Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vilka effekter har ett fritt val <strong>av</strong> vårdgivare på kvaliteten i vården?<br />
51 StudIER SoM undERSökt dEt SVEnSkA VåRdVAlEtS EFFEkt på<br />
kVAlItEtEn<br />
En forskargrupp vid Karolinska institutet har på uppdrag <strong>av</strong> Stockholms läns<br />
landsting utvärderat det fria vårdvalet <strong>inom</strong> primärvården i Stockholm efter<br />
dess införande år 2008 (Rehnberg m.fl. 2009, 2010, Janlöv & Rehnberg<br />
2011). Fokus i rapporterna ligger framförallt på kostnader, produktivitet <strong>och</strong><br />
fördelningsaspekter men de innehåller även vissa uppgifter om kvalitetsutvecklingen.<br />
Den patientupplevda kvaliteten har kontinuerligt mätts genom en patientenkät<br />
som administrerats <strong>av</strong> Sveriges Kommuner <strong>och</strong> Landsting <strong>och</strong> Vårdbarometern.<br />
Den första rapporten som utvärderade det första året med vårdval i<br />
Stockholm, dvs. år 2008 (Rehnberg m.fl. 2009) visar att den patientupplevda<br />
kvaliteten hade förbättrats, medan andelen patienter med ett gott helhetsintryck<br />
<strong>av</strong> primärvården minskade något. Den efterföljande utvärderingen gällande<br />
år 2009 visar på liknande tendenser där andelen patienter som ansåg<br />
att de blivit väl bemötta, varit delaktiga <strong>och</strong> välinformerade ökade marginellt.<br />
Den senaste utvärderingen för år 2010 visar dock på en nedgång beträffande<br />
andelen patienter som ansåg sig vara väl bemötta <strong>och</strong> andelen som ansåg<br />
sig delaktiga i vården. Däremot ökade andelen patienter som ansåg sig vara<br />
välinformerade stort detta år. Vidare ökade andelen patienter med ett gott<br />
helhetsintryck <strong>av</strong> vården. Även om flera <strong>av</strong> förändringarna är tämligen marginella<br />
tyder de flesta resultaten på att den patientupplevda kvaliteten <strong>och</strong><br />
servicekvaliteten har ökat något i <strong>och</strong> med vårdvalets införande i Stockholm.<br />
Janlöv <strong>och</strong> Rehnberg redovisar utöver patienternas uppfattningar även ett<br />
antal kvalitetsvariabler som mäts på annat sätt. Bland annat så mäts andelen<br />
diabetespatienter som registrerats i det nationella diabetesregistret, andelen<br />
justerade vårdplaner <strong>och</strong> andel utförda <strong>hälso</strong>samtal för 75-åringar. Alla dessa<br />
indikatorer har förbättrats, om än måttligt, mellan år 2009 <strong>och</strong> 2010 (Janlöv<br />
& Rehnberg 2011). I de tidigare utvärderingarna som behandlade åren 2008<br />
<strong>och</strong> 2009 rapporterades inte dessa indikatorer. En brist är att mätningar <strong>av</strong><br />
den medicinska kvaliteten saknas helt i utvärderingarna. Rapporterna pekar<br />
sammanfattningsvis på att vårdvalet har haft positiva effekter på upplevd<br />
kvalitet, servicekvalitet samt vissa processkvalitetsmått. Det går dock inte att<br />
säkert utesluta att det inte är andra bakomliggande faktorer än vårdvalet som<br />
förklarar de positiva förändringarna.<br />
Paulsson (2008, 2009, 2010) har under flera år på liknande sätt utvärderat<br />
vårdvalet i Halland, vilket var det första landstinget som införde vårdval år<br />
2007. Även Paulsson har använt sig <strong>av</strong> frågor i Vårdbarometern för att bedöma<br />
kvaliteten men har även undersökt o<strong>hälso</strong>talens utveckling under åren sedan<br />
<strong>Effekter</strong> <strong>av</strong> <strong>valfrihet</strong> <strong>inom</strong> <strong>hälso</strong>- <strong>och</strong> <strong>sjukvård</strong> 67