Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vilka effekter har ett fritt val <strong>av</strong> vårdgivare på vårdens kostnader <strong>och</strong> effektivitet?<br />
I en studie <strong>av</strong> Cellini m.fl. (2000) undersöks om <strong>valfrihet</strong>ssystem för spe-<br />
cialistvård i mer konkurrensutsatta områden i Italien leder till högre effekti-<br />
vitet än <strong>valfrihet</strong>ssystem i geografiska områden som inte är lika konkurrens-<br />
utsatta. Även om författarna inte studerar effekterna <strong>av</strong> ett vårdvalsinförande<br />
per se, kan det ändå belysa om en fungerande konkurrenssituation – dvs. att<br />
patienterna har stora möjligheter att välja olika sjukhus <strong>och</strong> sjukhusen konkurrerar<br />
om patienternas val – leder till en högre effektivitet än en situation<br />
där patienterna förvisso har den formella möjligheten att välja, men inte i lika<br />
hög grad en praktisk möjlighet. Som förklarande variabel används bland annat<br />
ett index som mäter antalet sjukhus per capita i varje geografiskt område.<br />
Indexet är tänkt att mäta hur stor konkurrensen mellan sjukhusen är i just<br />
det området.<br />
Resultaten visade att densiteten <strong>av</strong> sjukhusen, dvs. antalet sjukhus per<br />
geografiskt område, hade en tydlig negativ påverkan på effektiviteten. Ju fler<br />
sjukhus per område desto lägre effektivitet. Analysen kontrollerade också för<br />
andelen privat drivna sjukhus i ett område <strong>och</strong> finner att denna inte har någon<br />
signifikant effekt för effektiviteten, varken i positiv eller i negativ bemärkelse.<br />
Cellini m.fl. (2000) menar att en delförklaring till resultatet kan vara att ju fler<br />
sjukhus det finns <strong>inom</strong> ett område, desto svårare är det för ett sjukhus att attrahera<br />
ett tillräckligt stort antal patienter för att gå runt ekonomiskt. Studien<br />
kan dock kritiseras då framförallt måttet på konkurrens är för enkelt utformat.<br />
Studien har heller inte undersökt effekten <strong>av</strong> ett kundvalsinförande, utan<br />
enbart konkurrensen mellan sjukhus i en redan existerande kundvalsmodell.<br />
I en studie <strong>av</strong> Cooper m.fl. (2010) undersöks om ett vårdvalsinförande i<br />
England har haft någon påverkan på effektiviteten i vården. Författarna använder<br />
sig <strong>av</strong> en metod där man undersöker hur länge patienter som genomgår<br />
en höftoperation väntat på operation <strong>och</strong> om denna längd varierar beroende<br />
på hur konkurrensutsatt ett visst sjukhus är. Konkurrensen mäts genom ett<br />
flertal variabler, bland annat Herfindahl-Hirschman-index som är ett mått på<br />
marknadens koncentration. Författarna visade att de sjukhus som verkar på<br />
en mer konkurrensutsatt marknad hade kortare väntetider än motsvarande<br />
sjukhus som verkar på en icke-konkurrensutsatt marknad. Det fanns dock<br />
inte någon skillnad med <strong>av</strong>seende på hur länge patienterna var inlagda. Sjukligheten<br />
hos patienterna vid de olika sjukhusen skiljde sig inte åt i någon större<br />
utsträckning. Skillnaden i pre-operativ väntan kan alltså inte förklaras <strong>av</strong> att<br />
de mer konkurrensutsatta sjukhusen tog emot yngre <strong>och</strong> friskare patienter.<br />
Slutsatserna är således att de incitament som skapades <strong>av</strong> marknadsreformerna,<br />
i form <strong>av</strong> ett patientval <strong>inom</strong> den elektiva specialistvården, har fått<br />
positiva effekter på effektiviteten (mätt i väntetider) utan att för den skull ha<br />
<strong>Effekter</strong> <strong>av</strong> <strong>valfrihet</strong> <strong>inom</strong> <strong>hälso</strong>- <strong>och</strong> <strong>sjukvård</strong> 109