Omslag 4

More documents

Recommendations

Info

8 Markmålsbekämpning Friktioner Bekämpningsinsats Mänskliga faktorer Osäker information Icke-linjäritet Exempel på friktioner under en bekämpningsinsats. från targeting-processen märks i process, mallar och begrepp. Bekämpning på divisionsnivå genomförs av samtliga i staben ingående delar och leds av divisionens bekämpningschef. Försvarsmaktens operativa system för markmålsbekämpning är få och vissa system saknas för närvarande helt. Påståenden och diskussion Två tydliga organisationsalternativ – ett centraliserat och ett decentraliserat – kan urskiljas för den framtida försvarsmakten. En centraliserad organisation kräver stora materiella och personella resurser. Jämfört med en mindre stab har man utökad förmåga till bl a informationsbearbetning, detaljstyrning/samordning och genomförandeplanering vilka är bärande element i kommandostyrning (vilket inte alltid är negativt). Genom att organisera (alltför) stora staber med överdriven redundans och förmåga att lösa både generella och speciella uppgifter fjärmar man sig från manövertänkandets idé med snabba beslutscykler. Stora staber kan inom minst tre områden ha inneboende svagheter: Upptäckt och identifiering Beslutstid Erforderlig insatstid Målets exponeringstid • För det första en alltför långt driven specialisering med indelning i mindre grupper med risk för revirtänkande, brist på helhetssyn och byråkratisering, • för det andra en risk för detaljstyrning av underställda förband och förmågor, • för det tredje, en alltför personalkrävande organisation. Metodens, eller planeringsmodellens, uppgift är trefaldig – att fungera som checklista, samordningsverktyg och hjälpmedel för bättre problemlösning. Två huvudalternativ till metod finns. En internationellt vedertagen metod som bygger på targeting-processen och en svensk nationell metod som bygger på decentraliserade uppdrag. Värderingen av dessa måste ske mot bakgrund av de nationella förutsättningar som bl a omfattar den svenska kulturen, mentaliteten och synen på människan. Då manöverkrigföring ytterst är en kamp mellan mänskliga viljor som i högsta grad är beroende av hur situationen tolkas på alla nivåer måste en chefscentrerad och decentraliserad metodik förordas.
När chefer styrs med uppdrag i stället för detaljorder, när de (stödda av en stab) agerar djärvt och oförutsägbart, finns förutsättningar att passera snabbare i beslutscykeln än vid motsvarande centraliserad metod. En centraliserad metod torde innebära mer friktioner och längre ledtider i olika beslutscykler. Om det på grund av internationella insatser är nödvändigt att hantera en annan metod t ex targeting-processen, med långsammare beslutscykler, blir det troligen ett mindre problem än det omvända. Att centraliserad planering och styrning tillsammans med decentraliserat genomförande verkligen innebär manöverkrigföring kan ifrågasättas. Det är tveksamt om beslut som inte tas på genomförandenivån verkligen kan minska beslutscykeltider och reducera friktioner och på så sätt bidra till att uppkomna situationer snabbt kan utnyttjas till egen fördel. För att få effekt på stridsfältet torde en decentraliserad och funktionsinriktad metod vara att föredra. Metoden behöver inte vara lika, eller tillämpas på samma sätt, på de olika nivåerna, men måste medge kommunikation mellan nivåerna. Metoden på respektive nivå bör anpassas till vilka beslutscykeltider som hanteras. En viktig del i metoden är att känna igen ”tillräcklig” och ”rätt” information och på så sätt skapa sig möjligheter, att hitta balansen mellan information och behovet av att agera. Detta torde komma att accentueras i en framtida nätverksbaserad försvarsmakt. De operativa systemen för bekämpning bör utformas så att samordnade system verkar mot motståndaren på för denne oför- Artilleri & Luftvärn delaktiga villkor. Ett antagande är att de mål som skall bekämpas kommer att vara små, rörliga och mer utspridda än idag. Skillnaden mellan militära och civila mål kommer att minska och de militära målen kommer att uppträda i civila miljöer. Den tekniska utvecklingen går mot allt dyrare och färre operativa system. Risken att förlora eller inte nå verkan med dessa exklusiva system kan innebära att beslutstiderna för insats kommer att öka till följd av ett ökat behov av information före insats. Om systemen blir exklusivare och samtidigt målen blir fler uppstår ett motsatsförhållande. Vapensystemen och stridsdelarna blir så få att varje insats måste lyckas och måste ske mot ett mål som är värdigt vapensystemet eller stridsdelen varför beslutstiderna kan komma att öka. Om då motståndaren inte har operativa system på samma tekniska nivå kan det innebära oförutsedda problem med grund i teknisk assymetri. Räckvidder och insatstider måste anpassas till de relativa beslutscykeltider, som finns på de olika nivåerna, och vilken förmåga att agera på stridsfältet och att angripa mål som de olika nivåerna har. Då en av den operativa nivåns uppgifter är att skapa förutsättningar för den taktiska nivån att bl a med bekämpning avgöra på stridsfältet, innebär det att operativa system måste finnas på åtminstone dessa bägge nivåer. På operativ nivå bör systemen ha förmåga att verka i samtliga nivåer och kunna kraftsamlas. En viktig fråga är hur de operativa systemen skall fördelas mellan mark, sjö och luft och hur de effektivt skall samordnas. 9
Page 1: Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tid
Page 4 and 5: 2 Med Saab Bofors Dynamics in i fra
Page 6 and 7: Redaktören Lave Malmgren Där alla
Page 8 and 9: 6 Markmålsbekämpning Dan Hagman M
Page 12 and 13: Markmålsbekämpning Samordningen k
Page 14 and 15: Artilleri & Luftvärn 1
Page 16 and 17: 14 Morgondagens artillerisystem het
Page 18 and 19: Artdemo AS 90 Braveheart (nedan) be
Page 20 and 21: Artdemo hög precision. Därför ä
Page 22 and 23: Lv-kompetens Göran Wahlqvist 20 Ö
Page 24 and 25: Lv-kompetens soldatutbildningen. De
Page 26 and 27: Lv-kompetens C Lv 6 Beslut i stort
Page 28 and 29: Art-kompetens för alla de slutövn
Page 30 and 31: Art-kompetens Artilleriet ska kunna
Page 32 and 33: Debatt innebär krav på en tillrä
Page 34 and 35: Artilleriklubben Artilleri-Tidskrif
Page 36: Från Saab till FLIR Fram till 1:a

Omslag 4

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?