Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

Svensk Idrottsforskning nr1D1997 låg funktionell kapacitet och låg generell fysisk kapacitet (kondition) är faktorer som ökar skaderisken samt att dessa faktorer dessutom är åldersrelaterade. Istudien ingår 123spelaremeden medelålder på 20.B år (14-39), 33 av spelarna spelar på elitrxxvå (elitserie ^divisxonl)och övriga 94 spelar på en lägre nivå. Totalt är åtta klubbar representerade. Spelarna blev föremålför enundersökning, inkluderande balansBkoordinationstest, ledlaxitetsmätning, konditionstest i form av Beep-test och isokinetisk muskelstyrkemätning i ^ybex 11 Dynamometerixman säsongsstarten, ^lla skador registrerades fortlöpande under säsongen. Samma kriterium för skada, dvs frånvaro från match eller träning en vecka, som tidigarebeskrivits avân ekstrand (1982) användes Resultat lämförelser mellangruppen som är xmder 20 år (^S st) och de som är över 20 år (58 st) gjordes. Bodymass index(BlvlI) var signifikant högrex den äldre gruppen. Ledlaxitetenvar densammaiåldersgruppema,men nästanl^3 av de xmdersökta spelar na hade ökad generell ledlaxitet erxligtBeighton(19^3). Konditionen varlikafördebådaåldersgrupperna. Denisokinetiskastyrkemätning en visade att den äldre gruppen hade högre totala resultat för båda benenbådeuttrycktsompeaktorque och total xvork. Om muskelstyrkan uttryckes som peak torque% av Body height så fanns skillnader i extension ^00 och 1800 vinkelhastighet,numed högre värden för den yngre åldersgruppen. länder säsongen registrerades5skadorB1000h,med2skadorB1000h xmder träning och 13 skador^lOOOh xmder match. Tre korsbandsskador inträffade, alla xmder matchspel. Diskussion Det finns tecken på att den yngre gruppen har en lägre muskelstyrka! absoluta tal, dock gäller detta inte om man korrigerar för kroppsvikten. Rn lägre muskelstyrka kan ixmebäraen ogynnsam situationur skadesynpunkt i en kontaktidrott som fotboll. Deflestakorsbandsskador hos kvinnor inträffar utan kon takt med en motspelare (^rendt ^ ^^^fô^.xôfoLe^ârf^^ô^^^^yr^^êô^. Dickl995), varför möjligen kombi xxationen hög ledlaxitet och trång interkondylärnotch är av betydelse, ^xäxxmar att fortsätta med skaderegistreringen minst en säsong till. Utveckling och validering ^år hypotes är att vi genom analys av prover från ledvätska, serum och urin erhållna från patienter med hög risk för artrosutveckling kan identifiera artrosmarkörer. Dessa marko rer,molekylfragment,skullekxmna användas för en framtida riskbedömning, tidig diagnostik av artros samt för att följa effekten av en behandling. ^Bår grupp har tidigare visat en kraftigt ökad frisättning av fragment av aggrecan, oligomert broskprotein ochpropeptidâvkollagenllvid ledskadaoch artros (Lohmanderet al 1989, Lohmanderet al 1994a, Lohmanderetal.l994b,Lohmander ^Shinmeil994) l^ör att kxmna använda dessa marko reridiagnostiskt syfteeller för att påvisa effekt av artrosterapi på bros komsättning, krävs kunskap om normalavariationerikoncentration
Svensk Idrottsforskning nr1D1997 3fi inom paöenöcohorter, såväl longitudinellt som vid enstaka tillfälle. Vidare krävs normalvärden från friska försökspersoner. Vi analyserar för närvarande provserier från såväl tvärsnittstudier som prospeköva studier och jämför med värden för prover från friska personer. Vi fortsätter även att prospekövt följa ödigare påbörjade paöentserier. Allmän diskussion För att ytterligare belysa problemen kring den främre korsbandsskadan, planeras en multicenter studie där paöentema med akut diagnosöserad främre korsbandsskada skall randomiseras öll anöngen operaöv eller icke-operaöv behandling. Dessa paöenter skall studeras avseende möjligheten att återgå i idrott på samma nivå, livskvalitet, andelen följdskador och på längre sikt angående artrosförekomst. Det fortsatta arbetet med att påvisa vilka faktorer som bidrar Öll kvinnors högre risk att råka ut för skador, framför allt allvarliga knäskador, syftar öll att hitta och helst kunna påvisa ett sätt att förebygga dessa skador. Detta skulle i förlängningen innebära en form av artrosprofylax. Referenser Arendt E, Dick R. Knee injury pattems among men and women in colleglate basketbali and soccer. Am I Sports Med 1995; 6: 694-701. Beighton P, Solomon L, Soskolne CL. Aröcular mobilty in an African population. Ann Rheum Dis 1973; 32: 413-418. DanieL DM, Stone ML, Dobson BE, Fithian DC, Rossman DJ, Kaufman KR. Fäte of the ACL injured patient. A prospecöve outcome study. Am I Sports Med 1996; 22: 632-644 DeHavenK: Diagnoae of acute knee injuries with hemarthrosis. Am I Spöns Med 1980;8: 9-14,1980 Ekstrand I. Soccer injxiries and their prevention. Thesis Linköping University, Linköping, Sweden 1982. Felson D T. Epldemiology of hip and knee osteoarthritis. Epidemiol Rev 1988;10:1-28. Lindberg H, Roos H, Gärdsel! P. Prevalence of coxarthrosis in former soccer players: 286 players compared with matched controls. Acta Orthop Scand 1993;64:165-167. Lohmander L S, Dahlberg L, Ryd L, Heinegård D. Increased levels of proteoglycan fragments in knee joint fluid after iryury. ArthriÖs Rheum 1989^2:1434-1442. Lohmander L S, Roos H, Dahlberg L, Hoermer L A Lark M W. Temporal pattems of stromelysbx, tissue inhibitor and proteoglycan fragments in synovial Huid after injury to knee cruciate ligament or meniscus. j Orthop Res 1994a;1221-2B. Lohmander L S, Saxne T, Heinegård D. Release of cartilage oligomeric matrix protein (COMP) into joint fhiid after injury and in osteogrthrosis. Ann Rheum Dis 1994b^3:8-13. Lohmander L S, Roos H. Knee ligament injury , surgery and osteoarthrosis - Truth or Consequences? Acta Orthop Scand 1994*5:605-609. Lohmander L S, Shinmei M Procollagen II C-propeptide in joint fluid - changes in concentraöon with age and öme after injury. Träns Orthop Res Soc 1994;19:196. Roos H, Lindberg H, Cårdsell P, Lohmander L S, Wingstrand H. The prevalence of gonarthrosis in former soccer players and its relation to meniscectomy. Am I Sports Med 199322219-222. FAKTARUTA Roos H, Omell M Cärdsell P, Lohmander L S, Lindstrand A Anterior cruciate ligament injury and soccer - an incompaöble combina- Öon? A national survey of incidence and risk factors and a 7-year follow-up. Acta Orthop Scand 1995;66:107-112. Roos H, Adalberth T, Dahlberg L, Lohmander L S. Osteoarthrosis of the knee after injury to the anterior cruciate ligament or meniscus. The influence of time and age. Osteoarthritis and Cartilage 1995;3:261-267. Rosen MA Douglas W, Berger PE: Occult lesions documented by magnetlc resonance imaging associated with anterior cruciate ligament ruptures. Arthroscopyl991;7:45- Artroskopi = undersökning av en led med så kallad titthålsteknik artro* = en försämrad ledfunktion med en degenerativ påverkan på ledens beståndsdelar. Ofta förenad med en reduktion av broskvolymen. Röntgenologiska tecken ar sankt ledspringa, pålagringar (osteofyter) och benfortåtnlng (skleros). Symtomen på artros är smarta, svulluad och funktionsinskränkning. Menisk = halvmånformad broskliknande beståndsdel i knäleden, med en stötupptagande och stabiliserande funktion. Meniskektomi = avlägsnande av menisk. Total meniskektomi gjordes framfor allt tidigare då öppen kirurgisk teknik användes. Med titthålsteknik begränsas borttagandet av menisken till den skadade delen, vilket benämnes partiell meniskektomi. Kohort» grupp av personer med gemensamma egenskaper. Exempelvis alla med en specifik åkomma som under ert viss tidsperiod har genomgått samma behandling. Axialprojektion = en patella axialprojektion innebär en röntgenbild där knäskålsleden friprojiceras. Frontalprojektion är en bild av leden framitrån och en sidoprojektion är en bild av leden rakt från sidan. Artrit = inflammatorisk ledsjukdom, som kan förekomma vid reumatoid artrit, gikt och psoriasis. DIP = distala interfalangialleden, dvs den yttersta finger- eller tå leden. MP - proxlmala interfalangialleden, dvs den inre finger- eller tåleden MCP * metacarpofalangialleden, dvs leden som utgör knogen. MCP 1 = tummens grundled MRI » magnetic resonance imaging, dvs magnetkamera undersökning. En radiologisk teknik som framställer mjukdelar, såsom muskler, senor, menisker och ledband till skillnad från vanlig skelettröntgen. Även ledbrosk kan framställas med denna teknik. Sdntlgrmfl = isotopundersökning. Genom att spruta in ett bensökande radioaktivt märkt ämne kan man med en sk gammakamera mäta ämnaesomsåttningen (upptaget) i olika skelettdelar. Ett benbrott uppvisar t.ex. ett ökat upptag av isotopen. Tekniken kan därför användas till att diagnostisera skelettförändringar/skador som är svåra att påvisa med konventionell röntgenteknik. Aggmcan » ledbrosket består fönxtom vatten av företrädesvis proteoglykan och kollagen. Proteoglykanema hålles ihop av hyaluronsyra och bildar stöne enheter som benämnes aggrecan. Dessa kan nedbrytas till aggrecanfragment som försvinner ut i ledvätskan, och koncentrationen av dessa frgament i ledvätskan kan mätas med speciella metoder. Oligomert broskprotein = förekommer i ledbrosket och kan analysreas i både ledvätska och blod. Har visat sig förekomma I högre koncentration i blod vid mer aggressiv ledförstöring i samband med reumatisk ledsjukdom, och möjligen också hos patienter med risk for artros.
Page 2 and 3: Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997
Page 6 and 7: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 ic
Page 8 and 9: ^^nsk^r^ttsforskn^nr1D1997 skTvilli
Page 12 and 13: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19
Page 18 and 19: Svensk Idrottsforskning nrXDX997 fo
Page 46: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?