Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

More documents

Recommendations

Info

–VI HAR ETT Kanada är ett av de länder som särskilt intresserat Demokratioch självstyrelseberedningen. I Toronto arbetar politikerna aktivt med konsultationsprocesser för att ta del av medborgarnas synpunkter. Det innebär att kommunens politiker kontinuerligt möter allmänheten. KONSULTATIONERNA är väl planerade processer med tydliga syften, oavsett om det handlar om stadens budget, att utveckla policydokument eller ett stadsdelsområde, berättar Anna Lindström, projektledare för Brytpunkt. – Politikerna säger: ”Vi kan inte veta allting. Vi måste ta reda på var människor står och hur de tänker för att fatta välgrundade beslut.” I Toronto utgör inte partierna grunden för val. Politikerna, som är heltidspolitiker, väljs genom personval. Eftersom det inte finns några partiplattformar som grund för olika ställningstaganden är det viktigt att politikerna samtalar med invånarna. Medborgarna blir inbjudna via stadens hemsida, annonsering i press och plakat ute på stan. – I Toronto finns det alltid någon dialog på gång; stordialoger, fokusgrupper eller enskilda samtal, beroende på ämne. Ibland anmäler sig flera hundra personer. Många vill föra fram sina synpunkter och delta i samtal. Dialogerna leds av professionella processledare. Politikernas uppdrag 24 är att lyssna, ställa följdfrågor och dra lärdom. – Vid svenska konsultationsprocesser finns det oftast ett mer eller mindre färdigt förslag som medborgarna får tycka till om. I Kanada går politikerna ut med ett blankt papper. Vad vill ni att vi ska göra? Hur blir det bäst och mest funktionellt för er? Om det finns ingredienser i projektet som kräver lagstiftning eller på annat sätt inte är förhandlingsbart, så berättar man det. Dialogerna sker vid flera tillfällen och på olika platser för att alla grupper i samhället – barnfamiljer, pensionärer, skiftarbetare och studenter – ska ha möjlighet att komma. För att allt detta ska fungera finns det ett väl utvecklat kommunsekretariat som ägnar sig åt logistik, administration och dokumentation. Som ser till att körscheman fungerar och sköter återkopplingen till medborgarna. Berättar för dem som medverkat vad som händer i frågan och hur deras åsikter använts. Syftet med dialoger och konsultationer är primärt att samla in synpunkter. Men också att skapa olika slags lärande, berättar Anna Lindström. Alla som deltar i konsultationerna har i förväg tagit del av information om den aktuella frågan och fått kunskap om hur processen går till. Men också mötet med andra medborgare ger kunskap. – I Sverige får politiker ofta besök av enskilda lobbygrupper – handikapporganisationer, pensionärer, näringslivsorganisationer – som framför sina krav och synpunkter. Men då sker inget utbyte mellan grupperna. Om man som i Toronto i stället bjuder in dem tillsammans så börjar de diskutera med varandra, vilket gör att de lösningar som kommer fram blir mer genomarbetade. Möten mellan olika behov kan skapa förståelse och intresse. Samtidigt ökar chansen att nya och oväntade idéer kommer fram. Spanien: Exemplet Katalonien I SVERIGE talar man om hur olika typer av medborgarinflytande skulle kunna komplettera vårt demokratiska system. En åsikt är att det finns risk för att de konkurrerar ut vårt nuvarande system och att vi skulle förlora våra politiska partier och därmed grunden för vårt representativa system. Men det går att förena, vilket man kan se av exemplet Katalonien. Spanien skiljer sig från både Kanada och Sverige genom sin relativt korta demokratiska historia. De första demokratiska kommunvalen ägde rum 1979 efter 40 år av fascistiskt styre. Men det finns också en likhet mellan Sverige och Spanien. Båda har en stark partitradition. Katalonien har lagstiftat om medborgerligt deltagande. I Barcelona stad använder man sig av medborgarråd. Ordförande är den ledande politikern i området. Medlemmarna är valda för en bestämd mandatperiod och företräder sig själva eller en organisation. Det kan vara en klok person, som invånarna har förtroende för. BRYTPUNKT
PROBLEM. Eller en artist. Frågor som tas upp rör allt från prioriteringar och policies till vad man ska göra med ett område i kommunen. Kommunerna arrangerar även rådslag där olika grupper i ett bostadsområde möts för att till exempel diskutera stadsdelsandan. – Den katalanska modellen är mer inriktad på rådgivning och inte så processinriktad som den kanadensiska, säger Anna Lindström. I Spanien utgör partierna basen och anlägger tonen. ”Sverige har mycket att lära av Kanadas medborgardialog” I TORONTO har enskilda och representanter för föreningar och företag möjlighet att delta i de kommunala styrelsernas och nämndernas möten för att framföra sina förslag och åsikter. Carin Högstedt, kommunalråd (v) i Växjö, är en av de svenska politiker som tagit starkt intryck av den kanadensiska modellen. – Det var oerhört inspirerande att se hur man i Toronto förmår fånga in folks åsikter ”innan något händer”, som man uttryckte det. Vi har mycket att lära av deras medvetna linje för att engagera sina medborgare. Hur de systematiskt öppnat beslutsprocesserna och utvecklat en dialog genom att lyssna. Och hur de talar med, inte till människor utan att mästra. Växjö kommun har, liksom många andra svenska kommuner, genomfört olika förändringar för att minska avståndet mellan valda och väljare; medborgarförslag, allmänhetens frå- gestund, öppna nämndmöten och direktmöten med kommunledningen. – Men medborgarna har ändå inte någon större möjlighet att delta i diskussionen innan det finns ett förslag, utan har ofta fått ta ställning till något som redan är bestämt, säger Carin Högstedt. Det måste helt klart vara roligare och mer engagerande att vara med redan i början av processen. Därför skrev hon en motion till sitt fullmäktige och föreslog att ge kommunstyrelsen i uppdrag att införa en liknande rättighet för medborgarna i Växjö kommun. Motionen gick igenom. Nu uppmanas alla nämnder och styrelser att själva bestämma hur lång tid de vill avsätta för medborgarnas deltagande. – I Växjö kommuns jämställdhetskommitté, där jag är ordförande, har vi beslutat att under varje sammanträde vika maximalt en halvtimme för ändamålet. Vid premiären i februari kom en person och ställde svåra och relevanta frågor kring jämställdhetsarbetet. Det kändes väldigt bra! Lokalpolitiken i Toronto består av betydligt färre politiker än i Sverige. Är det också en modell att ta efter? – Jag har tidigare alltid tyckt att det är bra med många politiker. Helt enkelt för att det betyder att många människor känner någon förtroendevald. Men jag har börjat ändra mig på den punkten. Jag tror inte att det innebär en katastrof om politikerna blir färre. Enbart antalet bestämmer inte graden av demokrati. Det viktigaste är att se till att dialogen med medborgarna fungerar bättre. Idag tenderar heltidspolitikerna att få ett HUR VILL NI LÖSA DET? övertag genom att kunna ägna mer tid och resurser åt sitt politiska engagemang än sina kollegor, fritidspolitikerna. Det skapar obalans, menar Carin Högstedt. – Om det ska bli någon jämvikt måste vi så långt det är möjligt försöka skräddarsy uppdragen så att de passar den enskilda fritidspolitikerns förutsättningar och möjligheter. Den som vill vara mer aktiv för att till exempel ta kontakt med medborgarna och med media måste få både mer tid och bättre villkor. Jag tycker därför att de bör få så generösa arvoden att de kan vara borta en dag i veckan från sitt ordinarie arbete för att ägna sig åt politiken. Det är också viktigt att fördela uppgifterna så att inte allt hänger på kommunalrådet eller kommunstyrelsens ordförande. Vi behöver vara fler som syns utåt. Att Carin Högstedt är imponerad av modellen i Toronto, som också är ett partilöst system, betyder dock inte att hon tycker att det svenska partisystemet ska avskaffas. – Men det behöver kompletteras med mer deltagardemokrati för att överleva. Politiken kan inte helt överlåtas till den lilla skara som är medlemmar i partierna. • Visste du att medborgare i Kanada kan rösta både där man bor och där man äger fast egendom. BRYTPUNKT 25
Page 1 and 2: yt punkt Demokratins utmaningar Rep
Page 3 and 4: Brytpunkt - om politikens roll i fr
Page 5 and 6: - De flesta medborgare känner oss
Page 7 and 8: TOMMY MÖLLER, professor i statsvet
Page 9 and 10: NÄRA TILL ALLA Politikerna? Dom se
Page 11 and 12: I mittpunkten mellan Kalmar, Karlsk
Page 13 and 14: säger Berit Carlsson. Många trodd
Page 15 and 16: är på gott och ont. Gott för att
Page 17 and 18: Hur ska man få den unga generation
Page 19 and 20: Storstadskommunen Botkyrka satsar p
Page 21 and 22: ”När man är ung måste man vara
Page 23: SAMIR SANDBERG, 22 ÅR. Verksam ino
Page 27 and 28: ”Vi får aldrig glömma att vi ä
Page 29 and 30: Oslos majoritetsstyre Inom Oslos ma
Page 31 and 32: ”Det tog tid att förklara att vi
Page 33 and 34: Henry Bäck är professor i offentl
Page 35 and 36: FRÅGA JURISTEN Håkan Torngren, ju
Page 37 and 38: ver spana ärlden vecklas” Island
Page 39 and 40: nya politiker ska ha kunskap per au

Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?