Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1997 Ett stort tack tiff mina medarbetare processor Gzmnar Grimby, med.dr. ocfz feg. s/wkgymnasf Rofand Tfiomee ocfz /brskningsingen;ör Lffrika österberg. Referenser: Bosco C, Viitasalo JT, Komi PV, Luthanen P (1982) Combined effect of elastic energy and myoelectrical potentiation during stretchshortening cycle exercise. Acta Physiol Scand 114: 557-565. Edwards RHT (1981) Human muscle function and fatigue. I Human muscle fatigue: physiological mechanisms. Porter R & Whelan J (eds):l-18, Pitman, London. van Ingen Schenau (1984) An altemaöve view of the concept of utilisation of elastic energy in human movement. Human Movement Science 3: 301-336. Knuttgen H (1986) Human performance in high-intensity exercise with concentric and eccentric muscle contractions. Int J Sports Med (Suppl) 7:6. Komi PV (1984) Physiological and biomechanical correlates of muscle funcöon: effects of musde structure and stretch-shortening cyde on force and speed. Exerc Spön Sci Rev 12:81-121. Lindström L, Magnusson R, Petersén I (1970) Muscular fatigue and acöon potential conduction velocity changes studied with freuqency analysis of EMG signals. Electromyography 4:341-353. Lännergren J, Westerblad H (1994) Muskeltrötthet. Metabola förändringar i muskelmassan. Nord Med 10923-7. Mortimer JM, Magnusson R, Petersén I (1970) Conducbon velocity in isdxemic muscle: effect on EMG frequency spectrum. Am J Physiol 219:1324-1329. Peeters M, Svantesson U, Grimby G (1995) Effect of prior isometric musde action on concentric torque output during plantar flexion. Eur J Appl Physiol 71272-275. Shorten MR (1987) Muscle elasöcity and human performance. Med Spön Sci 25:1-18. Sutherland DH, Cooper L, Daniel D (1980) The role of the ankle plantar flexors in normal walking. J Bone Joint Sxirg 62-AJ54-363. Svantesson U, Emstoff B, Bergh P, Grimby G (1991) Use of a Kin-Com dynamometer to study the stretch-shortening cycle during plantar Hexion. Eur J Appl Physiol 62:415- Svantesson U, Grimby G, Thomeé R (1994) Potentiation of concentric plantar flexion torque following eccentric and isometric musde actions. Acta Physiol Scand 152:287-293. Svantesson U, Grimby G (1995) Stretch-shortening cyde during plantar flexion in young and elderly women and men. Eur J Appl Physiol 71:381-385. Svantesson U, österberg U, Thomeé R, Grimby G. Fatigue during repeated eccentric-concentric and pure concentric musde actions of the plantar flexiorx. Submitted Vestergaard-Poulsen P, Thomsen C, Sinkjaer T, Henriksen O (1995) Simultaneous 31P- NMR spectroscopy and EMG in exercising and recovering human skeletal musde: a correlation study. J Appl Physiol 79:1469-1478. Unga Unga Äldre Äldre kvinnor mön kvinnor mön Antal (%) 40 W »O Antal (*) 40 60 80 Antal (%) Rent koncentrisk Exc#ntM*k-koncantr1#k Unga Unga Äldre Äldre kvinnor mön kvinnor män Antal OK) 40 60 80 Antal (%) Fig 5. Procent ökning i oridmoment meffan en rent koncentrisk ocfz en ezcenfriskkoncentriskznwskefaktioitef. Adeaefoårffeocfz SEM anges. Matoäraena representerarme^efoårdet meffan 90°-99° at; oinkefn iyöffeden. p
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1997 Kvinnor, kreatin och bröstmjölk Efter sommarolympiaden i Barcelona 1992 fick ämnet kreatin en utbredd användning som kosttillskott inom idrotten. Detta berodde bl.a. på att två kortdistanslöpare från Storbritannien var mycket framgångsrika i sina respektive grenar och båda hade ätit kreatin innan tävlingarna. Detta har föranlett att mer vetenskapligt undersöka effekter av ett ökat kreatinintag på fysisk prestationsförmåga och energiomsättning i skelettmuskel hos människa. • • • Kreatin är den energifattiga formen av kreaönfosfat (PCr) som i sin tur är energileverantör öll ATP som är den omedelbara energikällan för muskelkontraköonen. När kreaön tar upp fosfat säger man att den blivit fosforylerad och PCr har bildats. Ämnen i fosforylerade form så som PCr kan inte passera över cellmembranet och in i cellen därför äter man den icke fosforylerade formen kreatin. På detta sätt kan man öka både kreatin och PCr koncentrationen i muskelcellen och på detta sätt öka energiförådet i muskeln (Harris et al. 1992). Kreatin är ett kroppseget ämne som syntetiseras i lever, bukspottkörtel och njure. Vi får även kreatin från födan och den största koncentrationen har hittats i strömming med ca 6 g/kg och därefter kommer kött med ca 5 g/kg. Ett ökat kreatinintag vid kortvarigt hårt arbete (6-30 sek) har visat att man kan bibehålla en hög muskelkraft något längre tid jämfört med grupper som ej intagit kreatin (Balsom et al. 1993, Casey et aL 1996).! dessa studier har enbart män använts som försökspersoner och därför vet man ej om kvinnor uppvisar samma mönster vad gäller upptag i muskulaturen. Man vet inte säkert vad som styr Karin Söderlund Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet upptaget av kreatin i muskel men en hypotes är att insulin spelar en viss roll (Koszalka och Andrew 1972, Haughland och Chang 1975). Det finns en studie på män som fått kreaön och glukos samtidigt och där man sett ett större upptag jämfört om man bara åt kreaön (Green et al 1996). Frågeställningen har varit om insulin påverkar kreaönupptaget och om kvinnor uppvisar samma upptagningsmönster som män. Genom att ge glukos samödigt med kreaön får man en insulinstegring i blod. Ett argument som ofta hörs att inte använda kvinnor som försökspersoner är att vi har mens. Menstruaöonscykeln är en normal fysiologisk företeelse hos oss och det är bara att standardisera öden för provtagning så att den infaller vid samma ödpunkt i menstruaöonscykeln för alla försökspersoner. Eftersom vi kvinnor utgör 50 % av befolkningen är det självklart att även kvinnor används som försökspersoner! Metodik 14 kvinnor deltog i denna söidie och dessa delades upp i två grupper där grupp 1 fick kreaön och grupp 2 fick kreaön + glukos och intaget pågick under 7 dagar för båda grupperna. Alla tränade mellan 3 och 7 ggr/vecka olika typer av idrotter. Aldem varierade mellan 20-25 år och de vägde i medeltal 62 kg. Dag 1 = startdag, 3-7:e dagen efter första mensdagen, muskelbiopsi i Dag 2 - 9 = intag av kreaön 5g x 4/dag eller kreaön 5g + glukos 0,6g/kg kroppsvikt x 4/dag Dag 9 = muskelbiopsi i låret Kreaönpulvret löstes upp i varm vätska för grupp 1 och för grupp 2 hade kreatin och glukos blandats i en påse och detta löstes också upp i varm vätska. Intaget fördelades på fyra tillfällen under dagen. I muskelprovet analyserades koncentraöonen av ATP, PCr, kreaön och glykogen före och efter 7 dagars Den statistiska metod som använts för att analysera våra data är tvåvägs ANOVA 2x2 design. Spridningen är angiven som standarddeviaöonen (±SD). Resultat När vi har jämfört de två grupperna har vi inte funnit några staösöskt påvisbara skillnader i upptaget av kreaön. Båda grupperna uppvisar lika stor ökning av kreaön, PCr och totalkreaön (kreaön + PCr =TCr) i muskel efter 7 dagars intag. Den ökning som man ser i TCr i både grupp 1 och 2 är i samma storleksordning som vi har sett hos manliga försökspersoner (Harris et al 1992). Trots det stora intaget av glukos i grupp 2 (ca 140 g/dag) fann vi ingen ökning av glykogen i muskeln. Slutsats Vi kan inte i denna undersökning se att kreaön i kombinaöon med glukos (0,6g/kg kroppsvikt) skulle ytterligare öka upptaget av kreaön i muskel. I en studie av Green et al
Page 2 and 3: Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997
Page 6 and 7: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 ic
Page 8 and 9: ^^nsk^r^ttsforskn^nr1D1997 skTvilli
Page 10 and 11: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 l
Page 12 and 13: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19
Page 18 and 19: Svensk Idrottsforskning nrXDX997 fo
Page 46: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?