Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1997<br />
Muskelaktivering vid sprintarbete<br />
Är det någon skillnad mellan könen?<br />
- t e *<br />
Ett 30 s maximalt cykelarbete är ur metabol synpunkt ett mycket ansträngande arbete. Under detta<br />
halvminuts arbete halveras muskelns innehåll av ATF» vilket år den största ATP-uttömningen som<br />
kan uppnås under fysiologiska förhållanden. Kreatinfosfatförrådet töms nästan helt och glykogenmängden<br />
minskar med 1/3. Dessutom uppnås en näst intill maximal mjölksyrakoncentration.<br />
• • • Vid muskelarbete omvandlas<br />
kemiskt lagrad e<strong>ner</strong>gi i muskeln till<br />
mekanisk e<strong>ner</strong>gi: det sista steget i<br />
denna process är då ATP (adenosintrifosfat)<br />
bryts <strong>ner</strong> till ADP och fosfat<br />
(fig.l). Den kemiskt bundna e<strong>ner</strong>gin<br />
i ATP-molekylen kan då<br />
omvandlas till mekaniskt arbete.<br />
I muskulaturen finns ett mycket litet<br />
förråd av färdigt ATP som endast<br />
räcker några sekunder vid högintensivt<br />
arbete. Därför måste muskelfibem<br />
nybilda ATP från andra e<strong>ner</strong>girika<br />
kemiska föreningar i muskeln<br />
under pågående muskelarbete. Det<br />
snabbaste sättet är via nedbrytning<br />
av kretinfosfat som finns lagrat i<br />
muskel fibern Muskelns kreatinfosfatförråd<br />
räcker ca 10 s vid högintensivt<br />
muskelarbete. Denna process<br />
startar innan det befintliga ATP förrådet<br />
är slut.<br />
För att kunna utföra ett 30 s maximalt<br />
sprintarbete behöver ytterligare<br />
en e<strong>ner</strong>gikälla tas i anspråk.<br />
Denna är muskelglykogen som bryts<br />
ned till laktat samtidigt som ATP<br />
nybildas. I sista hand utnyttjas förbränning.<br />
Under ett 30 s maximalt<br />
sprintarbete kan uppskattningsvis<br />
ca 25% av e<strong>ner</strong>gin komma från kreatinfosfat,<br />
ca 60% från glykogennedbrytning<br />
öll laktat och ca 15% från<br />
förbränningsprocessen (Hill, 1993).<br />
Det är framför allt i arbetets slutskede<br />
som förbränningsprocessen<br />
utnyttjas för att bilda nytt ATP. Vid<br />
ett högintensivt arbete, som t ex ett<br />
30 s sprint, kommer ATPs nedbrytningshastighet<br />
att överstiga dess<br />
nybildningshastighet och en del av<br />
ATP-förrådet bryts <strong>ner</strong> till IMP via<br />
ADP och AMP (fig. 1). En muskelfiber<br />
som ackumulerat IMP är sannolikt<br />
en mycket trött fiber.<br />
Bakgrund och syfte<br />
Anaeroba prestationsförmågan,<br />
exempelvis bestämd med hjälp av<br />
ett Wingatetest (se metoder), är lägre<br />
för kvinnor än för män, även om<br />
man justerar för skillnader i kroppsdimensio<strong>ner</strong><br />
och tar hänsyn öll träningsgrad<br />
(Esbjömsson, 1993). Kvinnor<br />
ansamlar även mindre laktat i<br />
blod och muskel efter ett kortvarigt<br />
högintensivt arbete (30 s Wingatetest)<br />
än män (Gråtas- Delamarche,<br />
1994; Jacobs, 1983). Orsaken öll dessa<br />
båda påvisade könskillnader är<br />
möjligen att kvinnorna aköverar/rekryterar<br />
sina muskelfibrer i mindre<br />
grad än männen, speciellt typ II<br />
fibrer som har en högre aköveringströskel<br />
än typ I fibrer. För att testa<br />
detta påstående analyserade vi nedbrytningen<br />
av ATP öll IMP och<br />
nebrytningen av glykogen Öll laktat<br />
separat i typ I och II fibrer hos både<br />
män och kvinnor i samband med ett<br />
30 s Wingatetest.<br />
Metoder<br />
ENERGIUTVINNING FOR MEKANISKT ARBETE<br />
ATP-->-ADP + Pj + E<strong>ner</strong>gi<br />
Vid e<strong>ner</strong>gikris i muskeln<br />
ATP-->-ADP-->-AMP--»-IMP + NH3<br />
Anaerob ATP-nybildning<br />
kreatinfosfat + ADP-->- kreatin + ATP<br />
glykogen --•• laktat + ATP<br />
Försöksgruppen bestod av 20 fysiskt<br />
Fig.l.<br />
Kemis&B rgatfrongr/or<br />
aff<br />
whTznna e<strong>ner</strong>gi<br />
h'M den arbefantJgmwsWn<br />
Esbjörnsson<br />
Liljedahl<br />
Institutionen för<br />
medicinsk laboratorievetenskap<br />
och teknik,<br />
Huddinge sjukhus<br />
aköva män och 18 fysiskt aköva<br />
kvinnor som studerade och bodde<br />
på Lillsveds idrottsfolkhögskola.<br />
Således hade de likartad arbetsdag,<br />
åt ungefär samma kost och hade sin<br />
friöd i samma miljö. Medelåldern<br />
för män respeköve kvinnor var 25<br />
och 23 år, medelvikten 75 och 65 kg<br />
och medellängden 178 cm och 167<br />
cm. Lårets sträckarmuskel bestod av<br />
ca 60 % typ I muskelfibrer hos både<br />
män och kvinnor. Ett akövitetsindex<br />
(min 5.5 - max 20 poäng) bestämdes<br />
med hjälp av ett frågeformulär innehållande<br />
9 frågor om fysisk akövitet.<br />
Medelakövitetsindex befanns vara<br />
15.5 för denna försöksgrupp oavsett<br />
Försöksperso<strong>ner</strong>na öck utiöra ett<br />
Wingatetest (Bar-Or, 1980). Detta<br />
innebär att cykla i 30 sekunder med<br />
maximal trampfrekvens på en ergometercykel<br />
och med en bromskraft<br />
av 75 g per kg kroppsvikt. Uöfrån<br />
registrering av effekten (Watt) var<br />
femte sekund xmder Wingatetestet<br />
kalkylerades peak power, som är<br />
den högsta registrerade effekten och<br />
mean power, som är medeleffekten<br />
av de sex registrerade effekterna.<br />
Venblodprover togs före och vid<br />
upprepade tillfällen efter cykelsprintet.<br />
Muskelbiopsier togs från<br />
m. vastus lateralis (lårets yttre<br />
sträckarmuskel) före och omedelbart<br />
efter cykelsprintet.
Change language