till sig, då du kanske saknar basal förståelse för familjeterapins
grunder. I så fall kan det vara lättare om du först läser den bok som, sedan den publicerades
1982, varit stommen i utbildningen, och som heter just ”Familjeterapins grunder” (Lundsbye m
fl, 1982-2000). Eftersom den uppdaterats flera gånger rekommenderar jag att du läser den
senaste utgåvan.
De som går GSI’s fortsättningskurs (FT2) kan nöja sig med att tills vidare läsa del I, som
presenterar den strukturella familjeterapins teori, praktik och förhållningssätt. Det skadar kanske
inte att även läsa del II redan nu, men de är främst avsedda för deltagare i vår fördjup-
3 En god vän har rått mig att mildra formuleringen av denna mening, för att inte skrämma
bort läsare som är mer vänligt sinnade till de ”fria” marknadskrafternas profithunger. Men,
som jag skriver i slutet av kapitel 7, så tror jag inte att det är möjligt för en person med nyliberala
värderingar där individen betyder allt, att tänka strukturellt. Kanske är det lika bra att
läsare med ultrakapitalistiska värderingar slutar läsa redan här.
4 Gunnar Sträng var en arbetargrabb som föddes i en statarbarack, och som i 21 år var
Sveriges finansminister. Han var statsråd i 31 år i Per Albin Hanssons, Tage Erlanders och
Olof Palmes regeringar, och var bland annat känd för sin förkärlek för fina och krångliga ord.
5 I ”Familjeterapins grunder” har vi ”översatt” mimesics med matchning. Det är ju ännu ett
engelskt uttryck, men är så etablerat även i vårt land att det får räknas till ”svengelskan” –
som tejp, juice och baby.
4