Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

More documents

Recommendations

Info

32 Kan parlamentarism vara något för svenska kommuner & landsting? I Norge tillämpar de två största kommunerna samt en av fylkeskommunerna ett parlamentariskt styrsystem. Är det något för våra svenska kommuner och landsting att ta efter? Det tror statsvetaren Henry Bäck, som anser att ett nytt styrsystem skulle få ordning på maktbalansen. Vilka är argumenten för parlamentarism? – Framförallt att väljarna får en tydligare bild av vilken politisk konstellation som kommer att ansvara för politiken efter ett val. Det gör det lättare för medborgarna att sedan utkräva ansvar. Men parlamentarism skulle också kunna bringa ordning i kommunernas och landstingens inre politiska organisationer. – Risken för maktspel och sammansvärjningar skulle minska om det fanns tydligare regler att hålla sig till. På längre sikt kan ett mer ordnat system också vinna i legitimitet hos medborgarna, eftersom det ”politiska käbblet” är det som folk oftast brukar vända sig emot. Ett annat starkt argument för parlamentarism anser Henry Bäck vara att många svenska kommuner redan har infört en ”kvasivariant” av modellen och skapat kompromisslösningar med två verkställande organ: En kommunstyrelse som är proportionellt tillsatt och en parlamentariskt tillsatt ”styrande koalition”. – Det betyder att man egentligen har både samlingsregering och parlamentarism. Det blir svårt att reglera. Då tycker jag att det är bättre att bestämma sig för det ena eller andra och se till att ha tydliga regler för hur det ska gå till vid ”regeringskriser” och nyval till fullmäktige. Ser du några argument mot parlamentarism? – Nej, egentligen inte. Det skulle i så fall vara att oppositionen inte har någon plats i en parlamentarisk kommun- eller landstingsregering. För att motverka deras förlorade insyn måste man förstärka kommittéer eller utskott i fullmäktige. Det är kanske till och med viktigare i kommunerna och landstingen än det är inom rikspolitiken eftersom det finns en försvarlig grupp kommuner där man inte kan räkna med majoritetsskifte inom överskådlig framtid. Till exempel på gamla bruksorter där socialdemokratin dominerar starkt eller i moderata förortskommuner i storstäderna. I sådana stabila kommuner ökar givetvis betydelsen av oppositionens insyn. I Norge har man infört möjligheten att välja mellan antingen den traditionella formannskapsmodellen och parlamentarism. Vilka effekter har det fått? – De utvärderingar som gjorts i Oslo, Bergen och Nordland fylke där man tillämpar parlamentarismen, pekar på succé. Politiken sägs ha blivit livligare och debatterna i fullmäktige intressantare. Resultaten från Oslo visar också på tydligare ansvarsfördelning, större inflytande över administrationen och ökad tydlighet gentemot väljarna. Däremot har systemskiftet faktiskt haft svaga eller inga effekter på det politiska deltagandet och människors uppfattningar om systemets legitimitet. Man hade väntat sig att de tydligare ansvarsförhållandena skulle leda till ett ökat medborgerligt intresse, och inte minst ökat valdeltagande. Dessa förväntningar infriades i huvudsak inte. Många europeiska länder har infört system med direktvalda borgmästare. Vilken effekt har det på maktdelningen? – Borgmästarrollen brukar skapa ordning i kommunens inre organisation. I dag finns en osäkerhet hos många svenska kommunstyrelseordförande, som hela tiden måste vara på sin vakt så att det inte pågår en sammansvärjning någonstans som kan störta honom eller henne. Socialpsykologen Torbjörn Nilsson har kallat det ”en paranoid organisation där man hela tiden måste snegla över axeln.” Dessa mindre tilltalande sidor av det politiska spelet kan man få bort om ordföranden har en reglerad ställning. Vad skiljer en svensk kommunstyrelseordförande och en borgmästare? – Det är framförallt två omständigheter. Den första är hur de väljs. Den svenska styrelseordföranden är BRYTPUNKT
Henry Bäck är professor i offentlig administration vid Göteborgs universitet. indirekt vald, medan borgmästarna i de flesta andra länder är direkt valda. Det stärker deras legitimitet och ger dem en starkare reglerad ställning i organisationen, jämfört med svenska kollegor. Ofta blir borgmästaren chef, ett slags kommundirektör, för hela den kommunala organisationen, inklusive förvaltningen. Givetvis finns det även svenska kommunstyrelseordförande som har stor makt i organisationen. Men den maktställningen bygger inte på lagar, utan är något som personerna själva byggt upp. Vilka effekter får borgmästarstyre när det gäller legitimiteten gentemot väljarna? – I en tid när medborgarna visar minskat intresse för att rösta kan personval vara en lösning. Men här skiljer sig uppfattningarna. Personvalen handlar ofta mer om personliga egenskaper och trovärdighet än om de politiska programmen. Direktval kan alltså betyda att partiernas roll tonas ned. Men det kanske vore hälsosamt eftersom partierna spelar en sådan BRYTPUNKT central roll i svensk politik, samtidigt som de har problem med sin medborgerliga förankring. Vilka faktorer gör borgmästarrollen stark? – Det är svårt att säga. Även om ordföranden får en starkare ställning inne i organisationen, är han eller hon beroende av sina externa nätverk. Till exempel med företag, statliga myndigheter, intresseorganisationer, fackföreningar och liknande. Finns det några svårigheter i ett borgmästarstyre? – Det som kan bli problematiskt är när borgmästaren tillhör ett parti och fullmäktiges majoritet ett annat. Fransmännen har en särskild term för detta: cohabitation, samboende. Ett sätt att hantera det problemet är att börja arbeta för breda partiöverenskommelser. Men då finns ju risken där igen att den politiska tydligheten försvinner för medborgarna! – För att det inte ska bli så är det viktigt att reglera kommunstyrelseordförandens befogenheter och maktställning. • 33
Page 1 and 2: yt punkt Demokratins utmaningar Rep
Page 3 and 4: Brytpunkt - om politikens roll i fr
Page 5 and 6: - De flesta medborgare känner oss
Page 7 and 8: TOMMY MÖLLER, professor i statsvet
Page 9 and 10: NÄRA TILL ALLA Politikerna? Dom se
Page 11 and 12: I mittpunkten mellan Kalmar, Karlsk
Page 13 and 14: säger Berit Carlsson. Många trodd
Page 15 and 16: är på gott och ont. Gott för att
Page 17 and 18: Hur ska man få den unga generation
Page 19 and 20: Storstadskommunen Botkyrka satsar p
Page 21 and 22: ”När man är ung måste man vara
Page 23 and 24: SAMIR SANDBERG, 22 ÅR. Verksam ino
Page 25 and 26: PROBLEM. Eller en artist. Frågor s
Page 27 and 28: ”Vi får aldrig glömma att vi ä
Page 29 and 30: Oslos majoritetsstyre Inom Oslos ma
Page 31: ”Det tog tid att förklara att vi
Page 35 and 36: FRÅGA JURISTEN Håkan Torngren, ju
Page 37 and 38: ver spana ärlden vecklas” Island
Page 39 and 40: nya politiker ska ha kunskap per au

Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?