Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

More documents

Recommendations

Info

Demokratin måste förnyas. Men det innebär inte att vi måste hitta en enda form som ska gälla för alla kommuner. Varje kommun måste kunna välja sin väg, menar Kenth Lövgren, oppositionsråd för folkpartiet i Gävle kommun. MÅNGA POLITIKER upplever sig få allt mindre makt i förhållande till kommunstyrelse och tjänstemän. En enkätstudie i sjutton kommuner visade att drygt hälften av de förtroendevalda anser att politikernas uppgift ofta begränsas till att godkänna tjänstemännens förslag. Var tredje förtroendevald i kom munfullmäktige funderar på att hoppa av sitt uppdrag. – En bidragande orsak är att de inte känner sig delaktiga i besluten, menar Kenth Lövgren. – För att vitalisera politiken och öka legitimiteten måste kommunerna få möjlighet att pröva olika sätt att förändra sitt sätt att arbeta. Till 26 ”Varför måste alla kommuner se likadana ut?” exempel att skrota kommunfullmäktige, som ofta är en diskussionsklubb, och istället införa direktval till kommunstyrelsen. – Ofta är beslutsunderlagen ändå så genomarbetade och processade av tjänstemän och kommunstyrelse att det bara är en formsak för kommunfullmäktige att godkänna dem. – Andra intressanta möjligheter är att införa personval – utan spärrar – så att medborgarna ser vem de röstar på. Eller öka antalet förtroendevalda, men ge dem mindre ansvarsområden än vad de har idag. Men det är viktigt att varje kommun får möjlighet att komma fram till sin egen lösning, understryker Kenth Lövgren. Vem ska bestämma vilka satsningar som ska göras? – Kommun och stat bör sätta sig ned tillsammans för att se hur ramarna kan vidgas och vilka lagändringar som krävs. Det är viktigt att man inte uppifrån talar om vad som är rätt och fel. Mycket av den här utvecklingen måste komma från kommunerna själva. Det viktigaste är att det kommer till stånd ett samarbete mellan stat och kommuner kring de här frågorna. Vad krävs för det? – En omfattande mental förändring, det är jag övertygad om. Det är viktigt att vi får igång debatten nu och börjar ifrågasätta det vi håller på med. – Men det får inte stanna vid diskussioner, vi måste agera också. – I Sverige har vi en tendens att prata väldigt länge om saker och dra frågorna i långbänk. Det tar sådan tid innan vi kommer till skott och det verkar som om vi tror att demokrati mäts i tid: ”Ju mer tid vi ägnar åt en fråga desto mer demokrati.” Men det tror inte jag. Måste alla kommuner förändras? – Det finns många kommuner som fungerar bra idag och som inte vill genomföra några stora förändringar. Det ska de förstås inte behöva. • BRYTPUNKT
”Vi får aldrig glömma att vi är lekmän på uppdrag av folket” Undersökningar visar att det är ett vanligt problem att politiska beslut inte genomförs som politikerna tänkt sig. Det blir extra tydligt när politikerna anger målen men överlåter detaljstyrningen till tjänstemännen. Hur ser rollfördelningen ut? Måste de politiska beslutsprocesserna ses över? GREGER TIDLUND, kommunalråd (s) i Trosa kommun och Ulrika Karlsson, landstingspolitiker (m) i Uppsala län, anser båda att det finns tydliga gränser mellan ansvarsområdena. De förtroendevalda har det övergripande ansvaret och bestämmer inriktningen genom att fastställa mål, ramar och resurser. Tjänstemännens uppgift är att nå målen inom de fastlagda ramarna. Men för att det ska fungera måste båda parter vara medvetna om sina roller, ta sitt ansvar och vara observanta på när gränserna överskrids. GT: Jag tror att det handlar mycket om att båda parter måste bli ordentligt medvetna om sina olika roller. Vi politiker får aldrig glömma att vi är lekmän på uppdrag av folket och ska ta tillvara skattebetalarnas och brukarnas intressen. Hela kommunallagen är uppbyggd på att vi inte ska ha några specialkunskaper. UK: Jag tror också att det är oerhört viktigt att vi ägnar tid åt att ta till oss kunskap av tjänstemännen. Att vi träffas och samtalar. Tjänstemännen är ju vår informationsbas. GT: Problemet är att vi inte skolas in i vårt ansvar och vilka befogenheter som ingår i jobbet. Många nya politiker i ledande ställning bör få en rejäl kunskapsgenomgång på det området. Själv har jag erfarenhet av att ha trampat i klaveret ordentligt i början av min politikerkarriär. Som ny har man stora ambitioner och vill vara duktig. Då finns det risk att man lägger sig i för mycket. UK: Relationen mellan politiker och tjänstemän handlar om ett ömsesidigt beroende, men också om ett ömsesidigt ansvar. Som politiker ska vi inte gå in och detaljstyra, men alltid vara beredda att ta det politiska ledarskapet och konsekvenserna av vår politik. Och inte överlåta tuffa, impopulära beslut, till exempel prioriteringar, till tjänstemännen. Men de verksamhetsansvariga cheferna har också ett ansvar. Till exempel att hålla sin budget. GT: För att vi ska kunna ta beslut måste det finnas bra beslutsunderlag. Men tyvärr är de ofta inte tillräckligt genomarbetade. Jag anser att politiker generellt måste bli bättre på att förkasta undermåliga underlag och begära nya. Samtidigt måste vi komma ihåg att vi också har ett ansvar som beställare. Det gäller att avsätta tillräckligt med pengar och tid om man vill få bra underlag. UK: Ja, och lägga fram ramar och eventuella tilläggsdirektiv för utredningar som till exempel handlar om att dra in verksamheter. Det får inte bli så att enskilda tjänstemän får stå med hela ansvaret när allmänheten reagerar mot nedläggningar. Hur ser ni på skillnaden mellan sakfrågor och politiska frågor? GT: Vissa frågor blir politiska fast de egentligen inte är det. Det kan handla om att en lärare slagit en elev i skolan. Det är ju en verksamhetsfråga, men kan snabbt bli en politisk fråga när media ringer och frågar mig: Vad tänker ni göra åt det problemet? Då gäller det att bolla vidare till den som är verksamhetsansvarig. Men det är lätt att själv ta över i ett sådant läge eftersom man gärna vill visa handlingskraft. UK: Många gånger upplever jag att politiker lättare relaterar till en detaljfråga och lättare når ut med den via media. Men jag ser en fara i att detaljfrågorna skymmer de långsiktiga frågorna. Som till exempel hur svensk hälso- och sjukvård ska se ut i framtiden. Detaljfrågor kan också ta mycket tid, helt i onödan. Jag satt tidigare i landstingets kultur- och utbildningsnämnd. Där hade vi att ta ställning till bidragsansökningar från olika föreningar och organisationer. Det var både tidskrävande och absurt att vi politiker skulle sitta och värdera dockteater A mot dockteater B. Då tog jag initiativ till att vi istället arbetade fram riktlinjer för hur bidragen skulle fördelas och därmed blev det en tjänstemannafråga. Är det dags att initiera en diskussion om tjänstemannarollen? GT: Ja, det tycker jag vore bra. Med utgångspunkten att skapa en bra dialog med politikerna. UK: Ja, kanske det. Men i första hand bör vi inrikta oss på det politiska ledarskapet. Om det fungerar kommer också relationen mellan politiker och tjänstemän att bli bättre. • BRYTPUNKT 27
Page 1 and 2: yt punkt Demokratins utmaningar Rep
Page 3 and 4: Brytpunkt - om politikens roll i fr
Page 5 and 6: - De flesta medborgare känner oss
Page 7 and 8: TOMMY MÖLLER, professor i statsvet
Page 9 and 10: NÄRA TILL ALLA Politikerna? Dom se
Page 11 and 12: I mittpunkten mellan Kalmar, Karlsk
Page 13 and 14: säger Berit Carlsson. Många trodd
Page 15 and 16: är på gott och ont. Gott för att
Page 17 and 18: Hur ska man få den unga generation
Page 19 and 20: Storstadskommunen Botkyrka satsar p
Page 21 and 22: ”När man är ung måste man vara
Page 23 and 24: SAMIR SANDBERG, 22 ÅR. Verksam ino
Page 25: PROBLEM. Eller en artist. Frågor s
Page 29 and 30: Oslos majoritetsstyre Inom Oslos ma
Page 31 and 32: ”Det tog tid att förklara att vi
Page 33 and 34: Henry Bäck är professor i offentl
Page 35 and 36: FRÅGA JURISTEN Håkan Torngren, ju
Page 37 and 38: ver spana ärlden vecklas” Island
Page 39 and 40: nya politiker ska ha kunskap per au

Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?