Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997 ning är essenöell för extremitetsfunköonen, alldeles speciellt vid idrottsakövitet där det krävs en perfekt stabilisering av extremitetens leder för att uppnå en maximal prestaöonsförmåga. I ett stort antal, både djurexperimentella och humana, arbeten har man studerat posi- Öons-, rörelse- och vibraöons"sinnen" samt det relaöva bidraget från hud-, muskel-, ledreceptorer Öll dessa "sinnen", utan att uppnå något entydigt resultat rörande receptorernas inbördes relaöon och betydelse (18). Vissa fynd har dock påvisats i upprepade studier, så Lex. har man funnit en sämre känsel med sögande ålder (10,16) och med minskad vinkelhasöghet (då man studerat tröskelvärdet för att förnimma en passiv rörelse) samt en bättre känsel i rörelser mot extension än mot flexion och ju närmare ledens ytterläge man kommer(3,9). Djurexperimentella studier, bl. a från Umeå (15) har påvisat att afferent akövitet från Imäleden har en reflektorisk effekt på muskulaturen både på ipsi- och kontralaterala sidan och en kompensatorisk skyddereflex genom akövering av agonisösk muskulatur, dvs. hamstringsmuskulaturen, efter en främre korsbandsskada, har beskrivits på människa (17). Figur 2. Att studera resulterande muskelakövitet vid en propriocepöv sömulering innefattar en värdering av både afferent och efferent (utåöedande) nervakövitet samt mellanliggande omkopplingar, vilka kan ske på olika nivåer i ryggmärg, hjämstam och hjärna. En coröcal projeköon (dvs. en registrerad akövitet i storhjäman) av afferenta impulser efter propriocepöv sömulering i knäleden har registrerats vid såväl djurförsök som på människa (13) och medveten propriocepöon är den del av den totala djupa ledkänseln som är mest lämpad för kliniska studier av enbart afferent informa- Medveten propriocepöonen har värderats med tröskelvärde för att paöenten skall förnimma en passiv rörelse i leden ("movement sense") samt förmågan att akövt eller passivt reproducera en given lägesförändring av leden ("joint posiöon sense"). De flesta kliniska studier av propriocepöonen som publiserats har utförts på främre korsbandskadade paöenter trots att ledreceptor tätheten är betydligt större i vissa Cruciate ligament afferents Figur 2. ffwff/edafzde Merz/6awor /rJM erza ÄMäer ta» p Ji/erjka 77*«f twZafwrew i 6Jda 6eMg7%. ^cÄemafwÄt /rJw fer &/ö/a»der^. andra anatomiska strukturer. En defekt propriocepöon efter en främre korsbandsskada har kunnat påvisas i flera av dessa studier (1,2,4,5,7,11) och i en av dem har man funnit en bättre korrelaöon öll det funköonella slutresultatet efter en främre korsbandsrekonstruköon än vid mätning av den uppnådda mekaniska stabiliteten ocn "kneescores" (2). I de studier av tröskelvärden som önns publicerade har man i 4/4 arbeten påvisat en defekt propriocepöon, medan man i endast 3/6 studier funnit defekter i förmågan att reproducera en given vinkelförändring. De divergerande resultaten i de senare studierna kan bero både på metodologiska skillnader och på skillnader mellan de studerade paöentgruppema. Man har dock postulerat att tröskelvärden stimulerar intraarökulära strukturer bäst, medan aköv och passiv reproduköon mäter den kombinerade aköviteten från både muskel- och intraarökulära receptorer. Vid såväl studier av tröskelvärde som förmågan att reproducera en vinkelförändring har man analyserat selekterade populaöoner efter en varierande ödsrymd sen ursprungeskadan - i vissa av studierna har paöentema varit opererade; i andra ej opererade.
Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997 -ite Metod Vi har i Lund gjort mätningar av flera olika och mera homogena paöentgrupper med en knäskada som inkluderat en total främre korsbanderuptur samt en referens populaöon av åldersmatchade friska individer (7, 8). Figur 3 Den använda mätutrustningen består av platta med en elektrisk motor vid ena kortändan. En tunn wire förbinder motorn med en rörlig släde i vilken testpersonens ena underben vilar. Släden är öxerad öll plattans mitt och och då motorn drar in wiren rörs släden likt pendeln på en klocka i knäledens naturliga rörelsebana för flexion resp. extension. Knäleden placeras omsorgsfullt i rotaöonscentrum och kullager på släden ger en rörelse med minimal friköon mot plattan. Testpersonen placeras i ett standardiserat sidoläge med semiflexion i höföeden med hjälp av stöd för lår och överkropp. Mätningarna utförs på det undre benet. För att undvika sömulering av hudreceptorer har knäleden ingen kontakt med plattan och en tjock yllestrumpa används mellan underbenet och släden. Testpersonen tillåts inte se sitt ben och hörselsömulering förhindras med hjälp av hörlurar som innehåller inspelat motorljud. Tröskelvärdet registreras från 20" och 40° vid rörelser både mot extension och öex- Testpersonen uppmanas att koncentrera sig och svara då en tydlig rörelse fömimms. Bandspelaren med motorljud från den elektriska motorn startas därefter, liksom motorn som driver släden med en kalibrerad vinkelhasöghet, 0.5°/sec. Draget i wiren startar efter en randomiserad fördröjning med 5-15 sek. efter det att testpersonen gjort sig beredd. Mätvärdet anges i grader som medianen av 3 konsekuöva for- Passiv reproduköon av en 30°-ig vinkelförändring registreras, både från 30-60= och från 60-30". Testpersonen ombeds koncentrera sig pa utgångsposiöonen och memorera denna. Motorn startas och ändrar knäets vinkel 30° med en hasöghet av 0.5°/sek. Individen ombeds därefter att koncentrera sig på den nya posiöonen och relatera denna öll Figur 3. FörsöÄKpersoMeM w?zdersö6s i s*Wo/%ggafzde ocA ew pass»/ röreke JjfadÄOTMfMes meä &;ä/p at/ ew mofor som ändrar tyzäek %/ffz6e/ med 0,J°/se6. utgångsposiöonen. Slutposiöonen skall därefter anges på en speciell goniometer där visaren utformats som ett ben och där utgångsposiöonen anges av undersökaren. Medianvärdet av 3 konsekuöva försök registreras, både som exakt angiven vinkel och som det absoluta felet. Även aköv reproduköon av en 30°ig vinkelförändring registreras, både från 30-60° och från 60-30°, men här sker den passiva vinkelförändringen med ca. 10°/sek. varefter testpersonen ombeds memorera slutposiöonen. Benet förflyttas därefter öll utgångsposiöonen och testpersonen får med egen muskelkraft ställa in sitt ben i slutposiöonen Även i detta test registreras medianvärdet av 3 konsekuöva försök, både som exakt inställd vinkel och som den absoluta deviaöonen från det korrekta värdet Preliminära resultat Hos friska individer fanns ingen skillnad mellan kön, höger/vänster eller hög/lågaköva. Det 96%-iga konfidensintervallet för de olika tröskelvärdena vid upprepade mätningar av friska varierade mellan 0.13-0.63°. Lägre tröskelvärde registrerades närmare full extension(20°) än vid 40° flexion i rörelser mot extension, vilket stämmer väl med experimentella data och den större känsligheten för att förnimma en rörelse närmare ledens ytterläge utgör ett logiskt skydd för leden En aköv reproduköon från 30-60° utfördes med större precision än från 60- 30°, vilket indikerar att hamstringsmuskulaturen har en dominerande roll för finjusteringen av knärörelser i detta funköonellt viköga rörelseomfång. Tidsperspekövet för att utveckla en defekt propriocepöon har inte ödigare studeras i en oselekterad skadepopulaöon, varför 16 konsekuöva paöenter studerades longitudinellt 1,2,4 och 8 mån efter skada. Figur 4 Nedsatt tröskelvärde i det skadade benet registrerades efter 1 och 2 mån samt bestående och uttalade defekter hos vissa individer efter 4 och 8 månader trots en Ödigt insatt neuromuskulär rehabilitering. Effeken av träning har dock inte studerats med en kontrollgrupp, helt utan behandling, av eöska skäl Preliminära data från en grupp med symptomgivande äldre skador har påvisat defekta tröskelvärden, medan en annan grupp paöenter med
Page 2 and 3: Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997
Page 6 and 7: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 ic
Page 8 and 9: ^^nsk^r^ttsforskn^nr1D1997 skTvilli
Page 10 and 11: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 l
Page 12 and 13: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19
Page 18 and 19: Svensk Idrottsforskning nrXDX997 fo
Page 46: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?