Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1997 I öbrer tolkas därmed inte som ett tecken på lägre grad av akövering/rekrytering av dessa fibrer hos kvinnor än män. Orsaken kan istället vara en lägre kapacitet för glykogenolys eller lägre grad av sömulering av glykogenolysen, Lex via katekolaminer. Den lägre glykogenolyshasögheten i typ I öbrema hos kvinnor kan vara en förklaring öll den lägre anaeroba prestaöonsförmågan och lägre blodlaktatnivån hos kvinnor i jämförelse med män efter ett sprinttesL Slutsatser # Under ett 30 s Wingatetest tycks kvinnorna utnyttja sina typ II öbrer i samma omfattning som män, baserat på att metabola förändringar i mmol x kg torr vikt Interaktionsterm: kön x lid lyp I NS; typ 11= NS dessa öbrer inte skiljer sig mellan könen # Lägre hasöghet av glykogennedbrytning i typ I öbrer hos kvinnor kan kanske förklara lägre laktatansamling i blodet och därmed lägre prestaöonsförmåga under ett 30 s Wingatetest Studien har genomförts med ekonomiskt erhållet stöd från OF. Referenser Bar-Or O, Dotan R, Inbar O, Rothstein A, Karlsson J, Tesch PA (1980) Anaerobic capacity and muscle fibre type distribution in man. Int J Sports Med 1:82-85 Esbjömsson M, Sylvén C, Holm L Jansson E man typ I kvinnor typ I män typ II kvinnor typ II Fig. 2. ATPnedgang %Wer ef f 30 s Wmgxzfefesf % fyp J odi If m%/sÄugf/%breryör män odi ttTmnor. mmol x kg torr vikt Glykogen Interaktionslerm: kön x tid lyp I p< OM; typ I*. NS mmol x kg torr vikt (1993) Fast twitch Hbres may predict anaerobic performance in both females and males. Int j Sports Med 14 (5)257-263 Gratas-Delamarche A, Le Cam R, Delamarche P, Monnier M, Koubi H (1994) Lactate and catecholamine responses in male and female sprinters during a Wingate test. Eur) Appl Physiol 6&362-366 Hill W D (1993) The critical power concepL Sports Medicin 16 (4): 237-254 Jacobs 1, Tesch PA, Bar-Or O, Karlsson J, Dotan R (1983) Lactate in human muscle after 10 and 30 s of supramaximal exercise. J Appl Physiol 55(2)^65-367 manien k#mor%iH Fig. 3. Acbamdenng ar 1A4P wWer eff 30 s Wingafefesf % fyp I odi II mMsAef/ibrer/br n#i oc/% Wnnor. mmol x kg torr vikt Interaktionsterm: l*pl- NS; lyp M- N8 Kreatinfosfat -A— kvinnor typ I -*— kvinnor typ II -O— män typ I -*— män typ II Fig. 4. KrMön/osxtfnedgdng wnder eff 30 s WmgaCefesf i fyp Fig. 5. Gfykogenneå^In^ wn*jer eff 30 s Wingafefesf z h/p I I od% II mwskefiioreryor ?nan odz tpinnor. ock II mwskeff%brer)%r män odz Wnnor.
Svensk Idrottsforskning nr 1 • 1997 icker ungdomar i idrottsföreningar mindre än andra ungdomar? Många menar att idrotten har speciella hälsobefrämjande effekter. Detta år en fråga som jag empiriskt prövat i en undersökning kring nyttjandet av tobak, alkohol och andra droger bland 13- 19-åriga ungdomar. I denna artikel behandlas speciellt bruk av alkohol, men även frågan om bruk av tobak och nyttjande av andra droger behandlas kortfattat. • • • Bogarve och Andrén-Sandberg drar i den nyutkomna rapporten "Unga idroffore om röÄTiing, srzwsmng, a/Wzof oc/z doping" från Skånes Idrottsförbund slutsatsen att idrottsungdomar röker, snusar samt använder alkohol och andra droger mindre än övriga ungdomar. I massmedia har man framställt dessa "positiva" resultat som ett argument för ökad offentlig satsning på Resultaten bygger på en studie av 12-19-åriga ungdomar som ägnar sig åt badminton, bowling, brottning, fotboll, handboll, innebandy, orientering eller simning. En närmare läsning av rapporten visar dock att det finns betydande brister i den genomförda undersökningen, vilket innebär att man måste ställa sig frågande till resultatens tillförlitlighet. För undersökningen gäller * den saknar kontrollgrupp. Jämförelse görs endast med riks siffror från CANs årliga undersökning bland elever i nionde årskursen på högstadiet. * urvalet av deltagande föreningar har gjorts av ordförandena i specialidrottsförbxmden * ordföranden i de aktuella föreningarna har fungerat som kontaktpersoner * enkäten har fyllts i vid ett träningstillfälle under överinseende av ledare * bortfallet - omfattande minst de som ej var närvarande vid detta träningstillfälle - redovisas och diskuteras ej * man har ej tagit hänsyn till att idrottande ungdomar i flera avseenden skiljer sig från övriga ungdomar med avseende på sociala bakgrundsfaktorer vilket också påverkar bruket av tobak, alkohol och andra droger. Stig Elofsson Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Detta gör det högst relevant att ställa sig följande frågor # nyttjar idrottande ungdomar tobak, alkohol och andra droger i mindre utsträckning än andra ungdomar med jämförbar social bakgrund? # finns det dessutom stöd för att idrotten i sig själv skulle ha en "positiv" inverkan på detta bruk? Syfte och problemställning För att belysa dessa frågeställningar har jag analyserat material från ett antal fritidsvaneundersökningar i olika kommuner. På grund av det begränsade utrymmet kommer jag i den här artikeln endast att behandla bruket av alkohol men i undersökningen har även frågan om bruk av tobak och andra droger behandlats. Dessa resxiltat redovisas i rapporten RöJker oc/z zfrzcter wMgdorwzr z idröf fs/Örening mzWrg? vilken givits ut vid Kultur- och idrottsförvaltningen i Stockholm. I denna rapport ges också en mer utförlig redovisning av material och beskrivning av (speciellt) de olika bakgrundsvariablerna. Jag kommer dock kortfattat att beröra även frågan om utnyttjande av tobak och andra droger i slutdiskussionen. För att man skall få en bild av idrottens eventuella påverkan på tobaksoch drogbruk räcker det inte med att jämföra idrottsutövande ungdomar med övriga ungdomar. De idrottsut övande ungdomarna har i högre utsträckning en resursmässigt god bakgrund (1). För att kunna göra mer relevanta jämförelser - med avseende på social bakgrund - gör jag därför också jämförelser med ungdomar som är med i annan förening än idrottsförening samt med ungdomar som deltar i kommunala musikskolan - grupper som med avseende på social bakgrund är likartade (2). Jag kommer också att göra jämförelser med ungdomar som ej är med i förening, ej deltar i kommunala musikskolan och ej besöker fritidsgård - här betecknade utanförstående. I den fritidspolitiska diskussionen har man ofta bekymrat sig för denna grupp och diskuterat på vilket sätt man skall nå den med olika fritidspolitiska satsningar (3). Utgångspunkten för denna diskussion har dels varit att vi här finner mer resurssvaga (mindre målinriktade) ungdomar, dels att det i denna grupp finns en större andel ungdomar som uppvisar tecken på bristande social anpassning. En analys av denna grupp (4) visar dock att de med avseende på social anpassning (i och utanför skolan) överensstämmer ganska väl med xmgdomar som är med i förening men att gruppen utanförstående resursmässigt har en svagare bakgrund och därigenom påminner om ungdomar som besöker fritidsgård. Material och metod Materialet för rapporten har hämtas från ett antal fritidsvaneundersökningar på högstadiet och gymnasiet som genomförts i samarbete mellan forskningsenheten vid FRITID Stockholm, Institutionen for socialt arbete vid Stockholms universitet samt berörda kommxmer xmder de
Page 2 and 3: Svensk Idrottsforskning nr 1 * 1997
Page 6 and 7: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 ic
Page 8 and 9: ^^nsk^r^ttsforskn^nr1D1997 skTvilli
Page 10 and 11: Svensk Idrottsforskning nr1D1997 l
Page 12 and 13: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19
Page 18 and 19: Svensk Idrottsforskning nrXDX997 fo
Page 46: Svensk Idrottsforskning nr 1 • 19

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?