Ållebergs ryttare - westsidestories
Ållebergs ryttare - westsidestories
Ållebergs ryttare - westsidestories
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3.5 Kung Arthur<br />
Riddarna kring runda bordet, Kung Arthur, Sir Lancelot, trollkarlen Merlin, svärdet Excalibur<br />
och den heliga Graalen är omskrivna och filmatiserade. Men finns en historisk person<br />
bakom berättelserna, vem var denne Kung Arthur och vad handlar dessa berättelser egentligen<br />
om? Och finns också här en koppling den riddarna i Ålleberg?<br />
Den mest vedertagna uppfattningen gör gällande att Arthur föddes i Tintagel och begravdes<br />
på Glastonbury Hill. Med detta knyts han framför allt till västra England. Men åtskilliga<br />
platser i England i övrigt, i Skottland, i Wales och på Irland vittnar om att berättelsen haft<br />
stor spridning. Men det bär också vittnesbörd om vikten för människor att knyta arthurmyten<br />
till sin egen hembygd. Arthurmyten handlar om lokal identitet, något som också gäller<br />
<strong>Ållebergs</strong>ryttarna.<br />
Diskussionen om var Arthurs slott Camelot varit beläget fortsätter. Besökaren på Winchester<br />
Castle får se det berömda runda bordet, ett bord som dock daterats till tidigt 1500-tal. Cadbury<br />
Castle i Somerset är annars den mest accepterade lokaliseringen. De som argumenterar<br />
för Arthurs walesiska härkomst förlägger Camelot till Caerlton i södra Wales.<br />
Men som sägs i förordet till The Camelot Chronichles så är det inte så viktigt var Camelot är beläget.<br />
…The location of Camelot is more ideological than geographical. It has come to symbolise a haven<br />
of peace in a world of turbulence - a city of dreams… (Ashley 1995).<br />
Vad har då källorna att berätta om Arthur? Harrison (1999) skriver att i början av 600-talet<br />
omnämns Arthur i den stora keltiska elegin Y Gododdin av Aneirin. Här påpekar Harrison att<br />
elegin endast är känd som handskrift från 1200-talet, vilket innebär att notisen kan ha lagts<br />
till i efterhand. I 800-talsskriften Historia Brittonum berättas om ”krigsledaren” Arthur som<br />
segrade i tolv fältslag.<br />
En annan källa är Annales Cambriae från 800-900-tal. Här uppges Arthur ha vunnit en stor seger<br />
i ett tre dagar långt fältslag år 516. Här uppges också att Arthur dog vid slaget vid Camlann<br />
år 537 tillsammans med Medraut. Medraut eller Mordred är i legenden Arthurs son<br />
med hans egen trollkunniga syster. Också Annales Cambriae har satts i fråga eftersom det visat<br />
sig att vissa uppgifter kan ha skrivits till senare. (Harisson 1999).<br />
Enligt den aktuella forskningen är de tidiga uppgifterna om Arthur alltför osäkra för att<br />
kunna tas till intäkt för att Arthur verkligen funnits. Den äldsta berättelsen nedtecknades<br />
först på 1100-talet av den engelske krönikören Geoffrey av Monmouth i De brittiska kungarnas<br />
historia. Denna skildring har legat till grund för den än idag levande bilden av Kung Arthur<br />
och riddarna kring runda bordet.<br />
Den tid som tillskrivs Kung Arthur infinner sig i skuggan av det romerska rikets tillbakagång.<br />
Under 300-talet var Brittannien en stabil romersk utpost i nordväst, där de skotska pikterna<br />
i norr, irerna i väster och saxarna i öster drevs tillbaka. Men år 383 började tillbakadragandet<br />
av de romerska styrkorna för att år 410 vara helt borta från Brittannien. Kejsar Honorius<br />
skrev då till Brittanniens städer att de från och med nu själva fick ta ansvar för sitt försvar.<br />
Det av romarna sammanhållna Brittannien föll sönder i ett trettiotal småriken grundade på<br />
de romerska lokalpolitiska enheterna civitates. Dessa hade dock äldre keltiska indelningar<br />
36