Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

Svensk Idrottsforskning nrXDX997 fotleden lätt inverterad och reultatet när kroppstyngden belastar leden blireneversionsrörelse. Iknäleden är enpositiv lîvotshift ^sub-luxationavxmderbenetiförhållandetill lårbenet) vid klinisk undersökning en faktor talanderelativt starkt för Idrurgisk behandling med ligamen trekonstruktion av det skälet att detta är vad som händer vid funktionella aktiviteter och kan medföra nya skadoriknäleden.lfotledenfirxnsej något sådant test. främre draglådai fotleden är inte ett test som ger vägledning av vad som händer vid funktionella aktiviteter, ^å länge som kontaktytan på fotsulan mot underlaget är lateraltom kroppens resulterande kraftvektor blir resulta tet alltideneverterande rörelse och aldrig ett inversionstrauma.Om ett inversionstrauxna trots alltblir resultatet rupturerar ledbandet ändåide flestafall Om manaccepterar siffran ^00 000 skadorperårochattÔâvdessaär recidiv,skulleca^0 000förstagångsdistorsionerxnträffaperår.OmlO- ^5ô av patienternautvecklar funktionell instabilitetifotleden och vara kandidater för kirurgisk rekonstruktion av ligamentapparaten skulle behovet varaupp till 15 000 opera tioner per år vilket är långt över det faktiska operationsantalet. xm genomgång av antal ligamentrekonstruktioner gjordapå ortopedkliniken Huddinge sjukhus visade på xO- 15 operationer per år under de senaste fem åren.Om allaortoped- Sc/zemafisk/zgur som zZZusfrerar /zur figamenferz bufrar tiii zeastamViten. (fzgz/ren ur /o/zansson et ai. 1991) kliniker i Sverige har samma frekvens innebär det ca 500 operaöoner per år. Vad är det som gör att en stor majoritet av paöenter med funköonell instabilitet i foöeden ej genomgår ligamentrekonstrukton? Är det någon faktor som skiljer de som genomgår kirurgi och de som ej gör det. För att besvara denna frågeställning måste man ha objeköva metoder för att mäta foöedsfxinköon. Sammanfattningsvis har vi studerat foöedsfunköon med en rad olika metoder. Vi har funnit dessa metoder bra och användbara för fortsatta studier, möjligen med undantag av ledpositionskänsla. Det testet bör omarbetas innan det används i detta Referenser Broström L (1966). Sprained Ankles - A pathologic, arthrographic and clinical invesögaöon. Akademisk avhandling, Stockholm Johansson H, Sjölander P, Sojka P (1991). A sensory role för the cruciate ligaments. din Orthop 266:161-178 Karmus P, Renström P (1991). Treatment for acute tears of the lateral ligaments of the ankle. J Bone Joint Surg 73A: 305-312 Karlsson J, Eriksson BL Swärd L (1994). How should acute ligament injuries of the ankle be treated? Proceedings 2nd Scand Congress of Sports Medicine, Scand J Med & Sci in Sports and Exercise 4: 262 Leanderson J, Eriksson E, Nemeth G (1993). Ankle injuries in basketball players. Knee Surgery, SportsTraumatology and Arthroscopy 1:200-202 Leanderson J, Eriksson E, Wykman A (1993). Ankle sprain and postural sway in basketball players. Knee Surgery, Sports fraumatology and Arthroscopy 1: 203-205 Leanderson, Eriksson E, Nilsson C, Wykman A (1996). Propriocepöon in dassical ballet dancers; A prospecöve study on the influence of an ankle sprain on propriocepöon in the ankle joint. Am J Sports Med 24:370-374 Leanderson J, Wredmark T (1995). Treatment of ankle sprain - Comparison of a semi-rigid ankle brace and compression bandage in 73 paöents. Acta Orthop Scand 66:529-531 Leanderson J, Bergqvist M, Rolf C, Westblad P, Wigelius-Roovers S, Wredmark T. (1996) Eady influence of an ankle sprain on objecöve measures of ankle joint function. Submitted Leanderson J, Bergqvist M Betydelse av eversion-inversion muskelstyrka för utvecklingen av funköonell instabilitet i foöeden. Föredrag vid Riksstämman 1996. Leanderson J (1996). Ankle sprain-Subjecöve and objecöve measures of funcöonal Impairment and treatment. Akademisk avhandling, Stockholm Lindgren K, Leanderson J, Rolf C, Lindgren U (1996). Effect of ankle disc training on propriocepöon of Öxe ankle joint in healthy females. Submitted. Michelson JD, Hutchins C (1995). Mechanoreceptors in human ankle ligaments. J Bone Joint Surg 77-B: 219-224 Perry J (1963). Anatomy and biomechanics of the hindfoot. din Orthop 177: 9-15 Sommer H M, Arza D (1989). Funcöonal treatment of recent ruptures of the öbular ligament of the ankle. Intemat. Onhop. 13:157- Tegner Y, Lysholm J, Lysholm M, Gillquist J (1986). A performance test to monitor rehabilitaöon and for evaluaöon of anterior crudate ligament injuries. Am J Sports Med 14: vanDi*kCN(1994). Ondiagnosöcstrategies in paöents wiöi severe ankle sprain, thesis, Amsterdam En/uuständig re/érensfista kan erMffas ai?yo?^zttaren.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997 Ökad prestationsförmåga med SSC Elasticiteten i muskler och senor år av stor betydelse vid många typer av rörelser. Lagring och utnyttjande av elastisk energi för att öka prestationsförmågan sker nar man går, springer eller hoppar. Det år inte naturligt att börja en rörelse från en statisk position. Vanligtvis utför man först en rörelse i motsatt riktning mot den tänkta rörelsen t ex vid kast med boll, tennisslag eller ett hopp. Att göra en excentrisk muskelaktivitet som direkt efterföljs av en koncentrisk muskelaktivitet definieras som Stretch-shortening cykeln (SSC). # m m Syftet med en SSC är att göra den koncentriska fasen mer kraf Öiill (Komi 1984). I figur 1 visas SSC i vadmuskeln där en stretch (excentrisk akövitet) efterföljs av en förkortning (koncentrisk akövitet) när man springer eller går. Tidsintervallet mellan den excentriska och den koncentriska fasen bör vara så kort som möjligt. Det finns olika förklaringsmekanismer Öll den ökade koncentriska prestaöonsförmågan vid en SSC 1. När en aktiv muskel blir uttöjd (excentrisk muskelakövitet) ökar muskelns spänning och den kan lagra elasösk energi, vilket sedan kan utnyttjas i den efterföljande koncentriska muskelaköviteten. Denna energi kan lagras i de parallella elastiska komponenterna (t ex muskelfasåan) eller i de seriekopplade elastiska komponenterna som finns både i de kontraköla enheterna och i senan (Shorten 1987), (Se ögur 2). 2. Myoelektrisk potenöering av den koncentriska fasen. En uttänjning av muskeln i den excentriska fasen påverkar muskelspolama såväl som senspolama. Vilken av dessa reflexer- stimulerande eller hämmande - på muskelkontraktionen som kommer att dominera i den koncentriska fasen beror på intensiteten och duraöonen av den excentriska fasen (Bosco et al. 1982). 3. Under den excentriska fasen (dvs under en förspänning) sker en neuromuskulär akövering av ett antal motoriska enheter. Detta innebär att i början av den koncentriska fasen är muskeln redan fullt aköverad och kan därmed uönra sin rörelse med full kraft redan från början av rörelsebanan. Detta är av mycket stor betydelse framför allt vid rörelser med litet rörelseomfång. 4. Muskeln är inte fullt utsträckt i början av en rörelse. Van Ingen Schenau (1984) talar om inwaste (iniöal wastage of cross-bridges) och att det förekommer ett sk "släck" i muskulaturen Det viktigaste med en förspänning är, enligt författaren, att förhindra inwaste i början av FörsöksuppstäZ/nzng ozd test ae/btens pZarztaz/Zezorer med dynamoznefer. Ulla Svantesson Leg. sjukgymnast Avd. för rehabi I iteringsmedicin Göteborgs universitet kontraköonen. Testmetoder Vanligtvis uönrs tester av SSC med olika typer av hopp (Bosco et aL 1982). Man jämför t ex hoppförmågan vid ett hopp som utgår från en staösk posiöon med böjda ben, med ett sk counter movement jump" dvs att man i en följd från en upprätt posiöon, böjer snabbt på benen och direkt hoppar upp. Man kan också utiöra ett sk drop-jump dvs att man hoppar från en palL Skillnaden i hopphöjd motsvarar då förmågan att kunna lagra och utnyttja elasösk energi, men även förmågan att kunna akövera sina muskler på ett ekonomiskt och rikögt sätt. Om man vill testa personer med muskelsvaghet pga av skada eller sjukdom är hopp inte allöd lämpliga eftersom belastningen på det svagare benet kan bli för stort. Vi utvecklade därför en testmodell där man testar ett ben åt gången på en isokineösk dynamometer (Kin-Com II) och vi valde att studera fotens plantarflexorer, som är av stort funköonellt intresse. Nackdelen med att testa på en dynamometer i jämförelse med hopp är att hasöghetema blir olika. Man kan testa rörelser med en maximal vinkelhastighet motsvarande ca. 240°/s på en Kin-Com dynamometer, vilket motsvarar den vid normal/snabb gång (Sutherland et al. 1980), men i olika hopp kommer man upp öll mer än den dubbla
Page 2 and 3: Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997
Page 6 and 7: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 ic
Page 8 and 9: ^^nsk^r^ttsforskn^nr1D1997 skTvilli
Page 10 and 11: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 l
Page 12 and 13: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19
Page 46: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?