Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

More documents

Recommendations

Info

6 ”En viss misstro tyder på demokratisk mognad” Det finns en långsiktig tendens att misstron mot politiker och politiska institutioner ökar. Från att ha varit ett land där politikerna åtnjöt ovanligt högt förtroende har Sverige utvecklats till ett land där motsatsen gäller. Hur kan man förklara det? BRYTPUNKT
TOMMY MÖLLER, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att den ökade skepsisen mot politiker till stor del handlar om nya värderingar. Lojaliteterna blir allt flyktigare. Det kritiska tänkandet och ifrågasättandet är numera en etablerad del av vår politiska kultur. Medborgarna ställer högre krav än tidigare och förväntar sig att få komma till tals. – Missnöjet kan också hänga ihop med att förväntningarna på systemet är höga. Flera undersökningar visar att medborgarna, oberoende av generation och partipolitisk uppfattning, har höga förväntningar på det politiska systemet. Det tyder på att tilltron till systemet i grunden är stark. Man kan knappast ha förväntningar på ett system som man misstror. Vilka är det som vänder det politiska systemet ryggen? – I första hand människor som är ointresserade av politik, har bristfälliga kunskaper om politik och som själva har negativa erfarenheter av det politiska systemet. Särskilt de som både är missnöjda med det allmännas service och som misslyckats med att påverka sin situation. – Men numera är det inte enbart socialt marginaliserade grupper som visar misstro. Under senare år gäller det också resursstarka, framgångsrika människor, som i grunden har både tilltro till systemet och politiskt självförtroende. Det visar på en kritisk hållning mot överheten och en minskad auktoritetstro, som bland annat beror på en allt högre utbildningsnivå och en framväxande individualism. Dagens medborgare är generellt mer politiskt kompetenta än medborgarna var under den tid då tilltron till politiker och politiska institutioner var stor. Hur definierar du förtroende? – Ett nära besläktat uttryck till förtroende är tillit. Det handlar om att någon anförtror någon något. Förtroende och tillit brukar beskrivas som det sociala kitt som samhället behöver för sin fortlevnad. Överfört till det politiska systemet innebär det att den som röstar anförtror den förtroendevalda att fatta beslut. Det vill säga överlåter maktbefogenheterna åt den personen. Vad är skillnaden mellan förtroende och legitimitet? – Förtroende är starkare än legitimitet; det senare handlar om att man accepterar en regim i vid mening. En viss institution kan förlora i förtroende utan att det behöver vara problematiskt. Men förlorar den sin legitimitet kan man tala om en allvarlig kris. Hur kan politiker skapa förtroende? – Detta är en enormt svår fråga. Det beror naturligtvis på de förutsättningar som finns i det enskilda fallet. Mer övergripande kan man slå fast att det finns en koppling till vad politiken åstadkommer. Så länge man Visste du att 66 procent av svenskarna anser att man kan lita på de flesta andra människor medan motsvarande andel för USA är 48 procent, Tyskland 38 procent, Portugal 23 procent och Turkiet tio procent. levererar, åstadkommer goda resultat, så finns det goda utsikter att bibehålla eller få förtroende. Betyder misstro mot systemet att det politiska systemet står inför en legitimitetskris? – Nej, det finns inget stöd för det även om misstron mot politiker både på nationell och kommunal nivå är en realitet. De flesta medborgare tycks vara någorlunda nöjda med hur demokratin fungerar. Att medborgarna i allt högre grad vänder det politiska systemet ryggen gäller i första hand politiker och de politiska partierna. Samt, i någon mån, riksdag, regering och andra politiska institutioner. – Men när det gäller nya organisations- och påverkansformer blir situationen annorlunda. Då tonar bilden av engagerade medborgare som ställer allt högre krav på det politiska systemet fram. Påverkansmöjligheterna har stor betydelse för medborgarnas tillit. Dagens medborgare förväntar sig inte bara god service och omsorg. De vill också ha möjligheter att kunna utöva inflytande över hur den genomförs och vill att det politiska systemet visar lyhördhet för deras önskemål. De allra flesta som misstror politiken ställer andra och högre krav än tidigare och de förväntar sig att komma till tals. Därför kanske man till och med kan säga att misstro är en del av den mogna demokratins tillstånd. • BRYTPUNKT 7
Page 1 and 2: yt punkt Demokratins utmaningar Rep
Page 3 and 4: Brytpunkt - om politikens roll i fr
Page 5: - De flesta medborgare känner oss
Page 9 and 10: NÄRA TILL ALLA Politikerna? Dom se
Page 11 and 12: I mittpunkten mellan Kalmar, Karlsk
Page 13 and 14: säger Berit Carlsson. Många trodd
Page 15 and 16: är på gott och ont. Gott för att
Page 17 and 18: Hur ska man få den unga generation
Page 19 and 20: Storstadskommunen Botkyrka satsar p
Page 21 and 22: ”När man är ung måste man vara
Page 23 and 24: SAMIR SANDBERG, 22 ÅR. Verksam ino
Page 25 and 26: PROBLEM. Eller en artist. Frågor s
Page 27 and 28: ”Vi får aldrig glömma att vi ä
Page 29 and 30: Oslos majoritetsstyre Inom Oslos ma
Page 31 and 32: ”Det tog tid att förklara att vi
Page 33 and 34: Henry Bäck är professor i offentl
Page 35 and 36: FRÅGA JURISTEN Håkan Torngren, ju
Page 37 and 38: ver spana ärlden vecklas” Island
Page 39 and 40: nya politiker ska ha kunskap per au

Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?