råmanus - GSI

Den hierarkiska problematiken har, liksom koalitionssteorin, framför allt införts i den strukturella
familjeterapin via Jay Haley, som under tio år samarbetade med Minuchin. I ”Flytta
hemifrån” beskriver Haley hur man kan arbeta med tonåringars föräldrar, som har svårt att
enas om regler och konsekvenser.
4.9 Strukturella familjekartor – visualiserad analys
Som jag påpekat flera gånger är familjestrukturen ett abstrakt begrepp, ett sätt att organisera
sitt strukturella tänkande. När vi utforskar familjens samspelsmönster ur ett strukturellt perspektiv
kartlägger vi subsystem, gränser, hierarki, dyadiska relationer och trianguleringar i termer
av närhet och distans. Det abstrakta rummet vi utforskar har två plan – ett horisontellt
som avser graden av insnärjdhet eller frikoppling mellan subsystemen, och ett vertikalt som
speglar den hierarkiska maktstrukturen. Den mentala bild vi skapar är ofta komplex, och behöver
konkretiseras för att bli användbar. Ett sätt att konkretisera den mentala karta som vi
skall navigera med är att sätta den på pränt – att rita en strukturell familjekarta.
Familjekartan är ett organisationsschema, som inte återger mångsidigheten hos familjens
interaktioner, lika lite som en geografisk karta återger ett geografiskt områdes mångsidighet.
Men familjekartan är ett viktigt förenklingsinstrument, och det är just kartans ofullständighet
som ger den dess användbarhet. Genom att, som en karikatyr, lyfta fram huvuddragen och
ignorera enskilda detaljer som skymmer sikten, blir kartan en hjälp att formulera hypoteser
om vilka områden i familjen som fungerar bra och vilka som fungerar dåligt.
”Något mänskligt går förlorat när en familj reduceras till ett schema över närhet
och avstånd. Men något vinner man också – tydlighet.” (Hela familjen, s. 141.)
En tredje funktion är att själva konkretiseringsprocessen tvingar oss att öka skärpan i vår analys.
Ofta märker man att man inte tänkt tillräckligt, eller att man behöver få mer information för
att bilden skall bli tydligare. På så sätt blir kartan även ett instrument i själva kartläggningen.
En fjärde viktig funktion är att kartan underlättar kommunikation i teamet. Eftersom kartan är
en subjektiv konstruktion finns det alltid skillnader i teammedlemmarnas kognitiva kartor. Dessa
skillnader kan komplettera bilden ytterligare, eller korrigera hypoteser som kanske är mer
baserade på fantasier än på observationer. Ytterligare en viktig funktion är att den strukturella
familjekartan även antyder riktningen för de strukturella målen i familjearbetet.
Andra varianter
Precis som att geografiska kartor ser mycket olika ut beroende på vad de skall användas till,
så finns det också flera typer av familjekartor. Den strukturella familjekartan skiljer sig på
många sätt från andra typer. Av dessa är den vanligaste genogrammet 26 , som bygger på
släktforskningstraditionen. Det uttrycks som ett familjeträd med namn och ålder för varje
individ, äktenskapslinjer mellan makar, föräldralinjer som barnlinjerna kopplas till, relationssymboler
mellan familjemedlemmar med mera.
Nätverkskartor kan sägas vara utvidgade familjekartor, som utöver familje- och släktsektorerna
inkluderar fler sektorer i individens nätverk 27 . I en sociometrisk karta (Moreno 1943)
ritas familjemedlemmarna in utifrån centralitet och närhet till varandra. Familjeskulpturer 28 kan
betraktas som levande sociogram, där man tillför dimensioner som riktning, höjdskillnader,
gester med mera (se kapitel 5.1).
I motsats till kartor som baseras på individer och dyadiska relationer, baseras den strukturella
familjekartan på de centrala strukturella begreppen subsystem och gränser kompletterat
med begrepp som avståndstagande, frikoppling, överinvolvering, insnärjdhet, konflikt, koalition
och andra trianguleringar.
Eftersom varje individ kan ingå i olika subsystem med olika roller och funktioner skriver
man inte in namn i kartan, utan använder i stället symboler som:
26 Genogram, eller familjekronologier som de också kan kallas, finns beskrivet i Lundsbye
m fl kap 7, och bygger på arbeten av Bowen (1978), McGoldrick & Gerson (1985) och Marlin
(1989).
27 Ett exempel på en nätverkskarta visas i Lundsbye m fl kapitel 7. En fördjupad beskrivning
av nätverkskartor finns i ”Nätverksboken – om mötets möjligheter” av Gunnar Forsberg
och Johan Wallmark.
28 Se Lundsbye m fl kap 11.2, Duhl m fl (1973), Papp m fl (1973) Constantine (1978) och
Andreas (1991).
38