Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

32
Kan parlamentarism vara något
för svenska kommuner & landsting?
I Norge tillämpar de två största kommunerna
samt en av fylkeskommunerna ett parlamentariskt
styrsystem. Är det något för våra svenska
kommuner och landsting att ta efter? Det tror
statsvetaren Henry Bäck, som anser att ett nytt
styrsystem skulle få ordning på maktbalansen.
Vilka är argumenten för parlamentarism?
– Framförallt att väljarna får en tydligare bild av
vilken politisk konstellation som kommer att ansvara
för politiken efter ett val. Det gör det lättare för medborgarna
att sedan utkräva ansvar. Men parlamentarism
skulle också kunna bringa ordning i kommunernas
och landstingens inre politiska organisationer.
– Risken för maktspel och sammansvärjningar
skulle minska om det fanns tydligare regler att hålla
sig till. På längre sikt kan ett mer ordnat system också
vinna i legitimitet hos medborgarna, eftersom det
”politiska käbblet” är det som folk oftast brukar vända
sig emot.
Ett annat starkt argument för parlamentarism anser
Henry Bäck vara att många svenska kommuner
redan har infört en ”kvasivariant” av modellen och
skapat kompromisslösningar med två verkställande
organ: En kommunstyrelse som är proportionellt tillsatt
och en parlamentariskt tillsatt ”styrande koalition”.
– Det betyder att man egentligen har både samlingsregering
och parlamentarism. Det blir svårt att
reglera. Då tycker jag att det är bättre att bestämma
sig för det ena eller andra och se till att ha tydliga
regler för hur det ska gå till vid ”regeringskriser” och
nyval till fullmäktige.
Ser du några argument mot parlamentarism?
– Nej, egentligen inte. Det skulle i så fall vara att
oppositionen inte har någon plats i en parlamentarisk
kommun- eller landstingsregering. För att motverka
deras förlorade insyn måste man förstärka kommittéer
eller utskott i fullmäktige. Det är kanske till och
med viktigare i kommunerna och landstingen än det
är inom rikspolitiken eftersom det finns en försvarlig
grupp kommuner där man inte kan räkna med majoritetsskifte
inom överskådlig framtid. Till exempel på
gamla bruksorter där socialdemokratin dominerar
starkt eller i moderata förortskommuner i storstäderna.
I sådana stabila kommuner ökar givetvis betydelsen
av oppositionens insyn.
I Norge har man infört möjligheten att välja mellan
antingen den traditionella formannskapsmodellen och
parlamentarism. Vilka effekter har det fått?
– De utvärderingar som gjorts i Oslo, Bergen och
Nordland fylke där man tillämpar parlamentarismen,
pekar på succé. Politiken sägs ha blivit livligare och
debatterna i fullmäktige intressantare. Resultaten
från Oslo visar också på tydligare ansvarsfördelning,
större inflytande över administrationen och ökad
tydlighet gentemot väljarna. Däremot har systemskiftet
faktiskt haft svaga eller inga effekter på det politiska
deltagandet och människors uppfattningar om
systemets legitimitet. Man hade väntat sig att de tydligare
ansvarsförhållandena skulle leda till ett ökat
medborgerligt intresse, och inte minst ökat valdeltagande.
Dessa förväntningar infriades i huvudsak inte.
Många europeiska länder har infört system med
direktvalda borgmästare. Vilken effekt har det på maktdelningen?
– Borgmästarrollen brukar skapa ordning i kommunens
inre organisation. I dag finns en osäkerhet
hos många svenska kommunstyrelseordförande, som
hela tiden måste vara på sin vakt så att det inte pågår
en sammansvärjning någonstans som kan störta
honom eller henne. Socialpsykologen Torbjörn Nilsson
har kallat det ”en paranoid organisation där man
hela tiden måste snegla över axeln.” Dessa mindre tilltalande
sidor av det politiska spelet kan man få bort
om ordföranden har en reglerad ställning.
Vad skiljer en svensk kommunstyrelseordförande och
en borgmästare?
– Det är framförallt två omständigheter. Den första
är hur de väljs. Den svenska styrelseordföranden är
BRYTPUNKT