Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1997
med denhårdnandekonkurrensen
inom elitidrotten är risken för överträning.
Att övertränxng förekom
mer inom många idrotters framför
allt inom uthållighetsidrotter är helt
klart. En följdfråga blir därmed om
det finns någon möjlighet att utifrån
psykologiska parametrar detektera
tidiga tecken på övertränxng. Ochi
så fall,vilken eller vilka parametrar
ärdevxktxgasteattriktaxnforskxxxngenpå7
För övrigt^vad är överträning
ur psykofysiologxsk synvinkel?
Ar övertränxng det negativa
resultatet av för intensiv träning
utan tillräcklxgåterhämtnxng, eller
är övertränxng den nödvändiga process
som möjliggör en förbättrad
prestationsförmåga? Vid en genom
gångav såväldennatxonellasom
internationella litteraturen framgår
det att en viss begreppsförvirring
existerar. En första ansats att strukturerauppövertränxngsproblematikenförelxggerxformavettprelxmi
närtmanus ^.Detfortsattaarbetet
kring dessafrågor hoppas vi så småningom
skall utmyxmaienavhand
lingmed Göran kenttä som författare.
Delvis sker detta arbetexsamarbetemedblandaxuxatDr.lohnS
l^aglxn från Indiana Llrxiversity som,
tillsammans med Dr. William P.
Morgan, sedan länge arbetetmed att
kartlägga psykologiska faktorer och
deras samband med övertränxng.
Ävenfysxologer,bland arxnatfrån
Idrottsmedxcinska enheten vid
L^meå universitet, ingår som viktiga
medarbetareiprojektet.
I^önsteoretiskt perspektiv
En mäxmiskas kön är utan tvekan av
stor betydelse för hur dennes liv
kommer att se ut. Det är dock till
liten del de biologiska faktorerna
sombestärnmer vilken utbildning,
vilket yrke och vilkafritxdssysselsättningar
enkvinna eller enman
befattar sig med. Snarare är det de
normer, regler och förväntningar
som familj, vänner och samhälle har
^om påverkar Individens val. På
^axnmasättärdetnärdetgällervalet
av idrott Varför är det exempelvis
^åattvissaxdrotter anses "kvinnliga"
^ del "manliga" och andra köns
neutrala? Och hur påverkar dessa
asxkter de ungas socialisering xnx
xdrottsvärlden? Detta är några frå
gor som doktorand x^athalie
koivula försöker besvara i sin
avhandling Aktuella resultat visar
att det firms stora skillnader mellan
mäxmxskors synpå olikaxdrotter
Det är dock inte primärt individens
kön (kvinna-man) som påverkar
synen på idrotterna utan framförallt
de könsschemata som socialisaöonen
fört med sig (16). Och som om
det inte vore nog aö vi skiljer oss åt
vad gäller synen på olika idrotter;
vår moövaöon och verkliga deltagande
i idroö skiljer sig också åt. För
vissa individer är själva tävlingsmomentet
det som driver dem aö delta
i idroösaköviteter, för andra individer
framstår utseendemässiga effekter
som den största drivkraften. Återigen,
det är inte könet i sig som verkar
bestämma vad vi värderar mest,
och vad som moöverar oss aö delta
i en viss idroö, utan snarare de könsschemata
som vi tagit öll oss under
vår uppväxt (17). Här kan man se aö
en rad faktorer påverkar oss och de
val vi gör. Inte minst massmedia och
det säö som massmedia rapporterar
från olika idrottshändelser har en
stor inverkan på vårt säö aö tänka
och reagera inför olika idrotter.
Forskning kring massmedias påverkan
sker under ledning av Nathalie
Koivula.
Finansiering och verksamhet
Två tjänster, en forskarassistenttjänst
(Hassmén) och en doktorandtjänst
(Koivula) finansieras för närvarande
av samhällsvetenskapliga
fakulteten vid Stockholms universitet.
Vissa kostnader täcks även av
Lärarhögskolan (Plate). Resterande
kostnader täcks av externa anslag,
främst från Centrum för Idrottsforskning.
Medel har även erhållits
från Centrum för Prestaöonsutveckling.
Förutom forskning ingår också
eö visst måö av undervisning och
handledning i tjänsterna, denna fullgörs
såväl på grund- som forskarutbildningen
vid Stockholms universitet
samt vid Bosöns Idroösinsötut.
Även externa föreläsningar förekommer
regelbundet, exempelvis
vid Hälsohögskolan, Karolinska
sjukhuset och Huddinge sjukhus.
Avslutningsvis
Det är svårt aö på eö begränsat
utrymme berätta uttömmande om
den forskning som pågår. Av utrymmesskäl
har även ett antal projekt,
men därför inte desto mindre viköga
eller intressanta projekt, utelämnats.
Forskningsgruppens huvudinriktning,
och samarbetspartners
under åren, framgår dock förhoppningsvis
av det ovan skrivna och
bifogad referenslista.
Referenser
1. Hassmén, P. (1991). Perceived exeröon:
Applications in spöns and exercise.
Edsbruk: Akademitryck AB.
2. Borg, C. (1970). Perceived exertion as an
indlcator of somaöc stress. Scandinavian
Journal of Rehabilitation Medicine, 2, 92-98.
3. Hassmén, P. (1990). Perceptual and physiological
responses to cycling and running
in groups of trained and untrained subjects.
European loumal of Applied Physiology
and Occupational Physiology, 60, 445-451.
4. Hassmén, P. (1996). Environmental effects
on raöngs of perceived exertion in males and
females. Journal of Spön Behavior, 19,235-
5. Hassmén, P., Ced, R., & Bäckman, L.
(1992). Exercise for older women: A training
method and its influences on physical and
cognitive performance. European Journal of
Applied Physiology, 64,460-466.
6. Hassmén, P. (1994). Variability of velocity
and hean råte in elderly persons walking at
specified levels of exertion. In: L M. Ward
(Ed.) Fechner Day 94, Proceedings of the
Tenth Annual Meeöng of the Intemaöonal
Society for Psychophysics (pp. 107-112).
Vancouver, Canada: The International
Society for Psychophysics.
7. Hassmén, P., & Koivula, N. (in press).
Mood, physical working capacity and cognitive
performance in the elderly as related to
physical activity. Aging: Clinical and
Experimental Research.
B. Hassmén, P., Ståhl, R., & Borg, G. (1993).
Psychophysiological responses to exercise in
Type A/B men. Psychosomatic Medicine, 55,
9. Hassmén, P., & Koivula, N. (1996). Raöngs
of perceived exertion by a group of women:
Does Type A behavior act as a modifief?
Perceptual and Motor Skills, 83,675-686.
10. Hassmén, P., & Koivxila, N. (1996).
Raöngs of perceived exeröon by women
wiöx intemal or extemal locxis of control. The
Journal of General Psychology, 123,297-307.
11. Hassmén, P., & Blomstrand, E. (1991).
Mood change and marathon running: A
pilot study using a Swedish version of Öxe
POMS test. Scandinavian Journal of
Psychology, 32,225-232
12. Hassmén, P., Koivula, N., & Hansson, T.
(19%). Personlighet, smnessöbnning odx
golfprestaöon - önns det ett samband?. L G.
Patriksson (Red.), Aktuell beteendevetenskaplig
idrottsforskrung (pp. 83-95). Lund:
Lunds universitet.
13. Hassmén, P., & Blomstrand, E. (1995).
Mood state relaöonships and soccer team
performance. The Sport Psychologist, 9,297-
14. Hassmén, P., Koivula, N., & Hansson, T.
(submitted). Precompeööve mood states and
performance of elite mak golfers: Does personality
make a difference?.
15. Kenttä, G., & Hassmén, P. (in preparaöon).
Overtraining and recovery: A conceptual
model
16. Koivula, N. (1995). Raöngs of gender
appropriateness of sports parödpaöon:
Effects of gender-based schemaöc processing.
Sex Roles, 33,543-557.
17. Koivula, N. (submitted). Spön and exercise
parödpaöon: Differences in moövaöon
and acrual parödpaöon due to gender.
^